Tilldelat alla ni som kommenterar, tack för era värmande ord /JvJ

Kap.7

Nästa morgon vaknade Sirius tidigt och bytte om och lämnade rummet så fort som möjligt, mest för att slippa möta de hatfulla blickar han skulle få ifall han väckte någon och även för att fråga någon morgontidig lärare ifall de hade hittat en 13 tum lång mahognystav med en bit enhörningshår i.

Han suckade och kravlade ut igenom porträtthålet och började gå ned mot matsalen.
Där inne var det nästan tomt, ifall man räknade bort två par ravenclaw elever som såg ut som om de hade somnat i morgongröten och en hufflepuff elev som satt och läste.
Sirius gäspade och satte sig ned vid det tomma Gryffindor bordet, för en gångs skull så kunde han äta sin frukost i lugn och ro, utan att behöva besväras av de nedlåtande blickarna han brukade få av sin omgivning.
Han lassade på en stor portion gröt på sin tallrik och tackade stilla husalferna för att de orkade laga mat så tidigt på morgonen.
Efter en lugn frukost så reste han sig upp och lämnade salen.

Medan han strövade omkring i slottet så kom minnena från igår tillbaka till honom.
Han hade blivit utstött från familjen… det stället som han även efter slagen kunde kalla sitt hem, han hade med tiden lärt sig att stå ut med de slag hans föräldrar gav honom, och han förbannade ofta sig själv över att han inte var den son som de ville ha, att han inte var mer som Regulus, deras favorit…
"Nämen, vad gör Mr Black i de här delarna av slottet?" Frågade en nyfiken röst just framför Sirius och han hoppade förskräckt till och kollade upp i rektorn Albus Dumbledores rynkiga ansikte.
Men så kom han på vad hans mor hade sagt om att möta en äldre och visare trollkarls ögon och sänkte generat blicken.

"Jag är bara ute och går, på mornarna är den bästa tiden för att fundera, sir." Sade Sirius utan att lyfta blicken ifrån stengolvet.
"Mycket klokt, mycket klokt, och du får gärna se mig i ögonen Mr Black." Sade Dumbledore med ett leende.
Sirius kollade osäkert upp i den gamle mannens ansikte och log.
"Har sir möjligt vis sett en borttappad trollstav?" Frågade han och sträckte på alla de 153 centimetrarna han hade.
"Jag har sett många." Sade Dumbledore med ett litet leende och blickade ned på Sirius som förväntansfullt kollade tillbaka i den gamle mannens ansikte.
"Det är en 13 tum mahognystav med enhörningshår." Sade han ivrigt och höll tummarna för att rektorn skulle ha sett den.

"Om du går till vaktmästaren, Mr Pringle, och frågar snällt så kanske han har den." Sade rektorn och hans ljusblåa ögon lös vänligt.
"Tack så mycket, sir." Sade Sirius med en röst fylld av glädje och skyndade sedan ned för korridoren.
Men efter ett tag kom han tillbaka lunkandes med ett generat ansiktsuttryck.
"Ursäkta, sir… men vart ligger vaktmästarens kontor?" Frågade han lågt och kollade ned i stengolvet.
"Om du går ned för trapporna mot matsalen, och sedan svänger du höger efter en ohyggligt ful staty, så hittar du det." Sade Dumbledore med en road ton och Sirius tackade ännu en gång och skyndade sedan ned för trapporna.

Vaktmästaren var gammal och gråhårig och plirade förvånat ned på Sirius där han stod utanför dörren.
"Och vad vill unge herren då?" Grymtade han och Sirius kollade osäkert upp på honom.
"Ja, jag undrar ifall du möjligtvis har hittat min trollstav, den är 13 tum och gjord av mahogny med ett enhörningshår i." Sade han osäkert och bet sig i underläppen.
"Vi får väll se, kom med in här pojk." Sade vaktmästaren lite vänligare och Sirius följde lydigt med honom till ett rum intill som var fyllt med borttappade saker.

"Är det den här?" Grumsade vaktmästaren och räckte fram en trollstav som Sirius genast kände igen.
"Ja, det är den, tack så otroligt mycket sir." Sade han och bockade artigt då han tog emot staven och stoppade den i fickan.
"Seså, nu har du fått den… gå till din lektion nu." Sade vaktmästaren och kunde inte låta bli att rycka lite på munnen innan han skuffade ut Sirius där ifrån och stängde igen dörren.

Sirius kastade ett öga på klockan och skrek nästan till av förfäran, han hade förvandlingskonst om bara ett par minuter.
"Ursäkta mig, men vet du var förvandlings salen ligger?" Frågade Sirius en förbipasserande gryffindorare som kollade konstigt på honom innan han fnös och fortsatte fram.
Sirius suckade och kollade stressat på klockan.
Han skulle inte hinna leta upp någon prefekt som skulle kunna visa vägen, och vem skulle förresten vilja visa en Black vägen till sin lektion?

Och så sprang han upp för trapporna och svängde på måfå in på fjärde våningen och ryckte upp en av dörrarna.
Eleverna där inne tystnade och alla vände sina ansikten mot Sirius som röd i ansiktet stängde dörren igen.
Efter ungefär en kvart hittade han rätt klassrum och smög så tyst han kunde in och satte sig längst bak i klassrummet.
"Och får jag fråga varför du kom försent, mr Black?" Frågade McGonagall strängt och höjde på ett smalt ögonbryn.
"Jag hittade inte hit." Sade Sirius lågt och kollade ned i bänken.
"Och var har du dina böcker?"
Eleverna i klassrummet fnissade då Sirius förskräckt vände ut och in på sin väska och skakade den, det enda som landade på bordet var en tjock bok om trolldrycker, ett par tomma pergament, en fjäderpenna och hans nyfunna trollstav.
Med en suck insåg han att de låg kvar i kofferten och skyfflade ned sakerna i väskan och lade den i knäet .
"Förlåt, men jag har visst glömt dem, professorn." Sade han olyckligt, och till hans förtret lockade hans artighet fram ännu ett par kvävda fnissningar.
"20 poängs avdrag för Gryffindor, mr Black." Sade McGonagall bistert.
Sirius suckade och lutade förfärat ansiktet i händerna.

När lektionen var slut samlade Sirius ihop sina saker och började gå ut ur klassrummet.
"Snyggt gjort, Black." Muttrade James och knuffade till honom i ryggen innan han och hans kompisar tågade där ifrån.
Sirius suckade och kollade på schemat, nästa lektion var trolldryckskonst.
Han begravde händerna i fickorna och började gå ned för trapporna.
Efter ett tag hittade han en bastant dörr av järnek och satte sig ned på golvet, om det här inte var rätt klassrum så skulle han nog åka hem och be hans mamma att hugga av honom huvudet och sätta det bredvid husalfernas.

Kommentar?