Lao Shi klev ur sängen.
Det var viktiga frågor han måste ta sig an. Han ville inte lämna ännu, men han var tvungen, han kunde inte vänta till morgonen. Lao Shi kunde inte ta ytterligare ett steg framåt utan att få tag i ärmen. Han tittade bakom honom.
"Kom tillbaka till sängen..." Jake vände sig mot honom med trötta ögon. "Du behöver inte gå ännu, Morfar."
"Jag är ledsen, Jake," skakade han på huvudet, "men det här är viktigt."
"Vi kan komma till det på morgonen. Jag lovar."
Lao Shi tog en stund innan han suckade. Han borde vara mer strikt och lämna, men han blev kvar trots vad sitt huvud sa.
"...Okej, Ung Drake, men bara för ikväll."
Jake log när Lao Shi kröp tillbaka till sängen. "Tack."
Han kysste honom på pannan.
Att stanna var ett av hans värsta misstag den natten.
Klockan var två men ändå var han tvungen att vakna till Jake och prata om att Gud vet vad istället för att sova hela natten.
"Du vet, pappa hade en bra fråga." Jake började. "Vart tar våra kläder vägen när vi går in i våra drakformer? För att inte tala om, lever vi längre än alla andra för att vi är drakar eller är våra livslängder desamma?"
Lao Shi kunde svara på dessa två frågor, men han kände inte för det just nu. Det han kände för att göra var att sova utan några avbrott. Han kände redan påsar bildas under ögonen bara av att han var vaken just nu.
"Finns det något efter döden? Eller är det bara tomrummet? Är det bara ingenting? Eller-"
Lao Shi tog honom i tröjan och kysste honom. Efter en minut drog han iväg.
"Jake, snälla håll käften och somna. Det är för sent för detta."
"Eller är det för-"
"Jake."
"Okej förlåt."
