Kapitel 35: Glöm inte kapitelnamnet, Johanna.

November 2007

Dripp, dropp, dripp, dropp. Regnet hade visserligen slutat ösa ner i den engelska lilla staden Godricfs Hollow, men allt var fortfarande blött och det droppade om det mesta.
hBlötth, konstaterade Albus när han kommit in igen efter att ha hjälpt Harry hämta mugglartidningen i brevlådan. Harry nickade.
hVäldigt blötth, instämde han och tog av Albus jackan. Det var en, väldigt fuktig, tidig lördagsmorgon i november och i huset var det ganska tyst och stilla. Inte så konstigt, för klockan var inte särskilt mycket än och det var ingen som gjorde något oroväckande. James sov bort resterna av några dagars feber, Ginny verkade vara i badrummet, och Domino klängde på gardinerna. Vänta här nu, vi får visst ta bort att ingen gjorde något oroväckande.

Två minuter, en sur katt, tre rivsår och en förstörd gardin senare hade Harry fått Domino att överge gardinerna. Han pustade lättat ut och släppte in ugglan som kom med the Daily Prophet innan den förstörde glasrutan med sin näbb. Ugglan lämnade tidningen på köksbordet, fick sina tre knutingar och flög iväg igen.
hHooh, sa Albus nöjt och tittade på ugglegestalten vid horisonten. Han lyfte upp en mjukdjursuggla från golvet. hUggla säger hoo.h
hStämmer. h James började gny i sömnen på övervåningen.
hJames säger aj.h Albus skrattade och började leka med mjukdjursugglan medans Harry gick upp till övervåningen för att se vad som var fel med sin äldsta son.
Ginny verkade ha hunnit före med att reagera på James gnyenden, som mest visade sig bero på ensamhet. James lugnade ner sig på ett par minuter och gick med på att gå ner och äta frukost.
hKommer du ner?h Harry vände sig mot Ginny.
hKanske.h Hon såg ut att tveka. hJag får se.h

hIllamående?h

hMest en känsla av att jag borde ta det lugnt.h

hDu bestämmer.h Harry kramade henne snabbt och skulle precis gå ner till köket när hon utan förvarning bleknade kraftigt och snabbt skyndade iväg mot badrummet. Harry följde efter av ren beskyddarreflex, struntade i att han egentligen inte borde vara där.

hDu kommer aldrig sluta vara sådär överbeskyddande, va?h Ginny tog försiktigt en klunk vatten och lade armarna om Harry.

hAldrig.h Han skrattade. hDu får lägga dig och vila. Vi ska vara på Sankt Mungos om tre timmar.h

hJust det, ultraljudet... Jag hade glömt det.h

hDu kan alltid passa på att fråga dem om varför tabletterna inte alltid funkar... Nu borde jag gå ner till köket. Jag tror inte James och Albus kan vara i samma rum utan en vuxen alltför länge.h

hAntagligen... så har du fullständigt rätt.h Ginny log och gick in i sovrummet medans Harry skyndade nerför trappan.

Molly dök upp för att ta James och Albus till Kråkboet lite mer än två timmar senare, vilket var precis i tid för att hinna avvärja ett syskonbråk – Dessvärre hade bröderna blivit ungefär så gamla att de blev osams om stort som smått och det var ganska påfrestande även för föräldrarna, eftersom det även kändes som en stor lättnad när de försvunnit iväg och det var knäpptyst i huset.

hJag hade glömt hur det låter när det är alldeles tyst.h Ginny suckade och satte sig i soffan. hHur lång tid har vi på oss innan vi ska vara där?h

h25 minuter, på ett ungefär. Men vi brukar få vänta också.h Hon nickade eftertänksamt.

hVi borde få reda på om det är en kille eller tjej den här gången, va?h

hHade du inte redan bestämt dig för att det är en tjej?h Harry skrattade och fick snabbt en skämtsam smäll på axeln. hAj...h

hInte bestämt, gissat. Lär dig skillnaden!"

"Tack, jag kan den redan... h Harry flinade. hBlir du arg om det är en pojke då?h

hHm, nej, inte direkt... Eventuellt lite besviken till en början.h

hFör att dina gissningstalanger svikit dig?h En till smäll på axeln. hSluta slå mig!h

hJag tänker fortsätta så länge du ska vara irriterande.h Hon räckte retsamt tungan åt honom.

hDu kommer ingenstans med det därh, skrattade Harry, lutade sig fram och kysste henne.