Nya lärare
I dörröppningen stod fyra personer, våta av regnet, en ung kvinna, en ung man och två flickor. De började gå fram mot honnörsbordet. Kvinnan gick främst, mannen gick sist och manade på de två flickorna. När de var framme sa kvinnan:
– Professor Dumbledore, ursäkta att vi är sena, men vädret hindrade oss. Precis över norra Skottland så drog en hagelstorm in.
Samtidigt mumlade mannen en trollformel som fick deras kläder att torka. Professor Dumbledore log och nickade mot Professor McGonagall som tog upp sin lista igen.
– Icera, Saga.
Den unga kvinnan la en hand på den äldsta flickans axel och förde henne fram mot pallen. Flickan var liten till växten med långt ljusblont hår i två flätor och blåklintsblå ögon, hennes hy var ljus och hon hade en antydan till fräknar. Hon hade liksom de övriga i sällskapet en tjock mantel, hennes var blå och gick färg med hennes ögon, under den bar hon en röd klädnad. Hon såg lite nervös ut när hon satte sig på pallen och tog på sig hatten. Det dröjde en stund och så ropade hatten:
– Gryffindor!
Flickan gick ner mot det applåderande Gryffindorbordet.
– Icera, Wynja, sa McGonagall.
Den yngsta flickan tvekade, men när kvinnan viskat något i örat på henne gick hon fram till pallen och satte på sig hatten. Hon hade rödbrunt hår, knallblå ögon, trubbnäsa och tusen fräknar i ansiktet. Hennes mantel var ljusgrön och hon hade en gul klädnad under den.
– Gryffindor!
Salen applåderade igen och hon sprang lättat och satte sig bredvid den äldre flickan. Deras klädnader lyste bland alla de svarta Hogwartsklädnaderna. De två äldre gick upp och skakade hand med Dumbledore. Sedan satte de sig till allas häpnad på de två tomma platserna vid honnörsbordet. Det började genast surra av prat i salen, men Dumbledore reste sig upp och höjde händerna. Alla tystnade genast.
– Välkomna till ett nytt år, både nya elever och gamla. Jag har ett par saker att meddela, men låt oss först äta!
Tallrikarna fylldes med mat och alla kastade sig genast över maten. Ron lassade in så mycket mat i munnen att han inte kunde säga något på en hel minut. Harry däremot vände sig till Hermione.
– Varför ska inte Hagrid undervisa oss tror du?
Hermione ryckte på axlarna.
– Vi får nog veta snart. Det var synd att de inte satte sig närmare oss, sa hon och nickade mot de två flickorna. De tittade upp mot de två andra som satt vid honnörsbordet.
– Så unga de ser ut, båda två, sa Harry, de kan inte vara speciellt gamla.
Hermione nickade samtidigt som hon började äta och Harry insåg att ingen hade lust att konversera nu med maten på bordet, därför började också han äta. Efter en lång stund, när alla ätit sig mätta, reste sig Dumbledore på nytt och äskade tystnad.
– Som vanligt har jag ett par saker att ta upp innan ni får bege er till era sängar. Jag hoppas att maten har smakat och att ni är mätta, sa han.
Han fick ett rungande bifall.
– Alla elever ska vara i sina uppehållsrum senast klockan nio om kvällarna. Skogen på skolans mark är förbjudet område för alla elever. Vidare har mr. Filch bett mig att tala om att det är förbjudet att utöva trollkonster i korridorerna. Dessutom finns det en kompletterad lista på Mr Filchs kontor där en hel del andra regler finns, den bör ni ta del av, sa han och blinkade okynnigt ut mot eleverna. Han fick lite spridda skratt till svar. Han fortsatte:
– Vi har två nya professorer bland oss. Det är med glädje vi hälsar professor Icera välkommen. Professor Icera ska ha hand om lektionerna i skötsel och vård av magiska djur.
Den unge mannen reste sig upp och såg ut över eleverna. Han var lång och hade axellångt mörkbrunt hår och mörkblå ögon. Han var klädd i en marinblå klädnad och såg allvarlig ut. Det gick en susning bland de kvinnliga eleverna, han såg rysligt bra ut.
– Sedan har vi professor Icera, professor Dumbledore log lite när han upprepade namnet, som kommer att ha hand om er i försvar mot svartkonster.
Den unga kvinnan reste sig upp och log ut mot eleverna. Hon hade midjelångt rågblont hår i en fläta, det lockade sig lite runt ansiktet och hon hade samma mörkblåa ögonfärg som den unge mannen. Hon var en bit kortare än honom. Hennes klädnad var mossgrön, med blåa inslag. Hon vände sig mot Dumbledore och sa något tyst till honom, han log och nickade.
– Professor Icera har något att säga er, sa han och gav ordet till henne och satte sig ner och iakttog henne intresserat.
– Tack professor Dumbledore, först av allt vill vi, jag och min bror, sa hon och nickade mot den unge mannen, tacka för att vi fått den äran att få undervisa här. Det är underbart att vara tillbaka på Hogwarts igen, det känns som om det var igår senast vi tog examen. Sedan vill jag bara säga att till den första lektionen i mitt ämne behöver ni inte ta med någonting, varken böcker eller trollstavar, så att ni inte släpar på det i onödan. Eller ja, trollstavarna kan ni ju ta med er, de är ju inte speciellt tunga, men ni kommer inte att använda dem.
Hon log lite när hon satte sig ner igen. Harry såg oroligt på de andra.
– Tror ni att det betyder att det blir som förra året, en ny Umbridge?
– Ja, suckade Ron, om vi inte ska använda några trollstavar så är det nog så.
– Men inga böcker heller, sa Hermione fundersamt.
– Det var ju bara till den första lektionen, sa Ginny, jag tror att hon blir bra, hon ser snäll ut.
Ron himlade med ögonen.
– Det är väl ingen garanti, jag ska ha med mig min skolkgodispåse i alla fall.
– Ron, utbrast Hermione, du är prefekt!
– Än sen då, sa han surt.
Stora salen började tömmas och Ron och Hermione gick för att samla ihop förstaårseleverna. Harry, Ginny och Neville gjorde dem sällskap.