"Ni får lova att skriva hem, båda två" sade mrs Rivvers när de stod vid plattform 9 ¾ och kramade tårfyllt om dem, "du vet gott och väl Sirius att du räknas till familjen", Sirius rodnade lite men log varmt åt henne.
"Vi lovar att skriva hem så ofta som vi får tid till" sade han och vinkade hej då medan han och Cassandra klev ombord på det purpurröda tåget som skulle ta dem till Hogwarts.
"Hej då mamma, hälsa pappa" ropade Cassie från ett av de öppna fönstren och vinkade lite innan hon och Sirius försvann in i vimlet av elever.

"Hon är rar, din mamma" sade Sirius när de trängde sig fram bland eleverna, släpandes på sina koffertar, Cassandra såg förvånat upp på honom.
"Rar, är min mamma rar?" Hon skrattade lite och de gröna ögonen som skymtade bakom den mörkbruna luggen glittrade retfullt.
"Ja, rar ... hon är liksom, som en mamma" sade Sirius och en svag rodnad kröp upp för hans bleka kinder, Cassie log och lade ena armen kring hans axlar.
"Hon tycker nog att du är väldans rar du med" sade hon med ett litet flin och Sirius såg förvirrad ut innan han med ett busigt litet flin rufsade om hennes korta hår.

"Hörrni, turturduvor, kan ni inte masa er in hit eller hade ni tänkt stå där ute och gosa hela resan eller?" James Potter stod flinandes i dörren till en av kupéerna och de två ungdomarna som insett att de hade stannat upp hela ledet av elever började skrattandes gå dit bort.
"Tja Remi, hej Peter, synd att du inte kunde komma till Diagongränden igår" sade Sirius och hivade upp både hans och Cassies väskor vid bagageutrymmet.
Remus nickade som hälsning, han var redan djupt försjunken i en tjock bok och Peter som satt i hörnet av kupén och försökte bygga ett korthus med sin nya knallkortlek mumlade något om höststädning medan han försiktigt, försiktigt placerade ett av korten på korthuset som genast exploderade, ett förvånat uttryck spred sig över det runda ansiktet men efter ett tag brast han ut i ett pipigt skratt.

"Har ni haft en bra sommar?" Frågade James när han slog sig ned mitt emot Peter, som fortfarande skrattade för sig själv, och såg menande på Sirius och Cassie som satte sig bredvid varandra.
"Visst, vi har inte gjort så mycket, passat på att plugga lite... vi ville ju vara förberedda inför den nya terminen" sade Cassie gravallvarligt och Sirius nickade instämmande med en mycket allvetande min.
Det blev dödstyst i kupén och till och med Remus slet sig från sin bok och såg förvånat på sina två vänner som utbytte ett par roade blickar innan de brast ut i gapskratt.
James flinade, Remus skakade roat på huvudet och återgick till sin bok medan Peter såg förvånat från den ene till den andre.
"Vadå, har ni verkligen gjort det?" Frågade han dumt där han satt med kortleken i sin hand, Sirius skrattade och skakade på huvudet.
"Nej Slingris, det har vi inte gjort" sade han och flinade innan han lutade sig tillbaka och slöt ögonen med ett nöjt leende lekandes på läpparna, "äntligen på väg hem".

"Jag går ut och ser mig omkring" sade Cassie efter ett tag, Sirius halvsov lutad mot James som kollade ut genom fönstret, Remus läste fortfarande och Peter lade dam, ett mugglar kortspel. Pojkarna nickade och hon klev ut ur kupén, den var nästan folktom så här efter att halva resan hade gått så hon kunde lugnt gå omkring och tänka för sig själv.
"Vill fröken ha något från vagnen?" Cassie stannade till, hon hade varit nära att krocka in i den guldmålade godisvagnen som drogs av en rund liten häxa som bar en färgglad mantel, hennes korta hår gick i en mörkgrå nyans och lockade sig lite i pannan.
"Ja tack, en chokladgroda" sade hon med ett leende och letade i fickorna efter lite småmynt.
"Det blir 2 siklar och 4 knutingar" sade damen och log då hon tog emot de silver och bronsfärgade mynten som Cassie räckte henne och fortsatte sedan gå bortåt korridoren och en söt godislukt hängde kvar i luften.

Cassandra fortsatte att gå framåt och tuggade i sig chokladgrodan som sprattlade vilt, hon såg ned på kortet som följde med godsaken och kunde inte låta bli att skratta lite då hon såg en häxa med smal, spetsig näsa och rosa hatt som skräckslagen försökte vifta bort ett bi som endast hon kunde se.
"Cassie?" Rösten kom ner ifrån golvet och Cassandra såg förvånat upp från kortet och upptäckte den lite mulliga hufflepuff flickan som satt på golvet.
"Brenda, är det du?" hon stannade förvånat och såg ned på sin ljushåriga väninna, tårarna rann ned för hennes bleka kinder och de ljusgröna ögonen som inramades av ett par glasögonen såg sorgsna ut.
"Ja, det är jag" snyftade Brenda och torkade bort tårarna i hopp om att Cassie inte hunnit se dem, men tog där fel.
"Åh är du ledsen Bren, vad har hänt?" Cassie satte sig oroligt på huk bredvid sin kompis och kramade tröstande om henne.
"Äsch, det var inte så farligt..." tvekade Brenda men Cassies blick fick henne att tystna, hon suckade djupt, "det var faktiskt inte så farligt, det var Malfoy och McNair som var taskiga mot mig igen, du vet retade mig för mina glasögon och för att pappa är mugglare, men jag är van", sade hon och försökte låta stadig på rösten, men den darrade och tårarna steg ännu en gång i de gröna ögonen.
"Då går vi och pratar med dem tycker jag, de ska inte få behandla dig så" sade Cassie bestämt och innan Brenda hann protestera hjälpte hon den vilsna Hufflepuff eleven upp på fötter och gav henne en hastig kram innan hon tog tag i hennes hand och började gå ned för korridoren på jakt efter Slytherin eleverna.

Efter ett tag stannade de utanför en av kupéerna där man klart och tydligt hörde Lucius Malfoys spydiga röst då han berättade något för sina kompisar, Cassandra gav Brenda en uppmuntrande blick innan hon öppnade dörren och klev in i den nästan överfulla kupén med sin rädda väninna bakom sig.
Samtalet dog genast ut och allas blickar vändes mot dem, Malfoy såg förvånad ut men flinade sedan och höjde på ögonbrynen medan han betraktade dem.
"Och vad gör du här din lilla glasögonorm till halvblod, har du hämtat din väninna så att hon kan läxa upp oss eller?" Frågade han spydigt och flinade illmarigt åt Brenda, eleverna i kupén skrattade så de skrek.
"Ja, tänk för att hon har det" morrade Cassie och struntade i hennes mörkblonda kompis som ryckte henne i armen som för att säga att de borde gå nu.
"Jasså, och vad hade du tänkt göra, skicka gullegossen Potter och lille Blodsförrädaren på mig?" Han skrattade rått och ryggade inte ens tillbaka då Cassie höjde sin trollstav som hon hade kramat i ena handen.
"Nej, det här klarar jag själv" morrade hon och släppte Brendas hand och började gå fram mot honom med staven pekande mot hans bröst, ett par av eleverna reste sig genast upp och höjde sina trollstavar men Malfoy flinade bara och skakade på huvudet åt deras reaktion.
"Tror ni verkligen inte att jag klarar av henne, sätt er ner och njut av föreställningen" flinade han och skulle just till att dra sin egen stav då Cassie smällde till honom med den lediga handen så att han vacklade och ramlade ned på sätet.
Slytherin eleverna såg förvånat från honom till Cassie som med näsan i vädret vände sig om och började gå ut där ifrån, men innan hon stängde dörren efter sig stack hon in huvudet igen, "det är nog bäst att ni låter bli Brenda efter det här, annars kanske jag skickar Gullegossen Potter och lille Blodsförrädaren på er" sade hon och så gick de där ifrån.

"Tack Cassie, du är guld värd" sade Brenda och log glädjestrålande mot sin väninna som med ett litet leende viftade bort kommentaren.
"Äh, det var inget, det är alltid en glädje att tillrättavisa de där Slytherineleverna, men vill du följa med till killarnas kupé?" Frågade Cassie och började gå framåt,
Brenda skyndade genast ikapp henne, "Ja gärna, det var evigheter sedan jag såg Marodörerna" sade hon och log brett.
När de klev in i kupén var killarna mitt inne i ett parti knallkort men nickade som hälsning åt de båda tjejerna som satte sig ned på en av de bruna sofforna för att se på medan de spelade.
Efter ett tag öppnades kupédörren och en lång kille från Gryffindor kom i sällskap med en ravenclaw flicka som gick i samma årskurs som dem.
"Vet ni vad det är för bråk nere vid slytherins kupé, det ser riktigt arga ut och Malfoys kind är illröd, som om han har blivit slagen" sade den ljushåriga pojken med ett flin, de gråblå ögonen glittrade nyfiket.
"Tyvärr Malcom, vi vet lika lite som du om den saken" sade James med en olycklig min, de andra killarna nickade instämmande, tjejerna utbytte roade blickar men skakade sedan de med på huvudet.
"Vi måste ha missat det totalt" sade Brenda och såg djupt förtvivlad ut, som om hon hade gått miste om något stort.
"Okej, men vi får väll fråga vidare då, vi ses" sade Malcom och nickade som adjö och så försvann de två eleverna där ifrån.

"Okej tjejer, vad vet ni?" Frågade James som hade sett de blickar väninnorna hade utbytt, resten av killarna tystnade och såg nyfiket från den ena till den andra.
"Nja, bara att man inte ska bråka med fel elever" sade Cassandra och flinade lite, Sirius såg chokat på henne men slängde sig sedan ned på golvet och bugade djupt vid hennes väl beklädda fötter.
"Du äro från och med nu min stora hjältinna och jag ska för eviga tider dyrka dig, du gudinna som med sin styrka givit Malfoy en sveda han sent ska glömma och jag lovar på min heder som marodör att jag ska leva till tidernas ände just för att få den äran att göra hans liv miserabelt och gång på gång påminna honom om att man aldrig bråkar med Cassandra Helen Rivvers".
Cassie skrattade men samlade sig snart och neg djupt innan hon började tala;
"Jag godtager din erbjudan och dubbar härmed dig, Sirius Orion Rufus Black, till min eviga tjänare och jag ber dig att nu, som ditt första tecken på din trohet, att leta upp den gyllene vagnen och dess godhjärtade ägare. När du finner henne ska du göra henne den glädjen att köpa en ask med Surrande Smaskbin och sedan med språng föra den till mig, ty min mage lider för tillfället av Surrande Saskbin brist" sade hon men en högdragen min och höll fram sin hand. Sirius tog den varsamt i sina och kysste den löst innan han bugade djupt ännu en gång och försvann sedan backandes ut i korridoren med vännernas skratt ljudandes i kupén.

"Och så har ni två hållit på hela sommarlovet, stackars dina föräldrar" flämtade Remus mellan skrattattackerna och James dunkade honom hjälpande i ryggen.
"Ja, ni borde banne mig söka till någon teaterföreställning" skrattade James och Cassandra log förnöjt, "det är bara så, jag är född till att vara gudinna och Sirius... ja, han är min trogne vapendragare" sade hon med ett skratt och satte sig till rätta på sätet medan de andra flinandes gick tillbaka till sitt kortspel.
Efter ett tag öppnades åter kupédörren och Sirius kom in med famnen full av godsaker, "Jag haver varit borta från er sida länge nu, min hjältinna, men för att gottgöra det skänker jag dig dessa gåvor och hoppas i djupet av hjärteroten att du godtager dem" sade han och flinade lite då han lade ned godiset vid hennes fötter, Cassie flinade hon med och tog genast upp asken med Surrande Smaskbin och tog ett par innan hon skickade den vidare.
Sirius tog en pumpapastej och satte sig ned bredvid Remus som just tog ett par smaskbin och stoppade i munnen.

De började prata om Hogwarts, de spännande quidditchmatcherna, den förbjudna skogen och alla de hemliga gångarna som ledde runt i slottet och efter ett tag började det mörkna där utanför och skogen som svischade förbi deras fönster tunnades ut och ersattes av de höga berg som låg strax väster om skolområdet, ett klart tecken på att de snart var framme.
"Har alla bytt om, vi är framme om ungefär en kvart" sade Remus som studerat landskapet och alla tystnade och trängdes kring fönstret för att se om man kunde skymta Hogwarts, men då man inte såg någonting fortsatte de prata medan Peter och Brenda gick iväg för att byta om.

Kommentera för McGonagalls skull! ;D /JvJ