Kap.3

Sirius huttrade till när den kyliga nattluften slog emot honom och drog manteln tätare kring sig, och tänkte för sitt inre att han hellre hade suttit kvar i värmen på tåget.
"Förstaårselever hitåt!" Ropade en stor man med svart yvigt skägg och med en lykta höjd över sitt huvud, en bit in på den mörka perrongen.

Sirius följde nervöst med dom andra förstaårseleverna fram till mannen med lyktan och väntade på vad han skulle säga.
"Seså, e alla förstaårselever här? Ingen saknar någon?" Bra, då kan jag börja med att presentera mig, mitt namn e Rubeus Hagrid, nyckelväktare på Hogwarts." Sa Hagrid stolt och sträckte lite på sig. "Så, följ me nu så ska ja ta er till båtarna, seså, raska på." Sa han och så började dom halkigt ta sig ned för en sluttande stig.

Efter ett tags traskande i dyn så stannade Hagrid till och vände sig om mot de blöta och leriga förstaårseleverna.
"Om bara någon krök så kommer ni få se eran första skymt av Hogwarts." Sa han och log brett ned mot dom.
Sirius ökade ivrigt på takten och flämtade till då han såg det högresta slottet med alla dess tinnar och torn framträda i det dunkla skymningsljuset.

Det här var en syn som han aldrig i sitt liv skulle glömma.
Tänkte han stilla då han långsamt fortsatte vandringen nedåt med blicken stint fäst på slottets alla lysande fönster och de många torn som stolt reste sig upp i skyn.

Efter ett tag hade alla lyckats att ta sig ned för den branta kullen och stannat vid en strandkant där ett flertal båtar låg förtöjda.
"Ni ska vara 4 stycken i varje båt! Inget spring nu, det e bra, seså." Mullrade Hagrid som själv hade satt sig i en av båtarna.

Sirius som fortfarande hade tankarna på slottet ruskade lite på huvudet och kollade förstrött ned på båtarna som nu var fulla med elever.
Han tvekade ett tag då han såg att den ända båten med en ledig plats var den med pojken från tåget, han ville inte så gärna prata med honom igen.

Då vände sig pojken med glasögon sig om till Hagrid.
"Kan vi inte lämna kvar honom här, ingen vill sitta i samma båt som en mugglar-hatare." Snäste han och ett flertal elever i båtarna runt om skrattade skadeglatt och kollade misstyckande ned på Sirius som stilla stod kvar på stranden.

"Vad sa du glasögonorm? Vill ingen sitta bredvid en mugglar-hatare? Men då kan jag väll ändå åka med? För jag ser ingen mugglar-hatare här omkring, e du säker på att det inte e dig själv du pratar om?" Sa Sirius enkelt och betraktade förnöjt skiftningen i pojkens ansikte som gick från roat till ursinnigt.

"Glasögonorm sa du, Black? Har inte din morsa och farsa lärt dig lite hyfs? För din del är det MrGlasögonorm." Sa pojken och skrattade hånfullt.

Sirius kände hur blodet riktigt kokade i ådrorna och hoppade på den oförberedda pojken och brottade lätt ned honom.
"Du vet inte ett dugg om min familj, så håll klaffen!" Morrade han och kände hur klädnaden drog mot dom inte så gamla såren på ryggen.

Då reste sig Hagrid upp i sin båt som oroväckande gungade till av den plötsliga rörelsen.
"Mr.Black ,kliv bort ifrån Mr.Potter, omedelbart, och du ska sitta kvar i båten!" Dundrade han åt Sirius som med ilskna steg var på väg bort ifrån den.
Sirius muttrade något ohörbart och klev argt i båten igen.

Potter, som Hagrid hade kallat honom, satte sig så långt bort ifrån Sirius som möjligt och hans två kompisar satt blickstilla och kollade besvärat ifrån sin kompis till Sirius, som båda tjurigt kollade åt olika håll då båtarna lämnade strandkanten.

Efter en stunds tystnad då båtarna gled fram på den lugna sjön pep en tjej med två ljusa flätor till.
"Mr.Hagrid, det är något stort som simmar bredvid våran båt!" Utbrast hon skärrat och stirrade ned i det mörka vattnet.
"Tat' lugnt, de e bara jättebläckfisken." Sa Hagrid stilla och försökte att stint fästa blicken mot land som man kunde skymta en bit bort, han var blek och tydligt åksjuk även om sjön knappt gav ifrån sig den minsta krusning på den blanka ytan.

Eleverna stirrade uppmärksamt ned i det mörka vattnet för att själva få en skymt av bläckfisken som flickan nyss hade sett.
Men då båtarna stannade vid den andra strandkanten och ingen hade sett något mer av bläckfisken suckade Sirius och hoppade fort ur båten som han suttit i, han ville inte tillbringa mer tid tillsammans med Potter än nödvändigt…

"Kom me här nu, skynda på lite." Mullrade Hagrid och han hade fått mer färg i ansiktet nu när han stod på fast mark igen.
Förstaårseleverna fick alla småjogga lite där de skyndade sig efter Hagrid som med jättekliv stegade upp för den gröna gräsmattan och upp mot det stora slottet.

Hagrid stannade upp vid en stor ek port och knackade hårt på den.
Dom närmaste eleverna hoppade förskräckta till av det plötsliga ljudet och backade en bit bort ifrån Hagrid som tåligt stod och väntade.
Efter ett tag svängde dörren upp och eleverna kollade förvånade upp på en häxa med ett strängt ansiktsuttryck och obehagligt skarpa ögon som just nu var fästa på Hagrid.

"Ni är sena." Sa hon bara hon höjde ett smalt ögonbryn.
"Hrm, de' va ett par bråkstakar här, professorn." Grymtade Hagrid och gjorde en liten svepande gest mot Sirius och 'Potter' som båda fortfarande argt höll sig ifrån varandra.

Häxan nickade kort och kollade på dom blöta och leriga förstaårseleverna som darrade av köld där de stod och trängdes bakom Hagrid.
"Ni är väntade." Sa hon stilla och vände med ett svep av sin mantel och gick in i slottet igen med dom osäkra förstaårseleverna efter sig.

Mohahahaha, ett nytt kapitel! De ni! Och allt tack vare tjoh ! Ett tips, läs hennes berättelser (Omnia Vincir Amor & Låt oss bli dom första som försvann) Dom e grymt bra:) Och kommentera förståss:P ... hehe nu ska jag bara fullfölja mitt löfte och skriva en ny del på Hon&Han... :)