Kapitel 24
Systrarna Weasley är sams för det mesta. Det ska till mycket för att de ska bli riktigt arga på varandra. Det är deras föräldrar väldigt tacksamma över. Flickorna för tillräckligt med oväsen utan att de ska bråka med varandra också. När de börjar andra året söker båda två till quidditchlaget men bara Emily får platsen som en av jagarna. Hon har alltid varit lite bättre och Jane blir ganska sur men framför allt besviken över att inte komma med i laget. För en gångs skull gör den ena systern något som den andra inte gör.
Kusinen James Potter och hans bäste vän Oscar Lupin är lika gammal som flickorna. James hamnar också i quidditchlaget, han blir deras nye sökare. Förutom quidditchtalangen har han även ärvt sin fars och farfars förmåga för att råka i trubbel jämt och ständigt. De fyra andraårseleverna är väldigt busiga och drar av fler poäng för sitt elevhem än någon annan Gryffindorelev.
Det dröjer inte länge efter quidditchbråket förrän systrarna är sams igen, de har aldrig kunnat vara osams lång tid. När Emily en gång skadar sig under en quidditchmatch sitter Jane hos henne i sjukhussalen tills hon piggnar till, och sedan går hon och hämnas på Slytherinslagmannen som slog ner henne från kvasten. Den kvällen ångrade han säkert att han tog blommiga kalsonger på sig den dagen – men de andra eleverna fick sig ett gott skratt åtminstone.
På grund av sina upptäcktsfärder på skolan och område runtomkring dröjer inte länge förrän tvillingflickorna hittar vägen till köket och husalferna. De går ofta dit och hälsar på och får sig lite godsaker. De blir inte påkomna av någon lärare eller prefekt men Martin, som hör dem prata om det i uppehållsrummet, skvallrar för föräldrarna. Ron tycker inte att det gör någonting men Hermione vill inte att de ska utnyttja de stackars alferna, som redan jobbar så hårt. Emily och Jane fortsätter gå dit ändå, alferna blir ju glada när de kommer!
Flickorna är inte lika smarta som Martin, åtminstone lägger de inte manken till för att visa det. Men de brukar åtminstone inte få betyget K på sina prov. Men när de får sämre än A blir Hermione inte glad. De måste ju tänka på sin framtid. Hur ska de komma någonstans utan bra betyg?
- Det är väl inte hela världen, tycker Ron. De kanske inte ens vill läsa vidare efter Hogwarts?
- Det är i alla fall bra med höga betyg! säger hon, som inte kan komma på något annat argument. Tänk om de blir lika förslöade som du och Harry var under vissa perioder!
- Vi klarade oss bra ändå, eller hur?
- Ja, därför att ni skrev av mig hela tiden!
- De skärper sig nog med tiden, tror han. Det gjorde ju jag.
Hermione ger honom en tvivelaktig blick men säger ingenting.
När de ett par dagar senare får ett brev från Sinistra där hon skriver om tvillingarnas senaste terroristattack mot Slytherins sällskapsrum är till och med Ron rädd att det inte finns något hopp för hans döttrar. När han var elev skulle han mer än gärna ha lagt ett gäng stinkbomber hos Slytherin, men hans barn får – eller bör inte – hålla på sådana dumheter. De får straffkommendering och Hogsmeadeförbud under en månad. Men James har visat dem Marodörkartan och med hjälp av Fred och George pekat ut den hemliga gången till Godisbaronens källare, och de andra utgångarna från slottet som de kan smita ut genom. Hermione sade till dem att de inte skulle visa dem, men det lyssnade de inte på. Och när tvillingarna fyllde fjorton fick de en egen Marodörkarta. Straffkommenderingar och poängavdrag hindrar dem inte från att hitta på nya bus. En gång får de Mr. Filch's kattskrälle att svälla upp till dubbel storlek. Det var inte uppskattat. Och en annan gång hissade de upp en elev i takkronan i Stora salen. När Hermione fick höra att det var deras kusin John, Percys äldste son, som var offret blev hon rasande och hotade med att komma och hämta hem dem från Hogwarts redan nästa dag.
I slutet av andra året ska flickorna välja vilka ämnen de vill läsa från och med tredje året. Båda flickorna väljer skötsel och vård av magiska djur och spådomskonst. Mugglarstudier tyckte de inte att de behövde, och de andra två ämnena man kunde välja mellan verkade så krångliga. Hermione talade sig förstås varm över talmagi men nej, hennes döttrar är inte intresserade av numerologi.
Tvillingarna har inte den minsta respekt för regler och hinner knappt komma hem för att ha sommarlov förrän de färgar håret blått på Isaac. Han skrattar visserligen nöjt och ber om att få ha det så ett par dagar till åtminstone. Ett brev kommer direkt som säger att tvillingarna blir reglerade från Hogwarts om de utövar trolldom utanför skolan igen. Och det vill de ju inte, så de försöker åtminstone lugna ner sig när de är hemma. För säkerhets skull samlar Hermione in deras trollstavar och gömmer dem tills det är dags att återvända till Hogwarts.