Narsissa kastade brevet i elden. Så, kvinnan var döende och ville gifta bort Ginny med Draco? Hon hade alldeles glömt bort det löftet de hade givit varandra för så många år sedan när Molly hade blivit befalld att låtsas vara emot Mörkrets Herre och att gifta sig med Arthur Weasley. Att om de fick en son och en dotter så skulle de gifta bort dem med varandra.
Eller okej, för att vara helt ärligt hade hon väl inte glömt bort löftet helt och hållet. Men hon hade gjort sitt bästa för att förtränga det. Hon visst mycket väl att Lucius hade större planer för Dracos blivande brud än dottern till en spion. Men Lucius satt i Askaban, så vad skulle hon göra?
De hade gått på Hogwarts samtidigt. Gryffindorprefekten som hade tagit Slytherinflickan under sina vingar och introducerat henne i Slughorns lilla klubb. Åh, vad folk hade retat dem och skrattat bakom deras rygg! Men vad de inte hade sett var att Molly tillhört en annan cirkel också – den som startats av Mörkrets Herre själv på den tiden som han hade gått på Hogwarts. Men medan Molly aldrig riktigt vågat ta steget fullt ut och bekänna sin lojalitet till Mörkrets Herre så hade hon själv blivit märkt och invigd som Dödsätare under sitt femte år och blivit upphöjd till ledare för Hogwartsgruppen under sitt sjätte år. Då hade ju visserligen Molly slutat på Hogwarts, men ändå.
Så när Molly hade kommit hem till henne nästan tio år senare och berättat vad Mörkrets Herre begärde av henne, hade hon blivit ganska chockad. Men hon hade lett sitt mest älskvärda leende och lovat att aldrig glömma henne, lovat att aldrig svika henne och tro att hon verkligen bytt sida. Det hade varit i samma veva som hon själv hade börjat träffa Lucius mer regelbundet och det hade börjat bli tal om giftermål dem två emellan. Vem av dem som hade fört det på tal och sen fört det vidare till det slutgiltiga löftet mindes hon aldrig efteråt, men vad hon hade ångrat sig! Det hade varit därför hon hade övertalat Lucius att använda just Ginny som måltavla i historien med dagboken. Hon skulle inte behöva uppfylla löftet, men Molly skulle ändå inte behöva veta något om hennes inblandning. Varför hade det gått så fel!
Med viss tvekan öppnade hon påsen som legat invirad i brevet – ville hon verkligen göra detta? – och plockade ut en bomullstuss indränkt i blod, en hårtuss och ett silver halsband med stora blåa safirer. Ser man på, tänkte hon för sig själv, kvinnan hade visst lite dolda rikedomar som hon inte avslöjat för blodsförrädaren.
Draco skulle komma tillbaka när som helst, det var bäst hon bestämde sig fort. Men för vad? Skulle hon kunna använda sig av Ginny på något annat sätt än vad Molly önskade? Ja, hade hon väl henne i sitt våld så var allt möjligt. Hon nickade förnöjt, ja, så skulle hon göra och så fick hon väl se vad framtiden gav henne för kort att spela ut för att kunna få högsta vinsten. Med varsam hand lade hon tillbaka ingredienserna i påsen igen, reste sig upp och gick över till flygeln där de hade sitt trolldryckslaboratorium.