Oraklets beslut
"Pappa var tog du vägen" ropade Sonia. Hon stod nu på marken och hämtade andan. Hon och de andra har skjutigt allt mot Dimentio men inget hade gåt igenom skölden."vi letar upp honom senare" sa SU Sonic han var lika trött som sin syster men han flög fortfarande. "Just nu har vi en galen clown att ta hand om" han sköt en till stråle mot Dimentio, men även denna stoppades av skölden. Han sjönk ner på marken där de andra redan var. Bara Spel Sonic och Shadow flög fortfarande. Dom var ju trots allt de men erfarna när de kommer till super förmågan. Men inte ens dom kunde komma in. Dom sjönk också ner till marken med de andra."om vi koncentrerar våra krafter på samma punkt samtidigt så kanske vi kan bryta igenom Skölden" sa Spel sonic. SU Sonic och Sonia hade tagit fram sina musikinstrument och upptäckt att även dom var i super mode, vilket gjorde dom dubbelt så starka än vad dom brukade vara. Manic misstänkte att det samma gällde hans trummor, men eftersom de bra funkar när fienden är på marken, vilket Dimentio inte var, så använde han strålarna istä bestämde sig för att gå med Spel Sonics plan. Alla sköt på samma punkt samtidigt, men inget hände. Dimentio bara skrattade."dehär var roligt" sa han skrattande "men det börjar bli tråkigt, jag tror det är dags att avsluta dehär" han höjde sina hände och Började ladda upp en stor förtrollning. Alla var för tröt att ens röra sig. Just som Dimentio skulle skjuta mot våra hjältar hejdade han sig. "Vad var det?" Frågade han förvånat. Sen tog han sig för magen som om någon slagigt honom där. "vad är det som händer?" sa han och tog sig för bröstet "vad är dehär" sa han förskräckt."det är jag" sa en röst. Alla vände sig mot dörren som leder tillbaka in i slottet. Där stod Oraklet med det mörka förbundet i handen, han rev just ut en sida ur den. denna gång skrek Dimentio i smärta. "precis vad jag misstänkte, du och boken är sammanbunden"."hur funkar det?" frågade AM Sonic."jag är inte helt säker" sa Oraklet "men minna misstankar är att Dimento blev inlåst i denhär boken för länge sedan. Exakt när eller varför har jag ingen aning om. Men om du var ungefär samma person som du är nu så kan jag nog gissa vad du gjort. Sen sattes dendär förbannelsen som sa att om man ägde boken skulle man aldrig bli lycklig. Detta var för att ingen skulle vilja äga boken, och släpa ut dig av misstag"."så varför ville så många ha den?" Frågade Aos Sonic."Och varför skapades Det ljusa förbundet" frågade Spel Tails."det vet jag inte" svarade Oraklet medan han rev ut ännu en sida och Dimento skrek igen. "och jag tror inte att det är så viktigt""så hur kom han ut?" frågade SU Tails."det är jag inte så säker på heller" svarade Oraklet "men jag är ganska säker på att det var något Blumiere gjorde när han stal det mörka förbundet. Men jag är säker på att du kastade en förtrollning på honom. Om jag skulle gissa så var det någon form av kontroll förtrollning. En svag en eftersom det verkade som han fortfarande hade fri vilja av vad jag har hört. Det var förmodligen en av dom där, där man tar sig in i deras huvut och berättar vad du ska göra. Vilket också innebär att Blumiere aldrig var greve svart, du var"."vänta nu" utbrast Rouge "hur fungerar det?"" Dimento tog sig in i Blumiere skalle, han gav honom instruktioner mentalt. Det var därför som Blumiere alltid refererade till greve svart i tredje person, greve svart var en röst i hans skalla. Din röst Dimentio"."men om Dimento styrde Blumiere, hur kommer de sig då att Blumiere alltid sa nej när Dimento bad om att få vara med?" frågade spel tails."förtrollning som Dimento satte på honom tog inte bort hans fria vilje." svarade Oraklet "jag förmodar att hans instinkter sa att han inte skulle ha med honom, även om rösterna sa att han skulle. Kom ihåg att han endast tog med honom för att det stod i boken, vilket jag förmodar Dimento la dit, han har ju ännu kontakt med boken.""jag förmodar att det är samma anledning till varför Dimento inte beordrade Blumiere att ge honom Hjärtat" sa AM Sonic."inte riktigt" sa Oraklet "komihåg vad Mimi sa, det enda sättet att stoppa vad han startade var om han var besegrad. Hjärtat valde Blumiere som sin herre så han måste se till all Blumiere var besegrad. det var därför som han hjälpte hjältarna, mer eller mindre,"."men varför besegrade Dimento inte Blumiere själv?" frågade Spel Sonic. Oraklet funderade på den frågan några sekunder."det kan jag faktiskt inte svara på" svarade han tillslut "jag har tyvärr inte räknat ut allt. Det enda jag kan komma på är att han tänkte att det var lättare om han lät någon annan öra det åt honom. Nog med förklaringar nu, det är dags att besegra denhär boken och dendär clownen en gong för alla". Han lät boken omgärdas av ett gröt sken. Boken började sväva i luften och de sidor som Oraklet rev ut började också lysa grönt och flög mot oken. Snart var boken omgiven av sina flygande sidor. Sidorna och boken börjades lösas upp. Gruppen såg på Dimento, för varje sida som löstes upp löstes också en del av Dimento upp. Hans högra han och vänstra fot var nu borta."varför gör du dehär?" frågade Dimento "Profetian i dendär boken säjer ju…""så du känner till den profetian" sa Oraklet "det skullen inte förvåna mig om du har något med det att göra. För att svara på din fråga, jag bestämde mig för att göra något som ingen annan i min familj någonsin har gjort. Jag bestämde mig för att se till att en profetia inte inträffar"."ni kanske har besegrat mig" sa Dimento "men här är ett minne från mig, och tro inte att Merlon kan rädda er, dimentionslåset kommer att vara på till fem minuter efter min död." och med sina sista krafter sköt han iväg en stråle rakt mot Rouge. Både Shadow och Manic rörde sig mot henne för att försöka rädda henne men det var Knuckles som stod närmast. han, han just putta undan Henne innan strålen träffade honom rakt i bröstet. Han flög bakåt och in i ett av tornen. Just vid det tillfället löstes den sista sidan upp och Dimento försvann. Alla sprang mot Knuckles för att se hur han var. Han satt på marken och såg helt mörbultad ut. Det var Rouge som kom fram först." Knuckles hur gick det" frågade hon."jag har mått bättre" svarade Knuckles med en svag röst."rör dig inte" sa Spel Tails "om fem minuter kommer vi härifrån""jag tror inte att jag kommer att klara mig så länge" svarade Knuckles. Dom andra såg in i hans ögon och förstod att han menade det."NEJ" skrek Rouge "du måste hålla ut, det är ju bara fem minuter"."varför bryr du dig" frågade Knuckles "när jag är borta kan du ju bara ta Mästare smaragder hur lätt som helst"."det är inte den jag vill ha" svarade Rouge "det är dig""va" sa Knuckles."jag älskar dig" svarade Rouge "jag kommer bara till dendär ön för att träffa dig. Jag viste inte hur jag skulle berätta det." Hon stök Knuckles försiktigt längst kinden. Knuckles log svakt."jag älskar dig också" svarade han "men jag har inte långt kvar nu, här ta denhär." han sträckte fram en tyg påse till henne. "detta är mästare Smaragden, jag vill hatt du ska ta den"."jag kan inte ta den" sa Rouge."jo du kan du" svarade Knuckles "ta den och vakta den som jag har vaktat den, fast bättre förstås". Hon log åt denna, hon tog påsen."jag lovar" sa hon. Knuckles log åt henne. Och sen slöt han ögonen och uppgav sitt sista andetag. Sonia stirrade på scenen i förskräckelse. Det var precis som hon sa när hon var i deras värld. Ingen av dom skulle erkänna sina känslor fören en av dom var på sin dödsbädd. Spel tails tittade på sin klocka. Det hade gått 4 minuter och 30n sekunder sedan dom besegrat Dimento.
Sonicsonicsonicsonicsonicsonicsonicsonicsonicsonicsonicsonicsonicsonicsonicsonicsonics
Knuckles låg på en säng. Bredvid honom satt Rouge på en stol och höll hans hand, även om hon viste att det var lönlöst, och med tåtar rinnande ner för ögonen, alla de andra stod runt sängen."finns det inget du kan göra?" frågade Rouge."Nej" svarade Merlon "om han fortfarande var i livet så skulle jag kunna rädda hans själ, men jag kan inte återuppväcka de döda"."kom så går vi" sa spel Sonic "vi tar med honom hem och ger honom hen hjältes begravning". Rouge bara nickade. Hon reste sig upp. Tittade en gong till på Knuckles, böjde sig fram och gav honom en puss på munnen. Just som hon gjorde det öppnade Knuckles ögonen. Detta gjorde henne så förvånad att hon bröt kyssen och backade undan. Knuckles Andandes in som om han höll andan och tittade sig omkring."är dehär dödsriket?" frågade han." nej du är i Merlons sovrum" svarade Rouge "men jag trodde du dog"."det trodde jag också" svarade Knuckles "men jag förmodar att det inte var min tur trots allt." Rouge sprang from till Knuckles igen och gav honom en lång kyss, som han gäna tog emot."men hur är dedär möjligt?" frågade Spel Tails."jag vet inte" svarade Merlon "men samma sak hände för 20 år sedan." alla tittade på honom förvånat och väntade på en förklaring. "när Dimento tog kaos Hjärtat försökte han döda greve svart, eller jag kanske ska kalla honom Blumiere istället. Han kastade iväg någon form av förtrollning eller något sådant. Men Blumiere assistent, Nastasia, kastade sig framför honom och tok smällen istället. Man trodde att hon dom. Men precis som med Knuckles så återuppstod hon också. Ingen vet varför.""det betyder att vi har två problem kvar" sa SU Sonic."och det är" frågade Sonia."först måste vi finna ett sätt att få tillbaka alla de som blivigt Robotiserade" svarade SU Sonic "både i våran värld och i deras" han pekade på AM Sonic och AM Tails."men jag trodde vi redan gjort det" sa Manic "med kaos smaragderna""det var barra tillfälligt" svarade SU Tails. "vi måste komma på ett mer permanent sätt.""det kan jag fixa" sa plötsligt Merlon."kan du" frågade SU Tails "men jag trodde att du inte kunde lägga dig i vad som hände i våran dimension"."se det som en tack för hjälpen" svarade Merlon."vad är det andra problemet du nämnde" frågade SU Tails, till SU Sonic."Vad som hände med våran Robotnic" svarade SU Sonic. "Jag är lite orolig.""du är orolig för våran Robotnic?" Frågade Sonia."Nej jag är oroig för var Dimento nu skickade honom." svarade SU Sonic "Vad stoppar honom från att ta över det. Om han inte dödade honom förståss"."ta de lugnt" sa Merlon "nu när han är en dimensionshoppare så är han mitt ansvar. Och jag vet den perfekta dimensionen för honom".