Hermiones underliga beteende.
Han kunde inte släppa henne ur sina tankar. Och speciellt inte den första kyssen vid snön, och balen! Det var så underbara minnen. Han kunde inte låta bli att tänka hur bra dom hade. Hur dom gick hand i hand vi sjön. Hur dom skrattade och alltid var lyckliga.
Hur skulle han nu förklara det här för Ron? Om inte han redan vet om det. Det kanske var det som dom skrattade åt igår kväll. Det kom någon nedgående för trappan. Harry kollade upp.
Det var Lavender. Hon satte sig bredvid Harry. Harry tyckte att hon verkade vara ganska ledsen. Hon tog Harry i handen och reste han samtidigt som ho9n reste sig själv.
"Kom så går vi och äter" Sa Lavender. Harry nickade. På vägen dit var både Lavender och Harry tyst. Harry kände på sig att någonting var fel. Dom gick in i stora salen som nu inte hade hunnit att bli full.
Dom satte sig längst in. Harry och Lavender tog för sig av frukosten som idag bestod av bacon och ägg. Det var inte precis Harrys favorit, men han åt ändå.
"Är du ledsen, Harry?" Sa Lavender efter en kort tystnad. Harry sa ingenting.
"Jag bråkade med Hermione igår kväll" Sa hon. Hon tog ett djupt andetag innan hon fortsatte.
"Jag hörd-de när ni pratade igår" Sa Lavender.
Harry visste inte vad han skulle säga. I själva verket var han inte arg på henne. Han suckade.
Lavender sänkte också blicken.
"Det är inte sig jag suckar för" Sa Harry lugnande. Lavender såg upp mot han igen.
"Jag är ledsen över det som hände, Harry. Det är sant, Hermione är nu mycket annorlunda" Sa Lavender.
Hon tog upp hennes glas och drack lite av juice. Harry nickade lite dystert. Stora salens portar öppnades och Ron kom in. Han log och satte sig bredvid dom.
"God morgon" Sa Han till Harry och Lavender. Dom besvarade det. Ron böjde sig fram och kysste Lavender på halsen.
Hon fnissade till och håll på att spilla ut juicen. Men Harry var snabb. Han tog glaset och ställde de på bordet.
Lavender plockade upp sitt schema och började läsa.
"Åh, nej! Vi har trolldryckskonst med slytherin" Stönade Lavender. Harry och Ron suckade. Dom åt upp sin frukost och lämnade stora salen.
Dom följde korridoren och tog några trappor till fängelsehålorna. Lavender, Ron och Harry satte sig längst bak för att undvika blickar och blängningar från Snape.
Efter cirka fem minuter var salen fylld av elever. Hermione hade ännu inte kommit. När alla hade samlats skulle Snape just påbörja lektionen, då Hermione dom in.
De tre vännerna hade förväntat sig att hon skulle komma och sätta sig längst bak bredvid dom men det gjorde hon inte. Hon satte sig längst fram och tittade på Snape med stora ögon.
"Konstigt! Sen när började hon gilla Snapes lektioner" Viskade Harry till Ron och Lavender. Dom ryckte på axlarna. Lektionen fortsatte lika dötrist som alltid. Efter att Snape hade avslutat sin lektion gick alla ut ur klassrummet.
Dom gick upp till uppehållsrummet för att ta en liten paus innan den andra lektionen som skulle vara om en timme. Sedan hade de lunch.
"Det är inte rättvist" Muttrade Ron och la sig slappt på soffan. Harry och Lavender tittade upp från skrivandet. Harry höjde ena ögonbrynet.
"Det är inte rättvist att vi ska ha så här mycket läxor" Sa Han och tittade in i den släckta brasan som nu bestod av aska och ved. Dom ryckte på axlarna och återgick till sitt arbete.
En liten stund senare kom Hermione in i sällskapsrummet. Hon satte sig bredvid Ron och tog hans han.
"Du, Ron... ska vi inte ta en liten promenad vid sjön? Bara du och jag?" Undrade Hermione och pussade Ron på kinden.
Ron rodnade så att det syntes på långa håll.
"J-ja visst" Stammade han. Alla i rummet var chockade över Hermiones beteende. Harry gillade inte pussen. Han tittade på Lavender som såg ut som om hon skulle spricka.
Så Ilsken hade han aldrig sett henne förut. Ron tittade på Lavender och fick se hennes ilska blick. Han svalde en klump och fortsatte att gå med Hermione. När dom hade nått skolans portar öppnade dom dom och gick ut.
Det var ganska kyligt. Hermione tryckte sig intill Ron för att hålla värmen. Ron kände sig osäker. De kom fram till en stor sten och satte sig. Hermione höll Ron hårt i handen.
Han la sitt huvud intill hans nacke och vilade huvudet på axeln. Hon vred lite på huvudet och kysste han på nacken. Ron visste inte vad han skulle göra. Han greps av panik då Hermione påbörjade ett sugmärke.
"Vad i helsike gör du!" Skrek han. Han knuffade bort henne så hon nästan ramlade helt och håller.
Men hon var snabb med händerna att ta i marken innan hon skulle ramla. Hermione var först chockad men sedan log hon. Hon satte sig upp riktigt.
"Vad menar du. Ronnie-gubben" Sa Hermione och smekte hans hår samtidigt som hon fixade till hans frilla. Ron drog sig undan. (Det var en stor sten)
"Du förstår inte. Så här kan du inte hålla på! Jag älskar Lavender!" Sa Ron med en liten stammig dialekt. Hermione flyttade sig intill han igen.
"Vem har sagt att hon behöver leta om det, Ronnie?" Sa Hon förföriskt. Ron svalde en klump. Hermione böjde sig fram en lite snett lutat huvud och slutna ögon.
Ron drog sig undan igen. Han hade helt och hållet glömt bort att han hade satt sig på ändan av stenen. Han föll bakåt. Ron föll med huvudet före och slog sig hårt i marken.
"Aaaj!" Skrek han. Han håll om sitt huvud med sina två armar och händer.
Ron kände sig svagare och svagare. Han tycktes förlora mycket blod. Det dröjde inte länge innan han svimmade.
"Hur kunde han dra sig undan?" Sa Hermione tyst och förtvivlat till sig själv.
"INGEN KAN MOTSTÅ MIN CHARM" Skrek hon du.
"Förlåt, vad sa du?"
Hermione vände sig hastigt om. Det var Lavender. En ilsken Lavender, som var redo att gå till attack. Hermione log ett elakt, själviskt leende.
"Du hörde vad jag sa Lill-bruden. Vad är det med dig? Ska jag hämta en handduk åt dig som du kan kyla ner ditt huvud med. Är du rädd. Nå? SVARA! Jag har Ron i mitt våld. Om han inte är död nu" Sa Hermione.
Lavender såg på Ron. Hans ansikte började blekna. Han behövde vård. Lavender sprang och kastade sig mot Ron.
Hermione grep tag i hennes långa hår bakifrån. Lavender skrek och försökte ta sig ur hennes grepp som hon nu befann sig i.
"Vad har hänt med dig, Hermione?" Skrek Lavender.
Hermione log och skrattade.
"Nå, du vill veta sanningen..." Sa Hermione. Hon hann aldrig fortsätta innan personalen sprang över ängen.
"Fan, också" Muttrade Hermione. Lärarna kom och tog han om Ron.
