Kap 10 En underbar vän som Hermione

Jag ber om ursäkt för alla mina fel. Med det hindrar inte mig från att skriva vidare  nu får ni en till del... eller rättare sagt DELAR!!

Hon gick ner till uppehållsrummet och satt sig framför brasan med armarna i kors.

Hur kunde dom skratta så åt mig? Tänkte Ginny. Hon såg det som en utmaning. Hon var inte fullt förälskad i honom, men lite kände hon ju för honom.

Men situationen var omöjlig. Han gillade inte henne. För han var hon bara en vanlig fattiglapp. Ginny suckade djupt och såg in i den vackra brasan. Men han hade ju samma medaljong som henne. Och hon hade ju fått den av han.

Men tänk om allt bara är ett enda stort skämt allt i hopa. Ett skämt för att vist hur lättlurad och dum en Weasley kan vara. Tankarna flög runt i Ginnys hjärna. Hon gick över från hopp om hennes kärlek till ilska.

"Det är inte rättvist" Muttrade hon tyst för sig själv.

Varför skulle alltid hon och hennes familj alltid vara underlägsen? "Du, Ginny"... Ginny vände sig hastigt om. Det var Hermione. Hermione log brett mot henne. "Vad tänker du på?" Frågade hon sedan.

Ginny tänkte inte precis avslöja sina tankar, men och andra sidan så kunde hon ju inte ljuga. Hermione hade nu satt sig bredvid henne. Ginny såg hennes förväntansfulla ögon.

Hon beslöt sig för att berätta allting från början. Om Hermione också skulle skratta så skulle hon bryta ihop. Men Ginny hade inga sådana tankar om henne. Hermione var en omtänksam människa och alltid förstod.

Om man bortser från Quidditch som hon inte ens var ett dugg intresserad av. Ginny tog ett djupt andetag och berättade allt för henne. Om medaljongen, räddning, om att han hade besökt henne i sjukhusflygeln och om hennes drömmar.

Hon berättade även att Brittany och Lila hade skrattat åt henne då hon berättade att hon hade drömt om honom. När Ginny var klart satt Hermione alldeles tyst och funderade på vad hon hade sagt.

Hon log sedan och kramade om henne.

"Bry dig inte om dom. Jag visste verkligen inte att du hade varit med om så mycket. Så du har kommit över Harry nu eller?" Sa Hermione och släppte henne från kramen.

Ginny nickade.

"Så, nu är det Draco Malfoy som gäller eller?" Sa Hermione och blinkade.

Ginny nickade och log ännu en gång. Ginny kände sig lättad. Det fanns en människa i världen som förstod henne... och alltid stöttade henne.

Hermione. Ginny och Hermione satt och pratade om allt roligt dom kunde komma på. Sedan kände sig Ginny trött. Hon gick och la sig.

Hermione hade fått henne att tänka på allt positivt i världen. Inte bara negativa saker. Imorgon skulle hon börja om på nytt. Aldrig skulle hon behöva vara deprimerad... så länge hon hade Hermione vid sin sida.

Lila och Brittany satt inte i sovsalen längre. Ginny brydde sig inte. Det finns bättre människor. Tänkte hon och somnade.