Idioti
Det hade gått några veckor sedan Amanda hade hittat Mira i badrummet och Amanda tänkte ofta på vad som kunde ha hänt med Mira. För det verkade faktiskt som om flickan hade blivit besatt av smycket under vissa perioder. Professorn kom ihåg att Ginny berättat att hon blivit besatt av Voldemort under sitt första år på Hogwarts, allt på grund utav en till synes harmlös dagbok. Amanda rös. Kanske var detta också en kvarvarande sak från Voldemorts tid? Nej, så kunde det inte vara. Amanda var på väg mot Thodernus Kirkes kontor. Efter att han hade slagit Amanda i tinningen var stämningen mellan dem en aning spänd, men det hindrade henne inte från att utöva sitt yrke. Efter att ha tvekat en stund knackade hon på dörren och det hördes ett dovt "Kom in". Amanda stack ned handen i sin klännings ficka och kände sitt trollspö. Bara för säkerhets skull. Tänkte hon innan kon steg in på kontoret.
"Jaså, det är du." Sade Thodernus till hälsning. Amanda nickade kort.
"Jag har bara kommit för att höra om du hittat något mer om smycket." Sade Amanda rakt på sak. Hon ville väldigt gärna ge sig av därifrån så fort som möjligt.
"Nej, ingenting. Jag sa ju att jag skulle meddela dig om jag kommit på något mer!" Röt han så Amanda hoppade till. Ett par tomma eldwhisky-flaskor stod på det överfyllda skrivbordet och överallt i rummet låg böcker, pergamentrullar och diverse elevarbeten. Det var uppenbart att Thodernus inte var på det bästa humöret.
"Jo, självklart. Ursäkta att jag störde. Jag var bara lite nyfiken, inget mer." Hon vände sig om för att gå, men Thodernus grep tag i hennes arm och reste sig upp. Han höll henne i så hårt att hon inte kunde slita sig.
"Släpp mig." Sade hon dovt och förhoppningsvis hotfullt. Men han var över ett huvud längre än henne och säkerligen dubbelt så stark.
"Varför gå?" Frågade han och hans andedräkt stank av eldwhisky. Amanda kände paniken bubbla upp inom henne. Hon försökte få tag om sitt trollspö men Thodernus grep tag i hennes andra arm också.
"Sluta, släpp!" Skrek hon. Hon var helt försvarslös! Aldrig med skulle hon lita på den blonde mannen som höll fast henne. Leendes drog han henne längre in i rummet. Hon tänkte på sin far som hade gjort samma sak mot Amanda flera gånger för många år sedan. Nej! Tänkte hon.
"Släpp!" Skrek hon igen, men ingen reaktion. Hon var rejält fast. Varför skulle hon vara så liten och försvarslös utan magin? Hennes tio-centimetersklackar rispade golvet då hon stretade emot och hennes armar värkte. Professor Kirke var en idiot, och Amanda skulle inte dröja med att rapportera detta till Rektor McGonagall. Hennes axel knakade till när hon ryckte och vred. Hon knäade honom så att han lossade greppet och på mindre än en sekund hade hon dragit fram sitt trollspö.
"Impedimenta!" Skrek hon och riktade det mot Thodernus. Hon rusade ut ur kontoret och sprang genom många korridorer bort mot Rektor McGonagalls kontor. Nu med sitt trollspö i handen var hon säker. För sina duellkunskaper hade hon aldrig tvivlat på. Hon hade faktiskt fått U i både Trollformellära och Försvar mot svartkonster på FUTT-nivå.