Hon tittar på Det
Barnet i hennes famn
Rons hand på axeln släpper taget
Hon hör hur hans andning blir tyngre
Själv vet hon inte vad hon ska göra
Blont?
Hur kan Det vara blont?
Hon har mörkt hår
Ron har rött
Ingen av dem har blont
Inte ens anlag till det
Ron ställer sig framför henne
Stirrar henne i ögonen
- Hur?
Ett ord
Ett litet ord
Ändå gör det mer ont än något
Hon har inget svar
- Jag…
Jag vet inte
- Du vet vems det är!
Nästan hatiskt stirrar han på henne
- Hur kan du?
Hur kunde du?
Hon känner tårarna
De tränger sig upp i hennes ögon
Faller ner över hennes kinder
- Vi gjorde inget
Hon minns den dagen
Dagen för nio månader sedan
Dagen då hon blev lycklig
Ingenting hände
Det vet hon
De gjorde inget
- Ingenting hände
- Fan ta dig
Hur fan kunde du?
Jag älskade dig
- Ron!
Jag älskar dig
Men han lyssnar inte
Han har vänt ryggen mot henne
Lämnar rummet
Hon tittar efter honom
Förstår ingenting
Barnet börjar röra på sig
Oroligt
Hon lägger ifrån sig Det
Vänder ryggen åt Det
En sköterska kommer
Tar med sig barnet
Lämnar Hermione ensam
Nästa dag kommer hon hem
Hem till sin lägenhet
Den som hon delar med Ron
I handen håller hon bärkorgen
Och i korgen ligger Det
Hon kommer in i lägenheten
Den är nästan tom
Alla Rons saker är borta
Inget av honom finns kvar
Hon känner hur tomheten i henne växer
Korgen sätter hon på golvet
Går ut i köket
På bordet ligger ett papper
Jag har tagit mina saker
Sök inte upp mig
Vill inte ha med dig att göra
// Ron
Lappen faller till golvet
Hon står frusen fast
Har han lämnat henne?
Han borde lyssna på henne
Hon har inget gjort
Allt är ett stort misstag
Hennes tårar börjar falla igen
Allt blir suddigt
Hon faller ner på knä
Begraver ansiktet i sina händer
Svagt hör hon hur Det börjar gråta
Men hon orkar inte bry sig
Hennes liv är över
Ron
Hennes livs kärlek
Han har lämnat henne
Lämnat henne ensam
Hon gråter
Skriker ut sin smärta
Det kallar på henne
Det vill ha uppmärksamhet
Förblindad av tårar går hon till Det
Tar upp Det i sin famn
Bär in Det till barnkammaren
Lägger det i sängen
Hon sätter igång mobilen som hänger över sängen
Sen lämnar hon rummet
Vill inte vara där
Vill inte se det onda som förstört för henne
Hon lägger sig i sängen
Stirrar apatiskt upp i taket
Ron
Han är borta
Bara sådär
Kommer inte tillbaka
Hon är ensam
Helt ensam
Hur länge hon legat i sängen vet hon inte
Det skriker på henne
Vill nog ha mat
På stela ben reser hon sig
Torkar de torra tårarna
Går in till Det
Tittar på Det i sängen
En vacker flicka
Hon liknar sin pappa
Men hon är ett Det
Något som förstört
Det skriker på henne
Tigger om mat
Vill suga livet ur henne
Hon lyfter handen
Tar kudden
Hon vill
Hon önskar det
Hon höjer kudden
Ska lägga den över Dets ansikte
Göra slut på allt
Men hon tvekar
Det är ett liv
Ett ont liv
Men ändå ett liv
Hon slänger kudden på golvet
Lämnar rummet
Går ut i köket
Hon letar upp papper och penna
Sätter sig vid bordet
Och låter orden flöda
Jag kan inte
Jag orkar inte
Ron har lämnat mig
Jag är ensam
Jag var med dig
Jag vet inte hur
Men så är det
Här är resultatet
Jag kan bara inte göra det
Kan inte ta hand om Det
Snälla
Förstå mig
Döm mig inte
Jag vet inte vad jag ska göra
Jag vände mig till dig tidigare
Och jag gör det igen
Avvisa mig inte
Snälla
Ta hand om Det
Jag kanske kommer tillbaka
Jag vet inte
Men inte nu
Döm mig inte
Ta hand om Det
//Hermione
Hon viker ihop brevet
Stoppar det i fickan
Tårarna faller igen
Dessa fördömda tårar
De vill inte låta henne va
Hon går in till Det
Lyfter upp Det
Lägger Det i korgen
Sen lämnar hon lägenheten
Beger sig i tysthet till Diagongränden
Där, bakom Olivanders, hittar hon rätt
Hon tar ett djupt andetag
Sätter ner korgen på trappan
Lägger brevet på filten
Barnet däri sover
Hon tittar på Det
Vill inte gråta
Men kan inte låta blir
Det är trots allt en del av henne
- Förlåt
Hon knackar på dörren
Sen skyndar hon sig runt hörnet för att inte synas
Dörren öppnas och han kommer ut
Han tittar sig omkring
Snälla
Titta ner
Se Det
Och han tittar ner
Han ser korgen
Tar upp brevet
Han läser
Han läser det igen
Sen tittar han sig omkring
Hon pressar sig mot väggen
Han får inte se henne
Han böjer sig ner
Tar upp korgen
Tar i den i huset
Stänger dörren
Hon pustar ut
Han accepterade
Han gör det
Hon gråter
Tar ett djupt andetag
Och andas ut
Det är över
Hon transfererar sig tillbaka
Hon står i köket
Ensam
I en halvtom lägenhet
Ensam
Ingenting kvar
Bara hon
Ensam
Hon kan börja leva igen
Sitt liv
Ensam