Tredje förordet

Fienderna

ur Tolkiens Silmarillion

Sist bland valar nämns Melkor, han som höjer sig i makt. Detta namn används inte längre utan nu benämns han Morgoth, världens mörke fiende.
Han gavs mycket makt av Ilúvatar och han var Manwës jämlike, den främste bland ainur. Morgoth hade del i alla andra valars krafter och kunskaper men använde dem endast i onda syften, då han åtrådde Manwës kungamakt och Ardas områden. Morgoth föll från sin upphöjda position till en ondskans herre, av insikt blev slughet. Då han inte kunde erövra ljuset som han åtrådde sökte han krossa det och dvaldes i mörker. Morgoths välde krossades i Vredens krig som avslutade Första åldern och Morgoth kastades ut från Ardas kretsar.
Även kallad Bauglir, Mörkrets herre, Fienden, Svarte konungen, Den store mörke, Ondskans furste, Det onda hjärtats furste, Järnets vala, Järnets herre, Den Onde, Belegûr och Belegurth.

Morgoth kämpade dock inte ensam. Bland maiar lockades många av hans glans och förblev honom trogna även när han steg ner i mörkret. Andra lockade han med lögner och förrädiska gåvor.

(i)Så lyckades han övervinna Mirga, en av Yavannasmaiar. Hon hade kraft att ge liv till allahanda ting på Yavannas begäran, för att berika Arda i Yavannas namn. Ur henne avlade Morgoth de fruktansvärdaste bland andar, de gissel av eld som i Midgård kallas balroger. När Morgoth föll dömdes Mirga att aldrig återvända till Valinor och fjättrades till själ och ande djupt i underjorden, vid världens rötter. Då man ansåg att hon var ofarlig för Arda när hennes krafter fråntogs henne. Där skulle hon få betrakta den underbara värld som hon aldrig skulle få ta del av igen, tills tidens slut… Mirga bedjande då till sin make att ta henne tillbaka, men i hans ögon var hennes svek mot Arda för stort, då hon lät sina eldfödda slita i dess jord och förtära dess grund. Han försköt henne och svor att aldrig se på henne med ömhet igen. Mirgas vrede väcktes och hon lovade att föra Morgoths tanke vidare, som om det vore hennes egen. Hon kom att hata alla valar och allt som levde i Arda, den värld hon en gång varit med om att skapa.

Morgoths främsta tjänare var dock Sauron ("Den avskydde"). Han tillhörde i begynnelsen Aulës maiar och förblev en väldig kraft i detta folks traditioner. I alla Morgoths illdåd hade Sauron en del och han var mindre ond bara så till vida att han tjänade Morgoth istället för sig själv. När Morgoth var fjättrad av valar, styrde Sauron över Angband och han deltog i Morgoths alla grymheter. Efter Morgoths fall antog Sauron en skön gestalt och namnet Annatar("Skänkare av gåvor"). I denna skepnad blev han vän med alverna och nu smidde människornas, alvernas och dvärgarnas ringar. Sauron smidde också Härskarringen för att kontrollera de andra ringarna. Genom att giva sig som fången till Númenors konung lyckades han få dem att angripa Valinor. Som straff för detta sänkte valar Númenor i havet och Saurons kropp förstördes. Han återvände då till Mordor som Mörkrets herre. Sista alliansen mellan människor och alver krossade hans herravälde i slutet av Andra åldern.
I Tredje åldern skapade Sauron ett nytt mörkrets rike i Mordor innan han slutgiltigt krossades då Härskarringen förgjordes tack vare hoben Frodo.

---------------------------------------------------------

(i) Detta stycke finns inte med i Silmarillion, utan är tillskrivet för att förklara Mirgas ursprung, ondskan du mötter i Andúril årtusenden från denna saga. (Enligt Fylkes räkning...)