Snart saktade tåget in vid den lilla trollkarlsbyn Hogsmead och ungdomar från de fyra olika elevhemmen fyllde den smala korridoren, prat och skratt klingade mellan de mörkbruna väggarna och efter ett tag stannade tåget och de smala dörrarna slogs upp.
"Tur att jag tog på mig min mössa" sade Peter och huttrade till då höstkylan vällde in i tåget som sakta tömdes på folk.

"Inne i stora salen lär du inte behöva den, om du inte vill ha kokt hjärna förstås" sade Sirius med ett brett flin medan de började gå bort mot de svarta vagnarna som väntade på dem en bit ifrån tågstationen.
"Usch, det regnar" pep Brenda då det började falla ljumma vattendroppar från de mörka molnen som täckte himlen och skyndade sig till vagnen som stod närmast.
"Äh, lite regn har ingen dött av" sade Cassie med ett skratt och lutade huvudet bakåt så att regnet träffade hennes bleka ansikte men blev snabbt indragen i vagnen av de andra som skyndat sig efter den ljushåriga hufflepuff eleven.

De satte sig tillrätta på de mörkblåa dynorna i vagnen och skulle just till att stänga dörren då två flickor med Gryffindor halsdukar hoppade in, den ena flickan hade mörkt, kastanjebrunt hår som var flätat i flera små flätor och de mörka ögonen glittrade då hon pratade med den andra flickan som försökte platta till det eldröda håret som stod åt alla håll och kanter sedan ruschen i regnet.
"Hejsan Evans" sade James och log brett då han såg vem det var, den rödhåriga flickan, Lily Evans tystnade och såg sig omkring i vagnen, suckade då hon såg James och nickade stelt som svar.
"Vad har du gjort i sommar då, saknat mig?" Han flinade brett men Lily fnös bara och vände sig mot sin väninna igen, "kom igen Evans, varför pratar du inte med mig?" James såg sårat på henne, som om han hoppades att hon skulle mjukna under hans ledsna blick men Lily ilsknade till och de klargröna ögonen blixtrade.
"Kanske för att du år efter år envisas med att trakassera mig Potter, jag får aldrig en lugn stund från ditt tjat, varje gång jag lyckas koppla av är du där och frågar om vi kan gå ut, inse fakta Potter, jag gillar inte dig" snäste hon och så fort vagnen stannat utanför skolans portar hoppade hon ur, tätt följd av sin väninna.
James stod stilla och såg efter hennes röda hår som fladdrade i den tilltagande vinden och suckade djupt, men så skyndade de andra kompisarna på honom och så började de gå in i det stora slottet vars fönster lös inbjudande.

"Såja Jamie, hon har bara inte förstått att hon verkligen gillar dig ännu" sade Remus i ett försök att muntra upp kompisen men James skakade bara på huvudet.
"I så fall är hon verkligen seg, jag har gillat henne i nästan fyra år" sade han dystert och sköt upp glasögonen som halkat ner en bit.
"Äh, inte hänga läpp nu Taggis, det är mat" sade Sirius med ett litet flin och lade ena armen kring kompisens axlar innan de klev in i Stora salen som lystes upp av ett par hundratals ljus som svävade i taket några meter ovan de fem borden.
Längst bort i rummet stod det stora honnörsbordet där skolans lärare och rektor satt, resten var bord till var och ett av de fyra elevhemmen och där det egentligen skulle finnas ett stort, välvt tak reflekterades nu himlen utanför som för tillfället pryddes av ett par små stackmoln som ilade förbi i den annars stjärnklara natten.

"Jag måste gå till mitt bord nu", sade Brenda och vinkade hej då till Marodörerna och Cassie innan hon försvann bort mot det stora långbordet där Hufflepuffs baner hängde medan de andra slog sig ned vid det röd och guld pyntade bordet i ena änden av rummet.
"Åh, äntligen är vi tillbaka" sade Cassandra och log förtjust medan hon såg sig om i den stora salen, överallt satt det elever i svarta skolklädnader och pratade förtjust med varandra, en grupp andraårs pojkar roade sig med att förtrolla ett par av de brinnande ljusen och vicka dem över bordet så att stearinet droppade ner på den blanka träytan och uppe vid honnörsbordet satt lärarna och småpratade med varandra, rektor Dumbledore var iförd en mycket färgsprakande dräkt och satt och pratade glatt med madame Sprout, Hufflepuffs elevhemsföreståndare och lärarinna i örtlära.

Men så dog plötsligt sorlet av röster ut och alla vände blickarna mot den stora dörren som de små förstaårseleverna nu stegade in genom, de var våta av det tidigare regnandet och darrade av köld, eller det skulle lika gärna kunna vara av nervositet.
I spetsen av det lilla ledet gick den stränge häxan och förvandlingskonst lärarinnan Minerva McGonagall, som även råkade vara Gryffindors elevhemsföreståndare.
"Tror ni att hon har blivit mindre barsk under sommaren?" Frågade Peter hoppfullt men vännerna skakade på huvudet med dystra miner.
"Den där häxan är född sträng, ingenting kan få henne att ändra sig" sade Remus med en suck, de andra nickade instämmande och Peter såg bedrövad ut, han hade alltid haft det svårt med förvandlingskonst.

"Men hörrni, vem är det som sitter till vänster om professor Kettleburn?" James pekade mot en bredaxlad man som satt bredvid läraren i skötsel och vård av magiska djur, han hade en mörkbrun, tjock kalufs och en blick så sträng att den fick McGonagall att framstå som ett fromt litet lamm.
"Ingen aning, men jag antar att jag är skyldig dig en ask med chokladgrodor" sade Cassie till Sirius med en djup suck och han kunde inte låta bli att flina brett, "ja det är du nog" sade han och klappade henne tröstande på axeln, Remus skulle just till att fråga vad de pratade om då McGonagall harklade sig för att tysta eleverna som åter igen börjat prata.

Tystnaden spred sig genast i salen och hon drog fram ett långt pergament, harklade sig igen och började prata;
"När jag ropar upp era namn så sätter ni er på pallen och så drar på er sorteringshatten" hon pekade på en lappad gammal hatt som var placerad på en trebent pall och förstaårseleverna nickade som för att bekräfta att de fortfarande hängde med i vad som sades, "och den kommer placera er i något av de fyra elevhemmen, Hufflepuff, Ravenclaw, Slytherin eller Gryffindor", de fyra elevhemmen jublade då deras namn sades och den magre och långe rektorn vars skägg gick i samma nyans som stjärnorna ovan dem log vänligt mot de nya eleverna.

"Arwin, Kate" läste hon och en kort, lite knubbig flicka med orange hår stegade fram till pallen, satte sig ned på den och drog på sig hatten som genast sjönk ned över ögonen.
Det blev tyst ett tag men så utbrast hatten;
"HUFFLEPUFF"
Det långa bordet där Brenda satt jublade och visslade högt då den nya eleven anslöt sig till dem, strålande glad.
"Arnth, Edvin", den ljushårige och smale pojken blev under stormande bifall placerad i Ravenclaw och sorteringen fortsatte, efter ungefär en halvtimma stod det bara fem förstaårselever kvar, en av dem såg illamående ut och eleverna runt om i salen viskade och slog vad om hur länge han skulle klara sig innan lunchen kom upp och det dröjde inte länge innan han kräktes på det blanka stengolvet och de elever som stod närmast honom skrek till och backade äcklat undan.

McGonagall suckade men lade ned listan på pallen och skyndade fram till den bleke pojken, skrattet spred sig i salen och den storvuxne mannen vid honnörsbordet yttrade sig;
"Måste de´ ta sån tid, kan ni inte bara placera de så att man får nåt å äta, själv så har jag inte ätit sedan frukost" sade han med skarpbrytning och trummade irriterat med de ringbeklädda fingrarna på bordet.
"Han är definitivt från Durmstrang" viskade Remus till de andra innan de vände sig om mot Gryffindors föreståndarinna för att se hennes reaktion.
McGonagall stelnade till och vände sig om mot honnörsbordet och gav utlänningen en vredgad blick.
"Sorteringen är av yttersta vikt, det är ett val som kan påverka hela livet, om man förhastar det så vet man aldrig vad det kan få för följder, och om du är hungrig så borde du nog ha ätit lunch som man vanligtvis gör här i landet" sade hon kyligt och ett sus spred sig bland eleverna.
"Heja McG!" Ropade Sirius och James unisont och några enstaka elever runt om i salen antingen applåderade eller busvisslade, McGonagall sträckte på sig och gav mannen en sista kylig blick innan hon gick tillbaka till pallen och fortsatte sorteringen.
Den bleke pojken som spytt tidigare sorterades som siste elev in i Gryffindor och överröstes av applåder och jubelrop.

När lugnet börjat sprida sig i salen reste sig Dumbledore upp och medan han såg ut över eleverna med en varm blick tvinnade han det långa, silvriga skägget mellan sina smala fingrar.
"God afton kära elever" började han och jubelropen spred sig åter igen bland ungdommarna, han höjde händerna för att äska tystnad och sorlet dog ut, "jag tänker spara det viktiga tills efter måltiden då jag vet att både elever och lärare börjar bli otåliga" han såg roat bort mot utlänningen som röd i ansiktet stirrade ned i den tomma tallriken, "så det enda jag har att säga är; Låt inte alltid hunger och kvickhet fördunkla era sinnen och få er att glömma eran visdom, ät inte för mycket av förrätten, snart kommer efterrätten och då måste ni ha plats i era magar för den goda och välsmakande sirapstårtan", eleverna såg förvirrat på varandra innan de började applådera vilt och busvissla då Dumbledore med ett litet leende satte sig ned igen.

"Jag förstår inte var han får allt ifrån" sade James med beundran i rösten medan han högg in på maten som genom ett trollslag dykt upp på de tidigare tomma faten, Cassie skrattade bara och skakade på huvudet innan hon lade upp lite stekt kyckling och potatis på sin tallrik, "jag har aldrig förstått tjusningen med sirapstårta, det liksom klibbar så otrevligt när man äter den" sade hon efter ett tag och killarna runt om henne slutade genast äta och gav henne förvånade blickar.
"Alla vet ju att sirapstårtan ligger som oslagbar etta på tio-i-topp listan" sade Sirius allvetande och skakade sedan på huvudet, "under alla dessa år vi känt varandra så trodde jag att du i alla fall lärt dig någonting".
De andra återgick skrattande till maten som snart ersattes av de underbaraste och mest välsmakande efterrätter man kunde tänka sig och de tidigare mätta eleverna märkte att de trots allt kunde få i sig lite mer godsaker.

När alla hade ätit färdigt försvann maten igen och James suckade missnöjt, "om vissa fortfarande var hungriga då?" Muttrade han men Remus såg tvivlande ut.
"Jag vet att du knappt har någon botten på din mage, men så som du har ätit måste du ha mat upp till öronen just nu, så kom inte och säg att du är hungrig" sade han och höjde på ögonbrynen, James muttrade något ohörbart och ignorerade kompisarna genom att sätta sig vänd mot andra änden av bordet för att betrakta den rödhåriga Lily Evans.
Och så reste sig rektorn upp igen, "Nu när vi alla är mätta", James himlade med ögonen men sade inget, "så vill jag börja med att presentera eran nya lärare i försvar mot svartkonster, Tenir Wulback", ett par av slytherineleverna applåderade gillande och den buttre mannen bugade kort, "han kommer att vara eran lärare det här året för att få lära sig av våra traditioner och seder som han sedan kan föra vidare till Durmstrang" Dumbledore log vänligt mot utlänningen och fortsatte sedan;

"Som vanligt är den förbjudna skogen, där av det påhittiga namnet, förbjuden då det finns varelser där som skulle få era värsta mardrömmar att framstå lika harma som en liten kattunge, så jag råder er att hålla er där ifrån.
Vaktmästare mr Pringle hälsar också att det i år har blivit allt strängare bestraffningar för de som utför trollformler eller förhäxningar i korridorerna mellan lektionerna. För tredjeårselever och uppåt ska det, några gånger i månaden, hållas ett par utflykter till trollkarlsbyn Hogsmead som för övrigt har en ny, förträffligt god choklad i Godisbaronen... men det är förståss endast för dem som fått sina blanketter underskrivna av en föremyndare" , det hördes ett missnöjt mummel från vissa av tredjeårselever, "och till sist, ni som är nyfikna på att ansöka till elevhemmets quidditchlag letar bara upp lagets kapten och frågar honom eller henne när de hade tänkt att hålla i uttagningarna och kanske kan madame Hooch säga på ungefär rak arm när hon hade tänkt att första matchen skulle hållas?".
Allas blickar vändes mot den kortväxta damen med kortklippt, silvrigt hår som nickade, "den första matchen kommer att hållas om exakt en månad, den första oktober" sade hon med sin sträva röst och de som förra året hade varit med i skollagen jublade.
"Nu önskar jag er alla en god natt och hoppas att ni inte störs i sömnen av vänners snarkande eller nattens alla andra oljud" sade Dumbledore och de ljusblåa ögonen glittrade.

"Jag ska gå direkt till Corey och anmäla mig till skollaget" sade James med ett brett flin och försvann bortåt i folkmassan som börjat röra sig mot respektive elevhem.
"Ska inte du vara med i skollaget i år Sirius?" Frågade Cassie förvånat och vände sig om mot sin svarthårige kompis som skakade på huvudet, "Nej, jag tror nog att jag är bättre som hejaklacksledare" sade han och fladdrade med ögonfransarna samtidigt som han började hoppa runt på stället ropandes; "J ... A ... M ... I ... E ... Vad blir det? JAMIE!", Eleverna runt om antingen skrattade eller kollade konstigt och Remus var tvungen att stödja sig på Peter för att inte ramla omkull av skratt.
"Vem var det som ropade på mig?" James dök åter igen upp vid deras sida och flinade då han såg vännernas roade miner.
"Det var jag Jamie-gull" sade Sirius med en pipig flickröst och fladdrade åter med ögonfransarna, James log flörtigt och lade ena armen kring Sirius breda axlar, "Men tjena gullet, lust att gå med mig en bit?".
"Åh, James Potter pratar med mig!" Utbrast Sirius med spelad överväldighet och slog händerna för munnen, Remus och Peter tjöt av skratt och Cassie drog roat på munnen.
"Så patetiska" fnös plötsligt Lily Evans som hade gått en bit bakom dem i väntan på att ledet skulle röra sig framåt och knuffade sig förbi dem innan hon försvann bortåt i korridoren.
James stod chokad efter Evans kommentar och tog genast bort armen från Sirius axlar, kompisen såg lite dyster ut och klappade honom tröstande på axeln.
"Kom nu killar, det börjar bli sent" sade Cassie och såg medlidande på James, pojkarna nickade och så började de med långsamma kliv gå upp mot tornet där Gryffindors sällskapsrum låg.

Så, äntligen fick ni läsare ytterligare en del :D
Jag hoppas att ni gillade den... det kanske inte hände så mycket men nu är allt det tråkiga över och nu kan den verkliga historian börja :)
Så om ni vill ha en fortsättning (jo, jag kan ju välja att bara lägga ut nästa delar på Dikta.se och strunta i att lägga ut dem här ifall ingen kommenterar) så ber jag er vänligt att kommentera så konstruktivt som möjligt :D

Vad var bra med den här delen? Vad kunde jag göra bättre? Vad tror ni kommer hända? Vad borde hända? KOMMENTERA!! /JvJ