Jag kan inte fly. Jag är fängslad. Jag dör. Långsamt lidande. Mitt blod över marken. En rakbladsvass kniv. En tom blick. Jag dör.
Ingen får veta. Jag dör.
Konstigt att ha samling mitt på dagen. Vem vet, kanske någon stack iväg till Hogsmeade på skoltimmar? Sabotage? Bråk? Medans de disktuterar avbryter Dumbledore genom en harkling. Ett dovt viskande hörs och männsikor pekar mot en liten vrå dold av en purpurfärgad gardin. Dumbledore såg ut som ett lik när den svarta dreesen mötte den bleka hyn. Förresten så hade ju alla lärare på sig svart.
Jag är ledsen att meddela, att det har skett ett dödsfall, sa Dumbledore blankt.
Melica Valance hittades vid skogsbrynet imorse, död. Hagrid fann liket när han rastade sin hund. Detta är en hemsk nyhet till hela skolan. Slyterin har förlorat en fantastisk sökare, och en fantastisk vän. En döds ceremoni hålls ikväll, då vi tänder ljus ute vid sjön och tänker på vår förlorade medmänniska i 10 minuter.
Gå gärna ut och plocka en blomma, som läggs i hennes famn. Kroppen kommer att skickas till hennes föräldrar.
Hur kan det här hända? Rons tankar forsade i en överväldigande ström. Det var för mycket! Han bara sprang upp och låste in sig, tog fram paketet med cigg. Medaljongen var borta. Fanfanfan. Han tog paketet, öppnade fönstret och tog ett spång.
Ron! Ron! Kom tillbaka. Äh, skit i honom, sa Harry.
Nu är det bara ett nytt offer att hitta. Ohh, vad säger tjejmagneten som är jag? Ginny! Dingdingding!
Ojdå, gud vad hemskt. Hon såg ju lite sliten ut, lite konstig. Droger kanske. Döm inte hunden efter håren, brukar jag säga. Men hade hon märkt att jag, Hermoine Granger, ens funnits?
En tomhet. En svart sida. En kall rysning. Blodiga fingrar på axeln. Hotfulla steg.
Vita ögon. Ett skrik. Pappa.