Kan jag bara kyssa dig i mina drömmar?
Prolog
HP/HG
Harry, Ron och Hermione satt i sällskapsrummet och gjorde sina läxor, vilket var ganska ovanligt för dem. De skulle vara klara imorgon, så de hade lite bråttom. Harry och Ron satt som vanligt vid ett eget bord, med ans Hermione satt själv med flera böcker uppstaplade i en stor hög. Hon läste fler ämnen än vad Ron och Harry gjorde, så därför var hennes bokhög något större.
"Jag klarar inte av det här," sa Harry och slängde ihop sin trolldrycksbok. Hermione tittade upp och suckade högt.
"Ska du kalla det där mycket?" Undrade Hermione och rynkade pannan. Harry svarade inte.
Han hade ögonen fästa på Hermione. Han hade aldrig träffat en annan människa, som var så vacker som hon var. Harry satt länge och bara stirrade på henne, och glömde bort att tiden tickade snabbt iväg.
Han var fascinerad av hennes små söta läppar, de som han bara i sina drömmar kunde kyssa. Hennes bruna vackra hår som var vilt och Oförsägbart, precis som henne själv.
Harry var så inne i sina tankar att han inte hörde Ron ropa på honom. Ron lutade sig fram och vinkade en hand framför ögonen på Harry. ''Harry? Hallå är det någon hemma där inne?" Frågade Ron lite retsamt. Hermione skrattade tyst åt de två pojkarnas beteende.
''Va...Va...Vad?'' Stammade Harry och märkte att hans två bästa polare såg på honom lie konstigt. Han kände hur hans kinder började hetta. "Hur mår du egentligen?" Frågade Hermione bekymrat. "Jag?" Frågade Harry förvirrat.
"Ja, du!" Svarade Hermoine irriterat. "Jag mår, eh... utmärkt. Jag ska bara, eh... gå och tvätta ansiktet. Jag är strax tillbaka '' svarade Harry och gick lite generat iväg mot toaletten.
Det var alldeles tyst efter att Harry hade gått, både Hermione och Ron tittade förvånat på varandra. Den svala sköna luften svepte in över det tomma sällskapsrummet.
Harry var strax tillbaka men hans kinder var fortfarande lite röda. Han såg hur se Ron smålog mot honom.
"Ron, jag måste prata med dig" hostade Harry fram. Ron tittade på Hermione och sedan på Harry... ''Kom då" sa Harry och tog tag i Ron, och släpade bort honom till i pojkarnas sovsal.
Kvar satt Hermione ensam med sin trave böcker och förstod inte riktigt varför de betedde sig så underligt. "Konstigt" muttrade hon tyst och såg bort mot den tomma dörröppningen.
"Sen när hade de börjat ha hemligheter för mig?" Tänkte hon sorgset. Borta i pojkarnas sovsal skulle precis Harry börja berätta för Ron om hans situation angående Hermione.
"Ron," sa Harry tungt och andades häftigt. Han var lite nervös, han visste inte riktigt hur Ron skulle reagera över dessa nyheter.
"Vad är det Harry? Är något på tok nu igen?" Harry svarade inte utan såg ner i golvet. "Jag såg faktiskt att du var röd i ansiktet. det brukar inte hända såvida. aha." sa Ron förstående med ett leende på läpparna.
"Harry, du rodnade faktiskt," sa Ron retsamt. "Harry, är du kär i någon?" Undrade Ron och tittade glatt på Harry som fortsatte att undvika Rons blick.
"Jag?" Frågade Harry och tittade försiktigt upp mot Ron. "Ja du." förklarade Ron med en menande blick som fick Harry att känna skyldig. "Jag vet inte riktigt. Det var så konstigt. Jag fick en härlig, varm känsla i hela kroppen bara jag såg på henne.
Ungefär som om jag plötsligt blev kär," stammade Harry och tittade osäkert på Ron. Ron tittade tillbaks och sedan började han skratta. "Vad är det som är så roligt? " Undrade Harry lite irriterat.
"Att du plötsligt blev kär, Harry" Sa Ron. Harry tittade upp mot Ron med ett irriterande ansiktsutryck. "Har du aldrig känt så här för henne någon annan gång, Harry?"
Harry gick till fram till fönstret och kikade ut. Han kunde klart och tydligt se Draco Malfoy men sin flickvän Pansy Parkinson gå hand i hand ute vid sjön.
Harry tittade tillbaks mot Ron som hade satt sig på sin säng. "Jaha, ska inte du svara på min fråga då"? Sa Ron men en otålig röst.
"Nej, det har jag inte, inte så här" svarade Harry snabbt. "Då går vi ner till Hermie" Strålade Ron upp.
Istället började Harry sakta ta fram sin pyjamas som han hade i sin koffert. Ron stod bara och tittade på Harry som om han var galen. Harry märkte blicken och tittade skrämt på Ron. "Jag är rädd för att möta henne igen, Ron.
"Vem vet om jag gör bort mig igen" stammade Harry. "Okej, men gör som du vill då. Sa Ron men en förstående ton. Och gick ut ur sovsalen. Harry stod länge kvar och tittade på den stängde sovrumsdörren. Sedan när han väl hade vaknat till gick han och la sig i sin himmelssäng. Harry låg länge och drog sig.
Han hade för mycket tankar i huvudet. Tänk om Ron berättade det där jag sa till han... Nej, han skulle aldrig göra något sånt. Han är ju min bästa vän tänkte Harry. Han satte sig upp för att kolla om det var någon mer än han i sovsalen. "Kan jag bara kyssa dig i mina drömmar, Hermie"?
Rania: Jaha, det här var min första prolog till min första fanfic. kom gärna med fler idéer och tips till mig, det kan jag behöv. =) så vad tyckte ni då? Komentera gärna.
Prolog
HP/HG
Harry, Ron och Hermione satt i sällskapsrummet och gjorde sina läxor, vilket var ganska ovanligt för dem. De skulle vara klara imorgon, så de hade lite bråttom. Harry och Ron satt som vanligt vid ett eget bord, med ans Hermione satt själv med flera böcker uppstaplade i en stor hög. Hon läste fler ämnen än vad Ron och Harry gjorde, så därför var hennes bokhög något större.
"Jag klarar inte av det här," sa Harry och slängde ihop sin trolldrycksbok. Hermione tittade upp och suckade högt.
"Ska du kalla det där mycket?" Undrade Hermione och rynkade pannan. Harry svarade inte.
Han hade ögonen fästa på Hermione. Han hade aldrig träffat en annan människa, som var så vacker som hon var. Harry satt länge och bara stirrade på henne, och glömde bort att tiden tickade snabbt iväg.
Han var fascinerad av hennes små söta läppar, de som han bara i sina drömmar kunde kyssa. Hennes bruna vackra hår som var vilt och Oförsägbart, precis som henne själv.
Harry var så inne i sina tankar att han inte hörde Ron ropa på honom. Ron lutade sig fram och vinkade en hand framför ögonen på Harry. ''Harry? Hallå är det någon hemma där inne?" Frågade Ron lite retsamt. Hermione skrattade tyst åt de två pojkarnas beteende.
''Va...Va...Vad?'' Stammade Harry och märkte att hans två bästa polare såg på honom lie konstigt. Han kände hur hans kinder började hetta. "Hur mår du egentligen?" Frågade Hermione bekymrat. "Jag?" Frågade Harry förvirrat.
"Ja, du!" Svarade Hermoine irriterat. "Jag mår, eh... utmärkt. Jag ska bara, eh... gå och tvätta ansiktet. Jag är strax tillbaka '' svarade Harry och gick lite generat iväg mot toaletten.
Det var alldeles tyst efter att Harry hade gått, både Hermione och Ron tittade förvånat på varandra. Den svala sköna luften svepte in över det tomma sällskapsrummet.
Harry var strax tillbaka men hans kinder var fortfarande lite röda. Han såg hur se Ron smålog mot honom.
"Ron, jag måste prata med dig" hostade Harry fram. Ron tittade på Hermione och sedan på Harry... ''Kom då" sa Harry och tog tag i Ron, och släpade bort honom till i pojkarnas sovsal.
Kvar satt Hermione ensam med sin trave böcker och förstod inte riktigt varför de betedde sig så underligt. "Konstigt" muttrade hon tyst och såg bort mot den tomma dörröppningen.
"Sen när hade de börjat ha hemligheter för mig?" Tänkte hon sorgset. Borta i pojkarnas sovsal skulle precis Harry börja berätta för Ron om hans situation angående Hermione.
"Ron," sa Harry tungt och andades häftigt. Han var lite nervös, han visste inte riktigt hur Ron skulle reagera över dessa nyheter.
"Vad är det Harry? Är något på tok nu igen?" Harry svarade inte utan såg ner i golvet. "Jag såg faktiskt att du var röd i ansiktet. det brukar inte hända såvida. aha." sa Ron förstående med ett leende på läpparna.
"Harry, du rodnade faktiskt," sa Ron retsamt. "Harry, är du kär i någon?" Undrade Ron och tittade glatt på Harry som fortsatte att undvika Rons blick.
"Jag?" Frågade Harry och tittade försiktigt upp mot Ron. "Ja du." förklarade Ron med en menande blick som fick Harry att känna skyldig. "Jag vet inte riktigt. Det var så konstigt. Jag fick en härlig, varm känsla i hela kroppen bara jag såg på henne.
Ungefär som om jag plötsligt blev kär," stammade Harry och tittade osäkert på Ron. Ron tittade tillbaks och sedan började han skratta. "Vad är det som är så roligt? " Undrade Harry lite irriterat.
"Att du plötsligt blev kär, Harry" Sa Ron. Harry tittade upp mot Ron med ett irriterande ansiktsutryck. "Har du aldrig känt så här för henne någon annan gång, Harry?"
Harry gick till fram till fönstret och kikade ut. Han kunde klart och tydligt se Draco Malfoy men sin flickvän Pansy Parkinson gå hand i hand ute vid sjön.
Harry tittade tillbaks mot Ron som hade satt sig på sin säng. "Jaha, ska inte du svara på min fråga då"? Sa Ron men en otålig röst.
"Nej, det har jag inte, inte så här" svarade Harry snabbt. "Då går vi ner till Hermie" Strålade Ron upp.
Istället började Harry sakta ta fram sin pyjamas som han hade i sin koffert. Ron stod bara och tittade på Harry som om han var galen. Harry märkte blicken och tittade skrämt på Ron. "Jag är rädd för att möta henne igen, Ron.
"Vem vet om jag gör bort mig igen" stammade Harry. "Okej, men gör som du vill då. Sa Ron men en förstående ton. Och gick ut ur sovsalen. Harry stod länge kvar och tittade på den stängde sovrumsdörren. Sedan när han väl hade vaknat till gick han och la sig i sin himmelssäng. Harry låg länge och drog sig.
Han hade för mycket tankar i huvudet. Tänk om Ron berättade det där jag sa till han... Nej, han skulle aldrig göra något sånt. Han är ju min bästa vän tänkte Harry. Han satte sig upp för att kolla om det var någon mer än han i sovsalen. "Kan jag bara kyssa dig i mina drömmar, Hermie"?
Rania: Jaha, det här var min första prolog till min första fanfic. kom gärna med fler idéer och tips till mig, det kan jag behöv. =) så vad tyckte ni då? Komentera gärna.