Livlösa vänner

Det hade gått en vecka sen den där natten då vi blev "vänner" med marodörerna.Reine slutade tjata så förfärligt mycket om Remus.Jag misstänker att hon är mer rädd än förälskad just nu.Det är snart jul och jag har bestämt mig för att köpa en julklapp till både Reine och marodörerna.Men jag är inte så säker på vad jag ska ge åt killarna.Vad vill killar egentligen ha i julklapp?Reines julklapp köpte jag redan på hösten eftersom den var på rea.Det är en roman som handlar om nån trollkarl som har känslor för en dödsdömd häxa eller nåt sånt.Men den passar Reine perfekt.Vad jag själv ska få i julklapp vet jag redan.Det är en faktabok om vargar som troligen kommer att bli den andra bok jag läser i.Reine gömmer bort julklappar sämst i världen.Hon gömde den bland sina strumpor.Och självklart så började jag frysa om mina stackars tassar...jag menar fötter!

Jag börjar blanda så förskräckligt mycket mellan varg- och människosaker.Som typ fötter och tassar.En gång var jag verkligen nära att avslöja mig själv.Det var på örtlära och Reine stod och diskuterade livligt med en tjej som heter nåt i stil med Joanne Johnson.Reine ville att vi skulle bli goda vänner alla tre och såklart hann min tunga före mitt förstånd.Joanne sade snällt och lite blygt hej till mig och jag sade spydigt

"Jaha vad för slags varelse är du då? En fet gammal sork?" Joanne stirrade på mig och undrade vad som var fel på mig.Jag fortsatte

"Du är då inte en vacker varg precis, som vissa andra har äran att vara..." Reine fick en "hostattack" och Joanne började gråta.Jag insåg vad som hade flugit ur min mun och sprang iväg till flicktoaletten och höll Missnöjda Myrtle sällskap.Reine berättade sedan att Joanne sade att jag var psykiskt sjuk och behöver komma in på St Mungos och få vård.

Jag kokade av ilska och såg aldrig Joanne i ögonen mer.Just nu var Reine och jag på lektion.Det var världens tråkigaste lektion som jag nånsin varit med om, tänkte jag när lektionen äntligen var slut.Det var örtlära.Reine babblade på om nån bok hon hade hittat i biblioteket som var så himla bra.

Sirus dök upp.Han log finurligt och blinkade.Han visade upp sin handled och höll upp två fingrar.Jag uppfattade genast hans budskap.Så jag vidarebefodrade det till Reine.

"Marodörerna och vi klockan två inatt"viskade jag och sneglade omkring för att försäkra mig om att ingen hade tjuvlyssnat.Reine såg förskräckt på mig.En tår rullade ner för hennes kind.

"Jag klarar det inte..."viskade hon och verkade få svårt att andas.Jag tittade oroligt på henne.

"Vad är det?"viskade jag.Reine gav mig en blick och sprang sedan sin väg.Plötsligt innan jag visste ordet av så var jag straxt bakom henne.

"Wow"utbrast jag.Några sneglade på mig och fortsatte sedan med det dom höll på med.Vad hände?Ena stunden stod jag flera meter bakom Reine och i nästa hade jag sprungit förbi henne.Jag anade det värsta.Reine hade inte märkt mig utan rusade upp för trapporna till Rawenclavs uppehållsrum.Plötsligt stod Severus Snape bakom mig och knakkade på min rygg.Jag vände mig om och gav honom en grimas.Han log elakt och tog min hand.Hårt.Det kändes som om han skulle klämma sönder min stackars tass...nej hand!Han gick med snabba kliv ut ur slottet.Jag försökte slingra mig ur hans grepp men det var förgäves.Greppet hårdnade för varje sekund som gick.Till sist morrade jag argt åt honom

"Vad gör du Snorgärsen?Är du helt från vettet eller?" Snape stannade långsamt och vände sig om.Men det var inte längra Snape där.Jag flämtade till och sen blev allt svart.

Ur Sirius Blacks synvinkel:

"Var i fasiken är min kvast?"vrålade James och snart sökte alla i hela gryffindortornet efter James älskade kvast.Förutom två.Sirius låg bara lugnt i sin säng och sneglade då och då på Peter som såg ut att börja grina när som helst.James kommer rusande fram till dem.

"Varför hjälper ni inte mig att leta, era jädra latmaskar?"fräste James.Peter studsade genast upp och började söka.James kastade en blick mot Sirius.

"Du då?"började han.När han märkte att Sirius inte hade hört honom fortsatte han med en högre röst

"Den som hittar min kvast kan kanske få en liten belöning."När inte ens det hjälpte viftade James med sin hand framför Sirius.Sirius ryckte till och tittade förskräckt på James.

"Vad vill du?"fräste Sirius och kände sig väldigt irriterad.James såg oroligt på sin vän och skakade på huvudet innan hade ropade över axeln

"Sov så gott!".Sirius suckade och klev upp.Det var bara en vecka kvar till jul.Vad i helsike ska han ge till Danielle och Reine?Vad vill förresten tjejer ha i julklapp?Parfym?Nej för dyrt, tänkte han och rynkade på näsan.Kanske...nånting annorlunda?

Men vad skulle det vara isåfall?Han funderade och kastade en blick genom fönstret.Sedan spärrade han upp ögonen.

"JAMES!!!"vrålade han och sprang så fort han kunde efter sin bäste vän.

Ur Danielle Flauers synvinkel:

Jag hade en förfärlig huvudvärk och öppnade sakta mina ögon.Det sista som jag minns var ett förfärligt ansikte.

Personen som hade sett ut som Snape hade i själva verket varit ingen annan än Joanne Johnson.Allt var suddigt men jag kunde ändå klura ut att jag var under jorden tack vare mina vargsinnen.Snart blev blicken klarare.

Jag var fastbunden i en säng.Joanne stod och talade med några personer och verkade inte bry sig om mig.Vi var i en grotta.Var kunde jag inte lista ut men det var inom Hogwarts gränser.Jag vände min blick mot andra sidan sängen och såg flera andra personer som var fastbundna.

Dom var förfärligt bleka och jag kände hur skräcken kom krypande och klamrade sig fast som en fästing.Jag fick panik och började skrika.Joanne såg på mig och log brett.Hon kom närmare och såg mycket farlig ut.

"Jaså, här har vi vår underbara varg!"sade hon hånfullt och skrattade elakt.Jag spärrade upp ögonen och såg ett allt för väl bekant ansikte.Det var Reine som låg livlös i en säng längre bort.Jag började sparka men rörde mig inte ur fläcken.

"Du kan vara lugn"sade en röst som var oigenkännlig.Då.Sen när jag såg vem det var som hade sagt det kände jag igen rösten.Det var Remus.Joanne gick fram till honom och ställde sig på tå och gav honom en kyss på munnen.

Jag mådde illa och vände mitt huvud åt andra sidan och en äcklig sörja flög ur min mun och landade på golvet.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Pssst! Glöm inte bort att komentera!! ;)