"Sakura!"
Sakura vände sig om och fick syn på Rinde som kom springandes mot henne.
"Ah, Ohayou Rinde-san." Rinde slängde sig om halsen på henne.
"Åh, Sakura, jag har så mycket att berätta!" Hon sken med hela ansiktet.
"Jaså? Vad är det då?"
"Jo, jag har träffat den mest underbara kille nånsin! Yukito-kun! Han är Zakuro's storebror, och så trevlig och snygg och allt! Jag är superglad!"
"Heh, ja, det kan jag se på dig, Rinde-san." sa Sakura lugnt. "Jag är glad för din skull."
"Ohayou minna!" Ichigo kom springandes mot dem. "Rinde-saaan! Ohayou!" Hon kramade Rinde.
"Sakura, det här är Ichigo, en av mina nya vänner." sa Rinde glatt.
"Ichigo. Hey, du heter likadant som min mamma. Nyah!" sa Ichigo och såg på Sakura med ett glatt ansikte.
"Sakura-san, vill du följa med mig till mitt jobb idag efter skolan?" undrade Rinde.
"Visst! Det var kul att ses Ichigo-san, hoppas vi träffas nån mer gång, men nu börjar vår lektion." Hon tog Ichigos hand och skakade den. Sen vände hon sig mot Rinde. "Kom nu, annars kommer vi försent. Hejdå Ichigo!"
"Nyah, vi ses sen, minna-san!" ropade Ichigo efter dem. Hon rusade in till sin lektion.
Rinde och Sakura kom fram till klassrummet. De gick tyst in och satte sig. Deras lärare, Daisuke Aiki, skrev på tavlan. Han vände sig om.
"Idag ska vi få en ny elev i klassen. Kyuuri Niwa!" In kom en lång flicka som hade lila hår som var uppsatt i bollar med två lösa, hängande tofsar och gula ögon. Hon såg ut mot klassen.
"Hej, kul att träffas! Jag är Kyuuri Niwa, hoppas att vi kan bli vänner!" Hon log och blinkade.
"Kyuuri-san, du kan sätta dig bredvid Zakuro-san." sa Daisuke. Hon gick och satte sig.
Rinde, som satt framför Zakuro, vände sig om. "Välkommen hit Kyuuri-san. Hoppas att du ska trivas. Är det något, så säg bara till mig, Zakuro eller Sakura här." Sakura vände sig om och log mot Kyuuri. "Så sant som det är sagt."
"Flickor där bak! Kan ni dämpa er lite?" Daisuke såg surt på dem.
"Ja, magistern, vi ska vara tysta." svarade Zakuro lugnt.
Resten av lektionen gick bra. Sedan ringde det ut till rast.
"Kom, så letar vi upp Ichigo." sa Rinde. "Kyuuri, går det bra om du väntar här?"
"Jadå."
"Ichigo!" Hon stod och pratade med Purin.
"Ah, minna-san!"
"Onee-chan!" Purin hoppade upp på Rindes axlar.
"Hehe, hej på dig, Purin-chan." Rinde lyfte ner henne och gav henne en kram.
"Onee-chanas, vem är det?" Purin tittade nyfiket som Sakura.
"Jag är Sakura." Hon log mot Purin.
"När slutar ni idag?" undrade Ichigo.
"Klockan två." svarade Zakuro.
"Halv två." sa Purin.
"Okej, då möts vi untanför entrén." sa Ichigo. "Men nu måste jag gå, jag börjar snart. Vi ses sen." Hon log och började gå bortåt.
"Sayonara, Onee-chanas." Purin sprang iväg.
"Okej, det var det. Ska vi gå till Kyuuri nu?" sa Sakura.
De gick tillbaka mot klassrummet. När de kom fram såg de en klunga. De tog sig fram och kollade.
"Va fan, varför ser du ut sådär för?"
"Du ser ju ut som Sailor Moon i den där frisyren! Haha!"
Det var några killar från andra årskurser som stod runt Kyuuri och mobbade henne.
"Låt mig vara…" snyftande hon.
"Lägg av! Låt henne va!" Rinde knuffade sig fram till Kyuuri. "Om ni bråkar med henne, så bråkar ni med mig!" Hon la armen om Kyuuris axlar.
"Flytta på dig, dumma brud!" En kille tog tag runt Rindes hals, men det skulle han inte ha gjort… SMACK!
Hon hade gett honom en ringande örfil. Han vacklade ett par steg baklänges, sedan gick han till anfall mot Rinde.
"Din jävla bitch, hur vågar du slå mig! vrålade han.
Rinde blundade och satte armarna över huvudet. Hon bara väntade på slaget.
SMOCK!
"Va?" Rinde tittade upp och såg killen ligga på golvet. Sedan fick hon syn på…
"Yukito!" Hon reste sig upp och gick fram mot honom. Han kramade henne.
"Jag skulle inte ha gjort det…" jämrade hon sig.
"Du gjorde det för att han gick till angrepp mot dig och var elak mot din vän. Det vara bara vad en äkta vän hade gjort." Han såg på henne. "Nu måste jag gå, men vi ses senare." Han kysste henne på kinden och gick därifrån.
"Rinde! Är du okej?" Zakuro såg orolig ut.
"Ja, jag… Kyuuri! Kyuuri, hur gick det?"
"Det är bra, jag är van…" mumlade Kyuuri.
"Du ska inte tolera sånt!" utbrast Sakura. "Ingen ska bli nertryckt och trampad på. Du måste sätta dig upp mot dom, de är bara korkade översittare."
"Kom nu, vi börjar." sa Zakuro och tog Kyuuri under armen. Sedan blängde hon på killen på golvet. "Rör du nån av oss igen…" Hon hade ett väldigt grymt ansiktsuttryck. Sedan gick de tillbaka mot klassrummet.
Resten av dagen gick fort, som tur var.
När de hade slutat begav de sig mot entréhallen. Där mötte de upp de andra och begav sig iväg mot Café Mew Mew, skrattandes och pratandes.
Tur att någon var glad i alla fall…
"Hallå! Jag är här nu!" Flan kom in i rummet där Kish, Tart och Pai låg.
Kish såg upp. "Ah, Flan-hime. Hur står det till?"
"Det är väl mer jag som ska fråga er det va?" sa Flan med ett leende. "Jag mår bara fint, tack." Hon satte sig på Pai's sängkant. "Här, din mat. Jag har lagat din favoriträtt." Hon log och rodnande.
"Jag vill inte ha." svarade Pai.
"Pai, du måste äta, annars blir du aldrig frisk."
"Hur kunde vi förlora egentligen?" sa Kish undrande.
"Jag vet inte, jag ska ta reda på det." svarade Pai. Han resta sig upp och gick bort mot datorn.
"PAI! Du
kan inte vara uppe, du ska vila." Flan gick fram till honom och tog
tag i hans hand.
"Snälla du. Jag vill inte att du ska bli
mer skadad än vad du redan är." Hon såg på
honom med tårfyllda ögon.
"Ja, okej, jag ska bara köra en analys, går det bra?" sa han i mjuk ton.
"Ja… Det kan du få." Hon torkade ögonen. Sedan vände hon sig mot Pai, och viskade i hans öra: "Jag… Jag tycker väldigt mycket om dig…" Hon rodnade och stirrade på sina fötter.
Pai föll på knä framför henne.
"Jag är mycket smickrad, min prinsessa, men jag kan tyvärr inte besvara dina känslor. Jag är ledsen." Han kysste hennes hand, och återgick till analysen.
"Det gör inget. Jag förstod att det var så… Jag tyckte bara att du skulle veta…"
Hon gick fram till Kish. "Här har du din mat, Kish."
"Vad var det där om?" undrande han.
"Åh... Inget." Flan log mot honom.
"Onee-chaaaan! Jag hittade det!" En flicka med mörkblått hår och röda ögon kom inskuttandes.
"KYAAH! KISH!" Hon storrodnande när hon fick syn på honom.
"Hur är det med dig?" frågade hon.
"Jodå, det går väl." Han log. "Kom hit, Chi-san."
Flan gick till Tart med hans mat. Chi slog sig ner på Kish's sängkant.
"Ano… Kish, får jag följa med nästa gång?" Hon tittade på honom.
"Tyvärr så bestämmer inte jag det, det gör Mästaren."
"Men jag vill inte prata med Mästaren… Han är så läskig." Det sista sa hon i en viskning.
"Jag kan prata med honom åt dig, om du vill."
"Vill du det? Åh, tack Kish!" Chi kastade sig om halsen på honom.
"CHI! Var försiktig med Kish, han är fortfarande skadad." ropade Flan bortifrån Tart's säng.
"Arigatou… Kish-san…" Hon rodnade, men han viskade i hennes öra samtidigt som han besvarade hennes kram: "Allt för mina prinsessor."
