Jag är helt obeskrivligt glad över att kunna lägga upp ett nytt kapitel. Jag har haft dåligt samvete över det i flera veckor. Så jag hoppas det var värt väntan:)
Disclaimer: Nej, jag äger inte Harry Potter, bla bla bla. Men Google Chrome äger, och det har jag:)
"Ginny, det här var utsökt!" Mr Weasley tog en sista tugga innan han sköt tallriken ifrån sig.
"Sa ju att jag är bra på att baka." sa hon och log mot Harry. Harry svarade inte, för han hade munnen full av sin tredje bit kaka.
Mrs Weasley började stapla ihop tallrikarna med en sväng av sin trollstav. "Hur står det till med det där gamla växthuset?" Hon reste sig upp och följde efter disken bort till diskhon.
"Ja, Ginny, hur var det i växthuset?" Ron skickade en sur blick från andra sidan bordet. Ginny svarade med att sparka honom på smalbenet. Ingen annan verkade märka något.
Med möda svalde Harry snabbt sin tugga. "Väggarna börjar murkna lite tror jag." svarade han.
Mr Weasley lutade sig tillbaka i stolen. "Jag kom ihåg när vi byggde det. Det var precis innan vi fick Bill, eller hur Molly?" Han log över minnet.
Mrs Weasley ställde sig bredvid sin man, med handen på hans axel. "Jag var höggravid och hade fått för mig att mitt barn bara skulle äta det jag lagat och odlat från grunden."
Mr Weasley nickade allvarligt. "Och man säger aldrig nej till en gravid kvinna, minns det pojkar." Han pekade på sina söner och Harry.
Fleur gav Bill ett extra pet i magen. " Där 'ör dy! Din far 'r en klok man."
"Jag har byggt det alldeles själv vet ni." fortsatte Mr Weasley stolt. "Min första plan var att resa det med hammare och spik, ni vet som mugglare gör." Han såg drömmande bort i fjärran. George fnissade. "Men sen kunde jag inte få till hörnen ordentligt, så då fick jag låta det vara."
Mrs Weasley klappade sin make på handen. "Men det fungerade jättebra ändå. Vi var ju där nästan varenda dag. I alla fall till Charlie kom. Då fick jag överge min tanke på ett helt självförsörjande hushåll." suckade hon.
"Och det är därför ni andra är som ni är." sa Bill och skrattade.
Mrs Weasley fortsatte utan uppehåll. "Han hade sån kolik, den stackarn, han låg bara och hostade och hostade nätterna igenom. Jag minns särskilt en gång, när Bill hade fått drakkoppor och jag hade varit uppe i fyra dygn och…"
"Molly kära, du skrämmer de stackarna." Mr Weasley la en lugnande hand på sin frus axel.
"Oj, jag blev visst lite uppspelt. Vad har ni för planer idag? När måste ni ge er av?"
"Snart." suckade Ginny.
En stund senare befann sig Harry och Ron uppe på Rons rum för att packa. Det var första gången på länge de var själva med varandra.
"Skönt att Ginny la av med den där fåniga strejken."
"Ja." Det blev tyst en stund. Harry sneglade på Ron. "Hur är det med Hermione?"
"Jodå. Hon är lite ledsen bara över hur Mamma reagerade när vi berättade om förlovningen." Det blev åter tyst. Ron satte sig ner på sängen med en duns. "Du, om tidigare idag. Du vet att jag tycker det är helt okej att du dejtar min syster och allt sånt eller hur? Men du behöver väl inte göra det när jag riskerar att se det, okej?" Han grimaserade lätt av vämjelse.
"Vi var faktiskt ensamma tills det att du kom." muttrade Harry utan att se upp på Ron. "Och du hade faktiskt kunnat knacka åtminstone."
Ron fnyste och sysselsatte sig en stund med att packa. Harry kände att han inte riktigt orkade med en grinig Ron just nu. "Jag tror jag glömde några grejer nere i tvättstugan." mumlade han och flydde ut genom dörren.
Han hade först inte tänkt gå till tvättstugan på riktigt. Men där väntade honom en trevlig överraskning.
"Hej" sa han och slingrade armarna kring Ginnys midja. Ginny log och lutade sitt huvud mot hans. Hon höll på att vika tvätt. Harry rynkade pannan när han såg tröjan hon hade i handen. "Är inte det där min?" frågade han.
"Det var den jag lånade av dig när jag sov över i julas." sa Ginny. "Jag hoppas det är okej om jag lånar den ett tag till?"
"Visst visst, du kan få den."
"Bra, för jag tycker om att sova i den." Hon vände sig om och la händerna på hans bröstkorg. "Jag känner mig närmre dig när jag har den."
"Ginny." Harry visste inte riktigt vad han skulle säga.
"Sch." Hon la ett finger över hans mun för att hindra honom från att fortsätta. "Det är inte tid för att bli melodramatiska nu. Det här är trotsallt sista gången jag ska tillbaka till skolan. Och det ska bli kul, jag menar, jag har en Quidditchpokal att vinna, och sen har jag massor kvar att lära mig innan FUTT-examen, så jag kommer verkligen inte ha tid att…"
"Ginny." Nu var det Harry som satte ett finger för hennes mun. "Jag kommer sakna dig." Ginny kysste hans finger. Sen fortsatte hon att kyssa insidan av hans hand och handled.
Harry la tillbaka hennes händer på sitt bröst. Sen la han sina händer runt hennes huvud och drog henne intill sig i en lätt kyss. Ginny härmade honom och drog honom närmare.
Harry lutade sin panna mot hennes och skrattade. "Du gör verkligen inte det här lättare, Gin."
"Jag?" frågade Ginny förvånat och pekade på sig själv. "Jag var bara här inne och vek tvätt. Det var du som kom in och antastade mig."
Harry skrattade och hoppade upp och satte sig på bänken mittemot Ginny. "Det var helt ert fel Ms Weasley. Ni såg helt enkelt alldeles för inbjudande ut."
Ginnny snörpte på munnen, men log sen och hoppade upp på bänken hon med. "Hade någon annan sagt det hade jag blivit arg."
Harry skrattade. "Det hade jag också blivit. Nåde den som skulle försöka sig på att säga såna saker till dig!" Hon slog sin ena knytnäve i handen för att visa vad han menade.
Ginny skakade på huvudet. "Jag kan ta vara på mig själv vet du." Hon la benen i kors och spände käken bestämt.
"Det vet jag att du kan." Harry la handen i hennes knä. Hon slappnade av lite, men den skämtsamma atmosfären från tidigare var försvunnen. "Är du arg på mig?"
"Nej." sa Ginny bestämt utan att se på honom. "Nej, det är jag inte." tillade hon lite mjukare.
"Okej." Harry flätade samman deras fingrar. "Så vad är din strategi för att vinna Quidditchpokalen?"
Några timmar senare kröp Ginny ned under täcket i sin sovsal. Det var en lugn kväll i Gryffindortornet. Jessica var upptagen med att visa de andra flickorna bilderna från resan till Normandie hon gjort med sin familj under påsklovet.
Ginny la sig på rygg med armarna under huvudet. Det var redan mitten av April. Alltså var det bara två månader kvar i skolan. 8 veckor, 64 dagar, 1536 timmar, 92160 minuter. Det blev alltså 4253538 hjärtslag kvar innan hon skulle träffa Harry igen. Hon skulle träna Qudditch imorgon. Riktigt hårt. Då skulle hjärtslagen både bli färre och kännas kortare. Ja, det var precis vad hon skulle göra.
