"Det var inte så farligt som jag hade trott, vi pratade lite om Quiddich och sånt inte mycket mer.", sa Harry när Draco frågade om hans middag med Hermione och Ron. Draco nickade lite och tittade på Harry en stund.

"Jag har fått två biljetter till Quiddich, det har du med va?", frågade Draco och tittade i en rapport samtidigt.

Harry nickade och stirrade ut i tomma luften.

"Catherine också?", frågade han efter ett tag.

Draco nickade långsamt, tydligen fördjupad i pergamentbiten han hade i handen. Harry himlade med ögonen och drog åt sig en rapport från sitt överfyllda skrivbord. De drack lite kaffe och läste igenom en knapp femtedel innan det knackade på dörren. Draco öppnade den.

"Hej, vill du träffa Harry? Han sitter här inne.", sa han och gick ut samtidigt som tjejen från domstolen kom in.

Draco stängde dörren efter att ha gett Harry en jätte blinkning.

"Hej", sa Harry och log, han pekade på en stol men tjejen satte sig på hans skrivbord.

"Hej, jag tänkte att jag kanske skulle hälsa på.", sa hon och strålade tillbaka.

Harry log lite och drog fram en kopp.

"Kaffe? Te? Pumpajuice?"

Tjejen skakade på huvudet. Harry trollade bort koppen och lutade sig tillbaka i stolen.

"Vad heter du egentligen?", utbrast han efter några sekunders tystnad.

Flickan log och kastade lite med sitt hår.

"Mariah, jag jobbar som assistent på Lag och Ordning.", förklarade hon lätt.

Det knackade på dörren igen, Harry undrade irriterat vem som kunde ha så dålig tajming.

"Kom in...", ropade han och dörren öppnades.

Ministern kom stressat in.

"Jag har fått rapporter om angrepp, två döda en skadad, Harry det är bäst att du tar det här. Ta med dig Catherine och Draco, några av ordningspatrullen håller dem just nu men jag tror inte dom kommer kunna hålla tillbaka så länge till.", sa han och tryckte en bit pergament i handen på Harry.

Han läste kvickt igenom den och hoppade sedan upp och drog på sig en vintermantel och halsduk. Draco och Catherine stod redan klädda utanför hans kontor redo att ge sig av. De transfererade sig bort.

Harry drog ner huvan ännu längre, Draco kom till dem med tre honungöl i handen. Han tog tacksamt emot en och hällde i sig lite.

"Kan du inte ta av dig den där? Folk blir nervösa.", sa Catherine irriterat och tog en klunk ur sin flaska.

"Nej, jag vill inte bli igenkänd.", sa Harry surt och drog ner den ännu längre ner.

"Harry Potter sitter här, han vill inte bli igenkänd!", skrek Catherine över folkmassan.

Draco satte sin honungsöl i halsen och började skratta. Harry blängde på henne och drog bort manteln, han hängde den över ryggstödet på stolen. Det kom fram en liten flicka som såg mycket rädd ut. Hennes mamma gick nervöst bakom.

"Kan jag få ta ett kort? Med min dotter?", hennes röst darrade.

Harry log lite och lyfte upp flickan i knät.

"Vad heter du då?", frågade han henne medan mamman drog fram sin kamera.

"Georgia...", viskade flickan.

Harry log stort åt kameran, han kramade om flickan varmt och satte ner henne på golvet igen.

"Hejdå Georgia.", sa han till flickan och vinkade till henne när hon gick iväg med sin mamma igen.

"En sån skulle man ha va?", sa Harry och tittade efter den lilla flickan.

Draco skrattade och drack lite honungsöl.

Det knackade för tionde gången den morgonen, Harry ropade ett trött kom in och Draco steg in.

"Du behöver inte knacka, jag har arbete över öronen.", sa Harry irriterat och vände sig åt rapporten igen.

Draco petade in ett nytt pergament ark under näsan på Harry och han drog trött åt sig den.

"Vi måste till mr Weasley med det här.", sa Harry med rynkad panna.

Draco nickade och pekade på dörren, Harry ställde sig upp och de gick till Arthur Weasleys kontor. Tråkigt nog stod hela familjen halvt utanför kontoret, Harry stannade upp men blev framputtad av Draco. Harry knackade försiktigt på dörren och alla såg upp på honom.

"Erm... Vi behöver prata med dig mr Weasley, en häst... Den bits, och öh... dödar.", sa Harry besvärat, alla granskade honom från topp till tå.

"Åh...", sa mr Weasley bara och tittade förvånat på Harry, när han såg Draco mörknade hans ansikte betydligt.

"Tja, den dödar för att någon har förtrollat tänderna på den, och jag tror att den sprutar eld också.", förklarade Harry lite generat.

Plötsligt var det någon som ropade hans namn ute i korridoren. Harry stönade högt och ställde sig mitt i klungan av Weasleys.

"Jag är inte här!", viskade han.

Någon stack in ansiktet.

"Har ni sett mr Potter? Vi har några rapporter som ska lämnas in till honom.", sa en mörk röst.

"Nej, men ni kan ju lägga dem på hans kontor.", sa Draco och log lite.

Mannen med mörk röst gick ut ur rummet och Harry kom fram, han borstade bort lite osynligt smuts från klädnaden.

"Tack, öh... Jag är lite sen med arbetet förstår ni...", sa Harry förläget.

"Lite...", sa Draco gömt bakom en hostning.

Ginny skrattade till och Hermione log lite. Harry kliade sig lite i håret, han ruffsad till det lite samtidigt.

"Ehm... Ja just det, hästen. Mr Weasley, du kan väl, titta in på mitt kontor... När du vet vad straffet är?", sa Harry lite osäkert.

"Det måste väl bli Azkaban va? Det är ju mord, eller vållande eller något sånt."

Mr Weasley nickade långsamt och rotade igenom en låda, sedan dök han upp med ett pergament och läste igenom det.

"Mord ja, han måste ju ha varit medveten om vad hästen skulle kunna göra...", sa mr Weasley och tittade upp från pergamentet.

"Ja, man tycker ju det, men vi vet ju inte vilka lögner han kan komma med.", suckade Harry och lutade sig mot en vägg.

"Jag har fyra olika rättegångar att gå på, dom tar ungefär en timme var om jag har tur, sen måste jag säkert ut på fem falsk alarm, kanske ett som är riktigt. När jag är klar med det har jag ungefär tusen olika rapporter att ta itu med, endel är kanske fyra pergamentark långa! Och, ministern och alla andra springer runt på mitt kontor hela tiden! Dörren har knackat minst tio gånger bara den här morgonen, det finns ingen chans till lugn och ro!", utbrast Harry och slog ut med armarna.

"Hårt arbete, det är nyckeln till framgång.", sa Draco tröstande och dunkade honom på ryggen.

Weasleys såg ganska roade ut.

"Du får gärna komma och äta hos oss ikväll.", sa mrs Weasley mjukt.

Harry log tacksamt, han nickade lite.

"Mr Potter!", skrek någon utanför.

"Ja? Vad vill du?", vrålade Harry och stack ut huvudet.

Han fick en liten hög pergament stuckna i handen. Han suckade högt och svängde in i mr Weasleys lilla kontor igen. Harry gav dom till Draco.

"Dom här får faktiskt du ta, jag orkar inte mer.", stönade han.

Draco skrattade och tog motvilligt emot högen.

"Varför ska det här ens till oss? Vem bryr sig om en kvinna fick en nagel avbiten av en vampyr?", klagade Draco.

"Sånt här ska till ordningspatrullen."

Med de orden vifftade han på sin stav och pergamenten flög ut ur kontoret.

"Du är så lat Draco.", sa Harry.

"Men vi ses...", sa han till Weasleys och började gå ut från kontoret.

"Kommer du ikväll då?", frågade Hermione hoppfullt.

Harry nickade stilla och stängde dörren.

På kvällen knackade han försiktigt på dörren till Kråkboet. Den öppnades av Hermione som kramade om honom.

"Hej Harry! Åh! Vad fina.", sa hon åt blommorna Harry sträckte fram.

Harry gick försiktigt in, han hängde upp sin vintermantel och gick försiktigt vidare in i köket.

"Hejhej...", sa han besvärat.

Mrs Weasley räddade honom när hon kom in i köket.

"Harry! Så trevligt att se dig!", sa hon och gav honom en stor kram.

Harry nickade och kramade henne tillbaka. Plötsligt knackade en brun uggla på fönstret, när mrs Weasley öppnade det flög den fram till Harry som stönade högt.

"Ett illvrål, inte nu...", stönade han.

"Illvrål?", frågade Bill intresserat.

"Ja, folk är sura, tycker inte jag sköter saker ordentligt.", förklarade Harry, brevet brann upp och en skallande kvinnoröst ljöd i hela huset.

"HARRY POTTER! VARFÖR KAN DU INTE SKÖTA SAKER ORDENTLIGT? INGENTING KAN DU GÖRA!..."

Rösten slutade skrika.

"Varför skickade hon ens ett illvrål?", frågade George förvirrat.

Harry ryckte på axlarna och slog sig ner på en stol mitt emot Hermione och Ginny.

"Att dom vågar! Du dödade ju Ni-vet-vem.", utbrast Ginny.

Harry gav ifrån sig ett litet skratt och skakade på huvudet.

"Nå, ska vi äta då?", frågade mrs Weasley glatt. Alla slog sig ner runt bordet, Harry hamnade bredvid Charlie och Fleur.

"Så hur kommer det sig att du och Malfoy är kompisar då?", frågade Ron, stämningen förändrades till något kyligare, alla vände sig mot Harry.

Harry funderade ett slag på hur han skulle berätta.

"Han räddade mitt liv, sen är han ju Auror tillsammans med mig och Catherine. Vi två hamnade i samma arbetsgrupp.", sa Harry långsamt.

Ron nickade långsamt på huvudet och återgick till din mat.

"Var din dag så dålig som du trott?", frågade mrs Weasley försiktigt.

"Värre!", sa Harry och tog en bit kött.

"Åh, vad fick du göra?", frågade Ginny intresserat.

Harry log lite.

"Det vill ni nog inte veta, jag skulle tråka ut er.", skrattade han och tog en tugga av köttet.

"Det här var jätte gott mrs Weasley.", tillade han till mrs Weasley som strålade över hans beröm.

Plötsligt började det ösregna utanför, det blixtrade till på himlen och åskan dundrade. Ginny hoppade till och kröp närmare Bill som satt på hennes andra sida. Han skrattade och lade sin arm om sin syster.

"Det ser ut som att du blir kvar här i natt Harry.", sa mrs Weasley glatt.

Harry tittade ut genom fönstret och nickade sakta.