Flykten

"I morgon kommer era anhöriga att finna era kroppar" sa Kamek "precis som dom har gjort dom senaste 500 åren. Det kommer att bli kul. Nästa 20 år kommer jag att kidnappa samma personer som jag kidnappade idag. Utan er där kommer dom inte undan den gongen." Kamek började skratta ett högt och elakt skratt. Ingen kunde röra sig eller säga någonting. Det enda dom kunde röra var ögonen.

– Jag har kommigt för långt för att dö nu" tänkte Bowser. Han försökte ta sig loss från förtrollningen. Kamek såg detta och skrattade ännu mer.

"Du kan inte ta dig loss från denna förtrollning" sa han. "Ingen har någonsin gjort det." sen började han skratta ännu mer. Bowser fortsatte att försöka. Och med ett sista ansträngning fick han loss sitt huvud. Han andades in och sköt iväg ett stort eldklot mot Kamek. Kamek upptäckte eldklotet för sent. Det träffade honom och han flög in i väggen. Förtrollningen släppte och alla blev fria.

"Tack Bowser" sa Mario –jag trodde aldrig att jag skulle höra mig själv säga det. Tänkte han sedan.

"Ingen orsak" sa Bowser. Han tänkte sedan exakt samma sak som Mario just tänkt.

"Låt os gå härifrån nu" sa Luigi. Han vände sig mot dörren för att öppna den. Det gick inte. Då hördes åter igen Kameks skratt från golvet.

"Dörren är magiskt låst" sa han. "Jag ville inte att någon av er skulle rymma medens jag pratade." Han tog sedan upp en dosa med en stor röd knap på. "Jag har placerat ut sprängladdningar runt om på slottet. Dom kommer att explodera om exakt 100 sekunder. Lycklig resa" han tryckte på knappen och skrattade en sista gång. sen föll hans huvut tillbaka mot golvet.

"100 sekunder" sa Kammy "även om dörren inte var låst så skulle vi inte hinna ut på 100 sekunder".

"Det finns en annan väg" sa Bowser. Hyan sprang fram till tronen och började skjuta den framåt. Den avslöjade en trappa ner i underjorden. "Jag hittade den när jag var liten" sa Bowser "tyvärr vet jag inte var den går eller var den kommer ut."

"Det är vår endas chans" sa Mario och alla sprang för trapporna.

Under tiden utanför slottet.

"Varför tar det så lång tid" undrade Peach. Hon och dom andra stod vid skeppet och väntade på dom som var inne i slottet.

"Dom kommer nog snart" sa Daisy. Just som hon sa det så hördes en enorm smäll och dom såg alla med förskräckelse hur slottet exploderade framför deras ögon.

"Mario" skrek Peach.

"Luigi" skrek Daisy. Dom andra skrek namnen på dom andra.

"Vad är det" hördes plötsligt en röst bakom dom. Där stod Mario, Luigi, Bowser och alla dom andra.

"Så det är här som den kommer ut" sa Bowser "då vet jag det till nästa gång."

"Vad hände" frågade Peach.

"Vi berättar sen" sa Mario.

Lite senare.

Bowser var snäll nog att köra alla hem igen. När helften var hämma kom Mario upp till Bowser igen.

"Hur viste du att det var Kamek" frågade han.

"Dom två ledtrådarna och insikten att det var en manlig Magikoopa" svarade Bowser.

"Jag förstår inte" sa Mario.

"Då ska jag förklara" sa Bowser "vi börjar med det första brevet. Ledtråden var att en av oss hade träffat han en gång. Det var Yoshi, du vet i spelet 'Yoshi's Island' en av oss kände honom, det var jag och två hade träffat honom två gånger, det var du och Luigi."

"Jag tror att jag har fattat den biten" sa Mario "men han sa att het kanske var tre gånger och att den sista kanske inte räknas."

"Första gongen du träffade honom var när han kidnappade er (Yoshi's Island) den andra och den tredje var samtidigt. Ni vet Mario och Luigi2. Du träffade honom för andra gongen som barn och för tredje gongen som vuxen samtidigt. Ni reste ju i tiden. Han var lite osäker på dedär."

"Och dedär med spelet då" frågade Mario.

"Han har bara varigt med i Yoshi's Island och M & L2. Yoshi's Island kom ju nyligen ut på GBA också. Med andra ord har han barigt med i tre spel. Två vanliga och en nyutgiven. Han var osäker på det också."

Jag tror att jag fattar nu" sa Mario och gick därifrån.

Senare

Bowser skepp landade utanför Toad Town. Mario, Luigi och Peach gick ut.

"Mario" sa Bowser.

"Vad är det" frågade Mario.

"Jag skulle vilja tacka dig för att hjälpa mig hämnas på min fru" sa Bowser.

"Men jag gjorde ju inget" sa Mario.

"du hjälpte mig genom att följa med mig. Du hjälpte mig genom att få mig att berätta något jag hade förträngt djup nere i mitt medvetande. Att berätta vad som hände för 20 år sedan hjälpte mig att känna mig lättare."

"Ok" sa Mario "det var så lite."

"Som tack lovar jag att inte kidnappa prinsessan på ett år" sa Bowser "börjar idag."

"Hur vet jag att du inte bryter ditt löfte?" Frågade Mario.

"Har jag någonsin ljugigt för dig?" frågade Bowser.

"Du har aldrig lovat mig något förut" sa Mario. Bowser var tyst ett ögonblick och sa sedan:

"Om jag säger såhär, jag ljuger aldrig" han vände sig sedan mot sina barn och sa "jag trodde aldrig att jag skulle säga dehär. Låt oss fara hem och städa." Han gick in i skeppet och flög iväg. Mario, Luigi och Peach tittade efter honom.

"Tror du att han kan hålla sitt löfte" frågade Luigi.

"Vi får se om ett år" sa Mario