När de kom in i köket stod Lily vid spisen och James satt och skalade potatis. Jennie ställde sig för att hjälpa Lily och Sirius satte sig och hjälpte James.
Flickorna vid spisen pratade viskande med varandra.
– Så du och Sirius är sams igen?
– Ja, sa Jennie. Vi pratade igenom lite saker, så nu är allt bra. Hon log.
– James frågade om jag älskade honom, sa Lily helt plötsligt.
– Vad svarade du då?
– Jag svarade att jag tror det. Jennie flinade mot Lily och Lily log snett.
– Lily, hjärtkrossaren, sa Jennie. Lily slog till Jennie lite löst på armen. Båda skrattade.
– Vad är det som är så kul? frågade Sirius. Flickorna tystnade.
– Inget, sa Jennie. Du vet tjejsaker.
– Ja men, jag är ju ganska tjejig, så ni kan väl berätta för mig?
– Ja Sirius, sa James. Lily tycker att både du och jag är lika lite man, så de borde kunna berätta för oss "tjejer". James flinade mot Lily som räckte ut tungan åt James.
– Så Lily, du tycker att jag och James är lika lite män? Jag kan ju bara säga till mitt försvar att jag är tusen gånger så mycket man som James. Jennie och Lily kastade en snabb blick på varandra och brast sedan ut i gapskratt. De föll ihop i en hög på golvet, båda skrattade så mycket att tårarna rann.
Jennie tittade upp och såg att Sirius såg ganska sårad ut. Jennie slutade skratta och ställde sig upp. Hon gick fram till Sirius och kramade honom.
– Jag är ledsen, det är bara det att när du säger man tänker jag på någon som är på ett ungefär som James pappa och jag kan inte säga att du är som han på något sätt. Jennie log när hon såg att Sirius också log.
– Nej om du jämför mig med James pappa är jag nog ganska lite man. Han böjde sig fram mot hennes öra. Fast erkänn att jag är mer man är James.
– Men herregud betyder det verkligen så mycket för dig? Sirius nickade. Okej jag erkänner, sa Jennie och gick tillbaka till Lily och spisen.
Några timmar senare var maten klar och James och Sirius hade bytt om och stod utanför tjejernas sovrumsdörr och väntade på att även de skulle komma ut. De stod och småpratade lite samtidigt som de väntade.
– Jag hatar att ha finkläder på mig, klagade Sirius och drog i slipsen så att den hängde lite lagom löst och han såg mer ut som sig själv igen.
– Men Tramptass, du ser väldigt välvårdad ut när du är finklädd.
– Just det, sa Sirius. Jag är inte välvårdad, jag hatar att ha håret vattenkammat. Han rufsade till håret och det föll elegant ner i hans ögon.
– Det hjälper inte att vattenkamma mitt hår, sa James och flinade. Det blir alltid rufsigt igen efter två sekunder.
– Ja men det hjälper ju inte direkt att du rufsar till det hela tiden. Sirius och James flinade mot varandra. Då öppnades dörren och tjejerna kom ut. James log och gick fram till Lily som kom ut först.
Hon hade satt upp håret i en hög hästsvans och kvällen till ära hade hon på sig en röd klänning, som gjorde att hon såg väldigt söt ut. James och Lily försvann nerför trappan och Sirius såg efter dem. Han hörde en hostning och vände sig mot dörren igen. Jennie stod i dörröppningen och log. Sirius log tillbaka.
Jennie hade håret utsläppt men tillbakahållet av ett svart hårband. Hon hade på sig ett rött linne med svart text på, en svart kjol och röda strumpbyxor
– Så, vad tycks? frågade hon och gjorde en liten snurr.
– Du ser väldigt snygg ut, sa Sirius och log.
– Jag gillar egentligen inte att ha utsläppt hår, men Lily övertalade mig. Och dessutom vet jag att du gillar det. Hon log.
– Ska vi gå ner? Hon nickade och de gick nerför trappan, när de kom in i matsalen satt de andra redan vid bordet, som var fullt av ljus. De satte sig vid de lediga platserna och log mot varandra.
– Sirius, sa mrs Potter. Kan du inte ha slipsen ordentligt för en gångs skull?
– Den stryper mig, jag måste ha den så här, var glad att jag satte på mig den överhuvudtaget. Mrs Potter log.
– Varsågoda att ta för er, sa mrs Potter och log mot alla. Alla tog för sig och måltiden blev både gladare och pratigare än vanligt. När de ätit klart förrätten gick mrs Potter och hämtade varmrätten och efter den blev det efterrätt. När alla ätit klart efterrätten också satt de flesta och vilade på maten.
– Så här mycket och god mat har jag aldrig ätit på julen, sa Jennie.
– Är maten slut? frågade Sirius. Alla började skratta. Vad? Jag får plats med mer!
– Tramptass har inte en vanlig människas stopp, sa James. Det betyder att han aldrig blir mätt! James flinade mot Sirius som log.
– Åh, sa Jennie. Det är därför du alltid äter fem gånger så mycket som jag.
– Ja, sa Sirius enkelt.
– Vi kan förflytta oss till vardagsrummet nu, sa mrs Potter. Så hämtar jag lite frukt och godis till dig Sirius. Sirius log mot mrs Potter och följde sedan efter de andra in i vardagsrummet.
Ungdomarna satte sig i soffan och mr Potter satte sig i en av fåtöljerna. När mrs Potter kom med en fruktskål och två godisskålar. Sirius la genast beslag på en av godisskålarna och efter en stund var den slut. Alla satt tysta ända tills Sirius bröt tystnaden.
– Jag vill ha julklappar.
– Men Sirius, sa Jennie.
– Vad? Jag kommer snart somna om inte något händer! Mrs Potter log.
– Ni ungdomar kan ju leta reda på era julklappar under granen. Jennie, Lily, James och Sirius sprang fram till granen.
Jennie letade och letade, men hittade ingen present. Hon tittade misstänksamt på Sirius som flinade mot henne.
– Okej ditt troll, vad har du gjort?
– Vadå? frågade Sirius och försökte se oskyldig ut men han lyckades inte så bra.
– Var är dom?
– Vilka då? frågade Sirius och sköt in något bakom ryggen. Jennie hoppade på honom och han blev så överraskad att han inte gjorde något motstånd. Jennie knuffade honom åt sidan och satte sig beskyddande runt sina julklappar.
– Jennie, du är väldigt hårdhänt!
– Tss, jag har aldrig varit hårdhänt mot dig, sa Jennie. Du är bara en sån mes, hon flinade mot honom och började öppna julklappen från Lily. Lily hade precis öppnat James julklapp och gav upp ett litet tjut och kastade sig om James hals.
– Tack så mycket James, sa hon och log stort. Jennie öppnade precis Lilys present och fick fram en medaljong i silver, i medaljongen var det en bild på Lily. Jennie kastade sig om halsen på Lily.
– Tack Lily, sa hon och log. Sirius hade precis öppnat presenten från Jennie och kastade sig om halsen på henne.
– Tack så jättemycket Jennie, sa han.
– Jag skulle uppskatta om alla kunde släppa alla, för just nu är jag underst och det är lite tungt, sa James. Alla skrattade och släppte varandra. Jennie tog upp en av de andra presenterna och började öppna den. Hon fick fram en låda och hon öppnade den, överst låg ett brev som hon öppnade.
"Kära Jennie,
Jag kom inte på något att köpa till dig som visar hur mycket du betyder för mig. Så det du får är inte alls bra nog åt dig, men jag kom inte på något annat. Jag vill bara att du ska veta att du är en av de personer som betyder mest för mig i hela världen.
Visa inte för någon vad du fick, för då kommer jag känna mig så generad.
Din Sirius"
Jennie grävde i lådan och fick fram ett armband med ett kors, ett hjärta och ett ankare. Jennie log, det var symbolerna för tro, hopp och kärlek. Hon gick fram till Sirius och kramade honom hårt.
– Det var det bästa du kunde ge mig, viskade hon i hans öra. Och jag lovar att inte säga något till nån.
– Din present var också väldigt fin, viskade Sirius i hennes öra.
– Det var jättesvårt att hitta något, för du är ju kille. Han skrattade.
– Men den var jättebra. Jennie släppte honom och satte sig i hans knä. Alla hade öppnat alla sina presenter och nu satt de bara där och tittade på granen.
– Jag vill bara tacka alla för presenterna, sa Lily. Jag tror det här är den bästa julen jag har varit med om.
– Samma här, sa Jennie. Jag har aldrig fått så här många presenter.
– Men Jennie, sa Sirius. Du har ju bara fått fyra presenter.
– Ja, precis, sa hon. Jag har aldrig fått så många. Alla tittade på henne.
– Jennie, sa James. Vad hade ni för konstiga jultraditioner i din familj?
– Vad menar du?
– Du hade aldrig klätt en gran förut, du hade aldrig ätit så mycket mat och du har aldrig fått fyra presenter förut.
– Ja vadå då, Annie klädde alltid granen, Annie fick alltid fler julklappar än jag och vi brukar inte äta mycket hemma hos oss. Alla tittade på henne.
– Jennie det är inte normalt, sa Lily.
– Men finns det något normalt med min familj eller? Nu pratar vi inte mer om det, sa Jennie. De satte sig i sofforna igen och pratade. Mr och mrs Potter gick upp efter en stund, ungdomarna fortsatte prata ända tills Sirius märkte att Jennie hade somnat i hans knä.
– Jag bär upp henne, sa han och bar upp henne i sin famn och sedan gick han upp till Lily och hennes rum och la henne på sängen. Men när han släppte henne vaknade hon.
– Vad är klockan?
– Halv tolv, sa Sirius. Du somnade så jag bar upp dig, försök somna om nu.
– Kan inte du sova med mig? Jag känner mig konstig. Han nickade, tog av sig kavajen och la sig bredvid henne. När Lily kom upp vid klockan tolv, sov båda två fridfullt.
Lily gick in i James rum och la sig bredvid honom, även de somnade snart.