Wie, ett nytt kapitel, ni får det för att jag är på Påsk humör, så visa att ni också är på påsk humör och kommentera sen :)

När lektionen var slut och eleverna började strömma ut ur klassrummet så plockade Sirius hastigt ihop sina saker och slängde ned dem i väskan och började följa myllret av elever som skyndade upp till lunchen, men stoppades av professor Slughorns röst.
"Sirius, skulle du vilja komma tillbaka hit och hjälpa mig med att plocka undan ingredienserna?"

Sirius suckade men vände lydigt om och gick fram till katedern där den skallige läraren redan stod och suddade ut receptet som stått på tavlan.
"Här, du kan gå och ställa in dem här bredvid askarna med råttsvansar." Sade professorn och räckte honom en skål med grodyngel, Sirius tog lydigt emot den och gick bort till det stora skåpet som stod i hörnet av klassrummet och sökte med blicken efter askarna med råttsvansar.
Tillslut hittade han dem och ställde försiktigt in skålen på en ledig plats bredvid dem.

"Jo, du Sirius, jag skulle vilja att du gjorde om den där brygden tills nästa lektion, jag vet att du kan göra bättre, bara du får lite tid." Sade professor Slughorn då Sirius kommit tillbaka och log uppmuntrande, men Sirius nickade bara och tog upp sin väska ifrån golvet och gick ut genom den öppna dörren och upp till Stora salen som doftade av rostad biff och stekt potatis.

Han log hungrigt och satte sig ned vid ena änden av bordet och lassade upp mat på tallriken.
"Kan du skicka saltet?" Siris såg förvirrat upp från maten och märkte förvånat att han satt mitt bland Potter och hans kompisar, ännu mer förvånad blev han då han märkte att det var Potters kompis Lupin som frågat honom.
"Eumh, visst" stammade han och skickade saltet som stått bredvid honom, Lupin log vänligt medan Potter och den feta killen ignorerade honom helt.
Sirius ryckte på axlarna, slevade i sig resten av maten och reste sig upp och på väg där ifrån hörde han Lupins röst.
"Kom igen James, han är inte så farlig…"
"Ett tag verkade han okej, men märker du inte att han bara försöker ställa sig in hos folk? Han är en uppblåst översittare, och en mugglar-hatare" sade James med eftertryck och Sirius suckade och fortsatte ut ur salen.

Medan han strövade omkring på det solbelysta slottsområdet drog han upp schemat och flämtade till då han såg vad som stod på tur, kvastkäpps träning om en kvart.
Med tunga steg gick han bort mot Quidditch planen där lektionen skulle hålla till och sjönk ned i det gröna gräset och lade sig till rätta med blicken upp mot himlen, molnen där uppe var snövita och lika fluffiga som sockervadd.

"Är inte det där Black?"
Sirius satte sig genast upp och rodnade då han såg ett par flickor ifrån Gryffindor sitta på en av läktarna och betrakta honom med ett litet leende.
Den ena flickan, en tjej med långt ljust hår och ljusa ögon, öppnade munnen för att säga något men just då klev en ganska kort men reslig kvinna ut på planen, hennes hår var kortklippt med en grå nyans och spretade åt alla möjliga håll.
"Elever, ställ er i två led och ta en varsin kvast" Hon pekade mot ett litet skjul en bit ifrån planen där det mot väggen stod lutat ett trettiotal kvastkäppar.

Eleverna som var utspridda på planen skyndade alla till det lilla skjulet för att få tag i en så bra kvast som möjligt och efter ett tag stod Sirius i ett av de två leden med en sliten spyfluga i handen medan han svalde nervöst, han hade aldrig varit så jätte bra på att flyga och att behöva göra bort sig offentligt lockade inte alls, speciellt inte då han visste att Potter och hans kompisar stod en bit där ifrån.

"Mitt namn är madame Hooch, och jag är här för att lära er grunderna i kvastflygning" hon gick fram och tillbaka mellan leden och synade eleverna med en skarp blick, som om hon mätte vad de gick för.
"Lägg ned kvastarna på marken, håll händerna över den och säg 'upp'"
Sirius gjorde som hon sa och sträckte nervöst ut den darrande handen.
"Upp" kvasten rörde sig inte en millimeter och Sirius suckade.
"Med mer känsla mr Black" han kunde höra hur Potter och hans kompisar skrattade och såg ur ögonvrån hur Potter genast fick sin kvast att flyga upp i hans hand.

"Upp!" Efter femte försöket gick det och Sirius flinade nöjt medan han höll sin kvast i ett hårt grepp och såg sig omkring på resten av eleverna, fler än hälften försökte fortfarande få tag på sina kvastar men utan resultat.
"Seså, jag tror att vi slutar där för idag, i övermorgon skall ni lära er hur man sitter på en kvast" Madame Hooch pekade med trollstaven mot skjulet och kvastarna rycktes plötsligt från elevernas händer och flög dit, där de stannade och lutade sig mot väggen igen.

Sirius log medan han gick upp mot slottet igen, det var faktiskt ganska roligt med kvastkäppsträning, men leendet falnade då han kom att tänka på de läxor dem redan fått och förstod att han inte skulle hinna med någon utflykt runt i slottet den kvällen.
Han suckade och klev in genom portarna, precis i tid för att träffas av en vattenballong i huvudet avsänd från Peeves som svävade en bit upp i luften med ett illvilligt flin på läpparna.

"Åh, är det inte blodsförrädaren?" Han gav ifrån sig ett kacklande skratt och siktade ännu en vattenballong mot honom, men Sirius som redan hade mött Peeves den dagen och var rejält trött på honom vid det här laget, fångade den skickligt i händerna och kastade tillbaka den, bara för att se hur den flög igenom hans färgsprakande dräkt och landa mitt i nacken på en slytherinelev som i slow-motion förde handen till den drypande våta nacken och sedan vände sig om för att se vem den skyldiga var.

Sirius spärrade förskräckt upp ögonen då han märkte att Peeves var borta och förstod vem som skulle få skulden.
"Du din…" Morrade den biffige slytherineleven och drog fram sin trollstav som han riktade mot Sirius, som med rädsla speglandes i ögonen började backa där ifrån.
"Mr Thomas, sänk staven omedelbart" röt plötsligt professor McGonagall och tågade ut ur Stola salen och hennes ögon blixtrade av ilska när hon ställde sig bakom Sirius med armarna i kors och pojken sänkte lydigt staven, men hans blick sade Sirius att han skulle få igen.

"Mr Black, vad vill det här säga?" Hennes hök ögon landade nu på Sirius som svalde djupt.
"Du förstår professorn, Peeves…" Började han men avbröts av McGonagall som suckade ljudligt.
"Jag får allt ta och prata med Pringle om det där, Peeves kan inte bete sig så där" Muttrade hon och gick där ifrån, i riktning mot vaktmästarens kontor och lämnade Sirius kvar där han stod, mitt på golvet med den store killens arga ögon brännandes i nacken.
Så han gjorde det som kändes bäst för tillfället, sprang för sitt liv upp för trapporna och stannade inte förens han stod framför den Tjocka damens porträtt.

Okej, den var ganska kort, men det var still en ny del , Kommentera :)