Kapitel 9 Besökaren i sjukhusflygeln
Ron hörde Dumbledore hojta ord högt. Ekportarna slogs upp och ut sprang Dumbledore, McGonnagal och Snape.
"Vad är det som har hänt" Sa (skrek) McGonnagal. Ron kände sig för utmattad för att svara. Ron han inte tänka mer innan han svimmade. Dumbledore sprang fram till Ron. Han suckade djupt och bar upp han i famnen. Snape knöt sina nävar.
"Kräver avdrag för det här" Mumlade han. Sedan trollade McGonnagal fram tvår bårar och bar upp Ginny. Han lade henne försiktigt henne på den ena. Hon tittade sedan på Albus som hade gjort samma sak med Ron.
Dom sköt fram bårarna till ekportarna där det var en väldig folkmassa. När McGonnagal hade Schasat bort dom gick dom förbi. Dumbledore kastade en besvärjelse över bårarna så att dom svävade. Han ledde dom till sjukhusflygeln.
"Vad är det som har hänt? Lägg dom här" Sa Poppy förskräckt och pekade mot två lediga sängar. Dom hjälptes åt och gjorde som dom hade blivit tillsagda. Snape kollade på Dumbledore och förväntade sig ett svar.
"Jag vet vad du tänker på, Serverus, men jag kan inget göra. Vi får vänta tills dom vaknar så att dom kan förklara" Sa Dumbledore och kollade på syskonen som var ur medvetandet.
Ginny slog upp ögonlocken och kände en fruktansvärd huvudvärk. Hon satte sig försiktigt upp och fick se en annan i den andra sängen. Hon lutade sig fram försiktigt för att kolla. Det var en ganska blek person.
Rött hår och... Det var Ron! Ginny bytte genast säng till Rons. Vad hade hänt? Hon kände hur hennes tårar började svämma ut. Hon kom just då ihåg vad som hade hänt.
Det var hennes fel. Det var hennes fel att Ron låg där nu. Om inte hon hade gått ut så skulle det här aldrig ha hänt.
Tankade snurrade runt i hennes hjärna. Hon la sig bredvid han och stoppade om sig själv under täcket.
Hon kramade om henne. Hon kände hur hennes ögonlock blev tyngre och tyngre. Till slut föll hon in i en djup sömn.
Nästa dag.
Ginny vaknade dagen efter och tänkte att hon låg bredvid Ron. Huvudvärken hade försvunnit. Hon sträckte sig för att krama han igen, men det var ingen där. Ginny slog upp ögonlocken och märkte att hon var i sin säng igen.
Så fräck! Så fräckt att flytta mig från min bror. Tänkte hon och fnös. Ginny kände att det inte var någon ide att flytta dig igen.
Hon skulle ändå bli flyttad tillbaka. Ginny förde hur dörren öppnades till flygeln. Hon la sig snabbt och låssades sova.
Hon kände hur personen lutade sig över henne. Sedan tillbaka. Personen satte sig vid fotändan av sängen.
Ginny var nyfiken på vem det var. Hon slog försiktigt upp ögon locken. De tjocka täcket var i vägen. Hon satte sig upp och såg rakt in i Dracos ögon.
Det var något annorlunda. Dom var inte fulla av hat. Ginny hade aldrig skådat den här sidan av han. Ögonen strålade och han log mot henne. Ginny visste inte vad hon skulle göra. Inte ens om hon skulle säga någonting.
"Hur är det" Undrade Draco. Ginny ryckte till eftersom att rösten nu inte var lika vass. "Bra" Sa Ginny lite osäkert. Det var någonting på gång. De visste hon. Draco brukade aldrig vara snäll mot henne.
Och inte mot någon i hennes familj. Han log igen. Ginnys hjärta tog ett skutt. Hon mindes sin dröm. Hon mindes kyssen. Ginny skakade på huvudet.
Hon skulle inte ha något med Draco att göra. Men vad skulle hon göra nu. Ginny slog ner blicken och tittade ner i de stora täcket. Han tog sina händer på axlarna så att hon skulle titta upp. Hon tittade upp igen. Hon såg upp mot hans ögon.
Någonting gick fel. Ginny tittade mot Ron. Han var vaken och tittade på dom med blixtrande ögon. TRUBBEL, tänkte Ginny. Ron kastade sig upp från sängen. "DU RÖR INTE MIN SYSTER!" skrek han.
Draco var chockad. Det var Ginny också. Ron försökte hoppa på Draco men tack vare hans reflex lyckades han ta sig undan. Han kastade sig av sägen och kastade en sista blick på Ginny. Sedan vände han sig och sprang ut ur flygeln.
Ron försökte springa efter, men Ginny han före och stoppade honom.
"Ron, Hur gick det" Sa Hon förskräckt. Hon kramade om han. Ron kramade tillbaka och suckade. Han kände sig lugnare. Han såg på Ginny.
"Jag är glad att du är okej, Ron" Sa Ginny och log. Det gjorde nu också han.
"Är du också okej, Gin" Sa Ron omtänksamt. Ginny nickade sakta.
Ron kände inte för att prata. Det där med monstret ville han inte ta upp... han lät bli. Det med Draco skulle han göra upp med honom senare. Han stoppade om Ginny igen. Sedan gick han och la sig på sin egen säng.
Både syskonen somnade snabbt en härlig sömn. Ginny var mycket tacksam att han inte tog upp några saker nu Det hade inte hon heller tänkt göra. Det fick vänta. Hon drog av sig sin medaljong som hon alltid bar, och tryckte den mot hjärtat innan hon somnade.
Morgonen där på kände Ginny sig helt frisk. Hon klädde sig snabbt. Men innan hon lämnade salen gick hon in till Poppys kontor. Poppy kollade lite tveksamt på henne, men sedan nickade hon.
Ginny skuttade till Rons säng. Hon skakade lite på honom så att han skulle vakna. Det gjorde han.
"Är det redan morgon, Gin?" Stönade han.
"Japp" Sa Ginny och nickade glatt. Hon kände sig hoppig och sprallig idag. Hon skuttade ut ur flygeln och skuttade vidare till stora salen.
Blickar vändes mot henne då hon kom in. Ginny mindes just då vad som hade hänt. Det var inte så konstigt att alla kollade på henne. Hon log, och många leenden besvarade hennes.
Hon kände sig mycket gladare och gick och satte sig mellan Lavender och Brittany. Efter ett dussintals kramar kunde hon äta sin frukost. När hon var klar lämnade hon stora salen tillsammans med Lila och Brittany.
Dom följde korridoren och gick in i salen, som dom skulle ha lektion i. Dagens första och ända lektion var förvandlingskonst. Dom skulle ha lektion med Ravenclaws 6:e årselever.
Ginny och hennes två vänner gick och satte sig längst bak i klassrummets ända. Lektionen startade cirka 5 senare.
Dom fick en rejäl genomgång hur man skulle uppföra sig på en lektion och hur man inte skulle uppföra sig. Ginny somnade nästan av tråkhet.
Ginny plockade ihop sina böcker efter att McGonagall hade avslutat lektionen. Sedan gick hon ut ur klassrummet tillsammans med sina kompisar. Elevstömmen delades vi trappan som skulle leda till olika elevhem. Gryffindoreleverna gick uppåt i trappan.
När dom hade följt dom sista korridorerna till uppehållsrummet samlades alla vid tavlan. En liten pojke, vid namn Dennis sa lösenordet (Chokladgroda) och den tjocka damen släppte förbi dom. Ginny sprang upp till sovsalen med Brittany och Lila i hälarna. När dom kom in stängde dom dörrarna. Det hade nu gått några dagar och det var tre dagar kvar till att dom skulle campa. Ginnys vecka hade varit underbar.
Av någon konstig anledning hade hon börjat få känslor för Draco, ända sedan dagen då han dök upp i sjukhusflygeln. Brittany och Lila satte sig ivrigt på sängen fram för Ginny som nu satt på den andra sängen.
"Jag hade en underbar dröm i natt" Sa Ginny lyckligt.
Lila och Brittany tittade på Ginny med stora ögon. Ginny tvekade en liten stund på att berätta om den.
"Drömmen handlade om mig. Mig och Draco!" Sa Hon lyckligt. Men sedan flög tanken upp. Hon hade inte berättat för dom. Lila och Brittany tittade konstigt på varandra. Sedan kollade dom på Ginny. Lila och Brittany brast i skratt. Båda två.
Ginny uppfattade det som ett hånskratt. Hon tog illa upp och lämnade genast sovsalen.
Ron hörde Dumbledore hojta ord högt. Ekportarna slogs upp och ut sprang Dumbledore, McGonnagal och Snape.
"Vad är det som har hänt" Sa (skrek) McGonnagal. Ron kände sig för utmattad för att svara. Ron han inte tänka mer innan han svimmade. Dumbledore sprang fram till Ron. Han suckade djupt och bar upp han i famnen. Snape knöt sina nävar.
"Kräver avdrag för det här" Mumlade han. Sedan trollade McGonnagal fram tvår bårar och bar upp Ginny. Han lade henne försiktigt henne på den ena. Hon tittade sedan på Albus som hade gjort samma sak med Ron.
Dom sköt fram bårarna till ekportarna där det var en väldig folkmassa. När McGonnagal hade Schasat bort dom gick dom förbi. Dumbledore kastade en besvärjelse över bårarna så att dom svävade. Han ledde dom till sjukhusflygeln.
"Vad är det som har hänt? Lägg dom här" Sa Poppy förskräckt och pekade mot två lediga sängar. Dom hjälptes åt och gjorde som dom hade blivit tillsagda. Snape kollade på Dumbledore och förväntade sig ett svar.
"Jag vet vad du tänker på, Serverus, men jag kan inget göra. Vi får vänta tills dom vaknar så att dom kan förklara" Sa Dumbledore och kollade på syskonen som var ur medvetandet.
Ginny slog upp ögonlocken och kände en fruktansvärd huvudvärk. Hon satte sig försiktigt upp och fick se en annan i den andra sängen. Hon lutade sig fram försiktigt för att kolla. Det var en ganska blek person.
Rött hår och... Det var Ron! Ginny bytte genast säng till Rons. Vad hade hänt? Hon kände hur hennes tårar började svämma ut. Hon kom just då ihåg vad som hade hänt.
Det var hennes fel. Det var hennes fel att Ron låg där nu. Om inte hon hade gått ut så skulle det här aldrig ha hänt.
Tankade snurrade runt i hennes hjärna. Hon la sig bredvid han och stoppade om sig själv under täcket.
Hon kramade om henne. Hon kände hur hennes ögonlock blev tyngre och tyngre. Till slut föll hon in i en djup sömn.
Nästa dag.
Ginny vaknade dagen efter och tänkte att hon låg bredvid Ron. Huvudvärken hade försvunnit. Hon sträckte sig för att krama han igen, men det var ingen där. Ginny slog upp ögonlocken och märkte att hon var i sin säng igen.
Så fräck! Så fräckt att flytta mig från min bror. Tänkte hon och fnös. Ginny kände att det inte var någon ide att flytta dig igen.
Hon skulle ändå bli flyttad tillbaka. Ginny förde hur dörren öppnades till flygeln. Hon la sig snabbt och låssades sova.
Hon kände hur personen lutade sig över henne. Sedan tillbaka. Personen satte sig vid fotändan av sängen.
Ginny var nyfiken på vem det var. Hon slog försiktigt upp ögon locken. De tjocka täcket var i vägen. Hon satte sig upp och såg rakt in i Dracos ögon.
Det var något annorlunda. Dom var inte fulla av hat. Ginny hade aldrig skådat den här sidan av han. Ögonen strålade och han log mot henne. Ginny visste inte vad hon skulle göra. Inte ens om hon skulle säga någonting.
"Hur är det" Undrade Draco. Ginny ryckte till eftersom att rösten nu inte var lika vass. "Bra" Sa Ginny lite osäkert. Det var någonting på gång. De visste hon. Draco brukade aldrig vara snäll mot henne.
Och inte mot någon i hennes familj. Han log igen. Ginnys hjärta tog ett skutt. Hon mindes sin dröm. Hon mindes kyssen. Ginny skakade på huvudet.
Hon skulle inte ha något med Draco att göra. Men vad skulle hon göra nu. Ginny slog ner blicken och tittade ner i de stora täcket. Han tog sina händer på axlarna så att hon skulle titta upp. Hon tittade upp igen. Hon såg upp mot hans ögon.
Någonting gick fel. Ginny tittade mot Ron. Han var vaken och tittade på dom med blixtrande ögon. TRUBBEL, tänkte Ginny. Ron kastade sig upp från sängen. "DU RÖR INTE MIN SYSTER!" skrek han.
Draco var chockad. Det var Ginny också. Ron försökte hoppa på Draco men tack vare hans reflex lyckades han ta sig undan. Han kastade sig av sägen och kastade en sista blick på Ginny. Sedan vände han sig och sprang ut ur flygeln.
Ron försökte springa efter, men Ginny han före och stoppade honom.
"Ron, Hur gick det" Sa Hon förskräckt. Hon kramade om han. Ron kramade tillbaka och suckade. Han kände sig lugnare. Han såg på Ginny.
"Jag är glad att du är okej, Ron" Sa Ginny och log. Det gjorde nu också han.
"Är du också okej, Gin" Sa Ron omtänksamt. Ginny nickade sakta.
Ron kände inte för att prata. Det där med monstret ville han inte ta upp... han lät bli. Det med Draco skulle han göra upp med honom senare. Han stoppade om Ginny igen. Sedan gick han och la sig på sin egen säng.
Både syskonen somnade snabbt en härlig sömn. Ginny var mycket tacksam att han inte tog upp några saker nu Det hade inte hon heller tänkt göra. Det fick vänta. Hon drog av sig sin medaljong som hon alltid bar, och tryckte den mot hjärtat innan hon somnade.
Morgonen där på kände Ginny sig helt frisk. Hon klädde sig snabbt. Men innan hon lämnade salen gick hon in till Poppys kontor. Poppy kollade lite tveksamt på henne, men sedan nickade hon.
Ginny skuttade till Rons säng. Hon skakade lite på honom så att han skulle vakna. Det gjorde han.
"Är det redan morgon, Gin?" Stönade han.
"Japp" Sa Ginny och nickade glatt. Hon kände sig hoppig och sprallig idag. Hon skuttade ut ur flygeln och skuttade vidare till stora salen.
Blickar vändes mot henne då hon kom in. Ginny mindes just då vad som hade hänt. Det var inte så konstigt att alla kollade på henne. Hon log, och många leenden besvarade hennes.
Hon kände sig mycket gladare och gick och satte sig mellan Lavender och Brittany. Efter ett dussintals kramar kunde hon äta sin frukost. När hon var klar lämnade hon stora salen tillsammans med Lila och Brittany.
Dom följde korridoren och gick in i salen, som dom skulle ha lektion i. Dagens första och ända lektion var förvandlingskonst. Dom skulle ha lektion med Ravenclaws 6:e årselever.
Ginny och hennes två vänner gick och satte sig längst bak i klassrummets ända. Lektionen startade cirka 5 senare.
Dom fick en rejäl genomgång hur man skulle uppföra sig på en lektion och hur man inte skulle uppföra sig. Ginny somnade nästan av tråkhet.
Ginny plockade ihop sina böcker efter att McGonagall hade avslutat lektionen. Sedan gick hon ut ur klassrummet tillsammans med sina kompisar. Elevstömmen delades vi trappan som skulle leda till olika elevhem. Gryffindoreleverna gick uppåt i trappan.
När dom hade följt dom sista korridorerna till uppehållsrummet samlades alla vid tavlan. En liten pojke, vid namn Dennis sa lösenordet (Chokladgroda) och den tjocka damen släppte förbi dom. Ginny sprang upp till sovsalen med Brittany och Lila i hälarna. När dom kom in stängde dom dörrarna. Det hade nu gått några dagar och det var tre dagar kvar till att dom skulle campa. Ginnys vecka hade varit underbar.
Av någon konstig anledning hade hon börjat få känslor för Draco, ända sedan dagen då han dök upp i sjukhusflygeln. Brittany och Lila satte sig ivrigt på sängen fram för Ginny som nu satt på den andra sängen.
"Jag hade en underbar dröm i natt" Sa Ginny lyckligt.
Lila och Brittany tittade på Ginny med stora ögon. Ginny tvekade en liten stund på att berätta om den.
"Drömmen handlade om mig. Mig och Draco!" Sa Hon lyckligt. Men sedan flög tanken upp. Hon hade inte berättat för dom. Lila och Brittany tittade konstigt på varandra. Sedan kollade dom på Ginny. Lila och Brittany brast i skratt. Båda två.
Ginny uppfattade det som ett hånskratt. Hon tog illa upp och lämnade genast sovsalen.
