FÖRFATTARENS ANTECKNING:
Hej och välkomna till min egna berättelse som skulle kunna vara Kung Fu Panda 4.
Berättelsen kommer att vara rätt så lång. Så stanna gärna där ni känner. Och fortsätt någon annan gång.
Berättelsen kommer att djupa "relationen" mellan Po och Tigrinnan, jag tänkte att detta skulle passa bra med tanke på att Dreamworks själva stödjer tanken om Po och Tigrinnan som ett par. Man såg hur vänskapet djupades i KFP2, och även några små "ledtrådar" i KFP3,
som att Tigrinnan var den första att prata allvar med Po och få honom att inse att han inte skulle kunna klå Kai med styrka och med Wuxi-finger greppet.
Och en annan grej, jag har tänkt på att KFP1 cirkulerar sig mest bara kring Mästare Shifu. KFP2 cirkulerar sig mest runt Po, och KFP3 cirkulerar sig mest runt mästare Oogway.
Därför tänkte jag att KFP4 får cirkulera sig runt Mästare Tigrinnan.
Jag skulle kunna göra om berättelsen till Engelska sedan, om inte ni använder Google Translate, men den översätter inte så bra.
Så, nu låter jag er njuta av denna berättelse, uppbyggd på 10 Kapitel!
Kapitel 1 Inledning
För länge sedan, i en stad som hette Nam Binh, bodde den kloke leoparden och kejsaren Zhao. Han älskade att uppfinna, det var det som gjorde honom speciell.
Inget gammalt sittandes på någon tron. Zhao var mycket social, han älskade invånarna i staden, han uppfann nya saker som skulle komma att användas av invånarna, men inte bara det, efter ett tag mötte han en av de finaste kvinnorna i hela Kina; nämligen en ung leopard vid namn Wixu. Det var kärlek vid första ögonkastet, några år senare bildade Zhao och Wixu familj.
Deras leopard-unge, Huang, var jättesöt, han var fluffig, gosig, och lekfull. Zhao satt i sin källare och experimenterade med ett sorts pulver, som skulle komma att kallas för krut. Han såg att om det tändes med eld, så exploderade det.
Han såg direkt vad som skulle kunna användas med krutet, de skulle kunna spränga i bergen, för att utvinna malm, och även expandera byn.
Men vad han inte visste var att deras son, Huang, som nu var 17år gammal, också experimenterade med krut, han såg mörkare sidor hos krutet.
Om han hade tillräckligt mycket, kunde han spränga upp en hel byggnad. En dag kom en tiger från en by i fjärran för att prata med Zhao.
Zhao kom för att prata, men vad han inte visste var att detta var en lönnmördare, ditskickad för att döda kejsare Zhao. Wixu stod i hallen och kolla när lönnmördaren sakta drog ur en kniv ur bakfickan. Wixu öppnade ögonen snabbt och skrek på Zhao.
-ZHAAOOOO! Skrek hon och sprang emot honom men hon hann inte rädda Zhao innan det blev för sent. Zhao kollapsade på backen, medan Huang satt nere i källaren, hörde han något dunsa i taket.
Huang sprang snabbt upp, och fick sig en snabb blick på lönnmördaren, och där stod Wixu och Huang, helt chockade och förstörda. Huang gick för att kolla om Zhao levde, vilket han inte gjorde. Huang fick plötsligt en känsla, han ville hämna sin pappa. Och detta genom att, utrota tigrarna.
Huang lät sig snabbt bygga upp en armé, allt i hoppet om att hämnas.
Wixu såg på sin son och sa:
-Väljer du att gå denna väg, blir allt bara värre för dig. Sa hon.
Huang brydde sig inte och gav sig iväg ut, och utplånade tiger-byn.
NUTID
Huang hade fortfarande kvar sin armé, Wixu hade dött på grund av hennes ålder, och Huang var nu kejsaren över Nam Binh.
Huang hade lärt sig att öka trycket i en explosion med krutet, och det kunda leda till höga skador på byggnader med mera.
Den vuxna Huang kände nu frid, när tigrarna var borta. Nu för tiden sitter han mest och slöar på tronen, i tankar om krut och explosioner.
FREDENS DAL Po vaknade upp tidigare än vanligt idag, idag var det ju hans självaste och asgrymma Drakkrigar-dag!
Po tjöt av gjädje, han ville verkligen inte missa det här.
-Kan du hålla tyst, Po? Jag försöker fortfarande sova ut lite. Sa syrsan med en aggresiv ton.
-Heh heh, givetvis, sa Po och satte sig ner på sidan av sängen.
Oj oj, vad ska jag göra idag? Jo, jag ska ner till Herr Ping! Han kanske behöver lite hjälp med matlagningen, han tjänar grymt med pengar på drakkrigar-dagen. Tänkte Po tyst för sig själv.
Jo, just det, jag ska göra high-fives på alla mina asgrymma fans, och givetvis, träna. Det där sista han tänkte på ville han inte ens tänka på.
Gongggongen ljöd och Mästare Shifu gick upp. De Fem och Po gick ut för dörren och hälsade god morgon till Shifu.
-Jag förstår inte ens varför JAG väcker er under morgonen, muttrade han. Po är ju den som lär er, men givetvis, om Po skulle göra det hade ni inte gått upp tills på eftermiddagen.
-Va? haha, nej Shifu, jag vaknade rätt så tidigt idag faktiskt. Sa Po.
-Jaså, och ändå går du ut för dörren nu? Frågar Shifu.
-Det är faktiskt sant, Shifu, jag var tvungen att säga till honom att vara tyst när jag försökte ta vara på den sista biten av sömn jag kunde få, förklarade Syrsan.
-Tack Syrsan. Sade Po.
-Jaså? Nåja, som ni alla vet, idag är det drakkrigar-dagen. Po är ledig nu under dagen, men till kvällen ska du vara tillbaka här för att träna, Po. Just det, ni andra får också ledigt, se det som en belöning, för det ni gjort för dalen, men kom ihåg att vara tillbaka till kvällen, sade Shifu.
-Ja Mästare, sade alla och gjorde en Kung-Fu hälsning.
Alla gick iväg, förutom Tigrinnan.
-Ehmm, mästare? Frågade Tigrinnan.
-Ja? Svarade Shifu.
-Jo, ehm, jag tänkte bara fortsätta träna, sade hon och gav en smickrande blick innan hon gick iväg.
-Gör det du, sade Shifu och flinade.
Po gick ner för trappan och kunde knappt vänta på att se alla affischer och lampor som var uppsatta just för honom.
-Hehehehee, asgrymt... Viskade han för sig själv.
-Asgrymt? Sade Apan och skrämde Po.
-AAH, heh, jjjaa. Sade Po.
De kom till slut ner och Po möttes av alla hans fans, Po gjorde high-five med nästan alla av dem, förutom sin pappa. Han är inte typen som ger ut high-fives direkt.
-Tjena farsan, sa Po och fick en kastrull i nyllet.
-Åh, förlåt min son, sade Herr Ping. Förlåt, förlåt, förlåt.
-Det är så många som vill upp i ditt rum och spana in på dina grejer, förklarade Ping.
-Jasså, heh, sa Po medan han sakta tog sig upp.
-Ja, jag tänkte om du behövde lite hjälp? Frågade Po.
-Med vad? Frågade Ping tillbaka.
-Med matlagningen såklart, du får ju det extra jobbigt på drakkrigar-dagen. Förklarade Po.
-Jo visst, far och son är tillbaka och lagar mat åt alla! Sade Ping glatt.
Po satte på sig förkläderna och började laga.
Uppe vid Jadepalatset...
Tranan och Syrsan skulle precis gå ner till byn för att hinna ikapp Apan, tills Viper kom efter och ville med och spana lite.
-Hej killar, ska ni ner? Frågade Viper.
-Ja, vi ville kolla lite, sade Syrsan.
-Jag följer med, sa hon.
Längre ner för trappan...
-Varför gillar Tigrinnan att träna så mycket för, hon vill träna fastän hon har ledigt. Sade Tranan.
-Ehm.. Ja.. Hon är ju rätt så stel av sig, förklarade Syrsan.
-Ääh sluta, sa Viper.
-Nåja, har någon här märkt att Tigrinnan har börjat bete sig annorlunda sedan Po kom hit? Frågade Tranan.
-Jo, faktiskt. Hon har börjat öppna sig mer för alla. Vore det inte för honom skulle Tigrinnan fortfarande vara kall och stel av sig. Sade Syrsan.
-Po är ju stenkär i Tigrinnan hah, och hon har inte märkt det än, Po var typ hennes största fan enda sen han kom hit. Sa Tranan.
-Ja, jag tycker Po borde berätta för tigrinnan. Det skadar ju inte? Vi borde gå ner och fråga honom. Sa Viper.
Nudelbutiken
Po och Herr Ping är en utmärkt duo, matproduktionen dubblas och Ping tjänar mycket mer.
Po skulle ta en liten paus, och han gick upp i sitt gamla rum. Han skannade igenom sakerna som låg i hans rum, där han bland annat såg sin Tigrinna-action figur.
-Hur, berättar jag för henne? Viskade han för sig själv.
-Berättar för vem? Sa Ping, ståendes bakom Po.
-Aah, ingen, ingen. Pappa, varför kom du upp hit? Frågade Po.
-Jag skulle också ta en paus, de mesta äter nu ändå, och de som väntar på mat, ja, dem väntar. Deras beställningar ligger i ugnen nu, sade han.
-Okej, svarade han.
-Tjena Po ropade de tre som just tagit sig upp i hans rum. -Jo, Po, får vi prata med dig om en sak? Frågade Syrsan.
-Självklart, ehmm pappa, kan du lämna oss ett tag? Frågade Po.
-Javisst, jag behöver ändå gå ner och kolla till maten.
-Tack pappa.
-Nå? Vad ville ni? Frågade Po.
-Jo, det handlar om Tigrinnan. Började Syrsan.
Po flämtade.
-VA? Är det något fel? Snälla säg att hon är okej? Mår hon bra? Frågade Po.
-Sa ju det, viskade Tranan till Syrsan.
Viper svarade: Hon är okej, men vi ville bara fråga dig om en grej.
-Ok, vad? Frågade Po och inväntade frågan.
-Jo, vi ville bara veta om, du liksom, liksom har.. Började Viper.
-Om du har känslor för Tigrinnan, avslutade Tranan, och de tre gav en riktigt stel min.
-Va? Jag? Känslor för Tigrinnan? Skulle inte tro det, svarade han och gick ner igen.
-De vet, de vet! Sade Po för sig själv när han stod bakom butiken. Och fick nästan panik.
Po började stressäta, vilket slappnade av honom.
-Vi, vi ska nog kanske gå, hävdar Viper.
-Det borde vi nog, sa Syrsan.
Uppe vid Jadepalatset
-Hej Tigrinnan, bara så du vet så ska jag gå till Persikoträdet för att meditera. Sa Shifu.
-Gör det du. Svarar Tigrinnan.
Efter en stund kommer Zeng springandes så han storknar.
-Mästa- Mäs- Mästare-.. Shifu-...
-Ja Zeng?
-Det är Akut! Skrek Zeng.
Zeng räckte Shifu rullen.
-Oj oj, det här var inte bra... Suckade Shifu.
Slut på Kapitel 1
