A/N: Nu kommer nästa förhoppningsvis efterlängtade kapitel. Tack ni som kommenterar! Ni gör min dag!

En annan kul sak som ni kanske gillar, jag har skaffat ett konto på Polyvore, och gör ett collage där till varje nytt kapitel. Länkar finns på min profil. Där kommer jag också skriva då och då för att uppdatera er på hur långt jag har kommit på nästa kapitel. Så titta förbi ibland, vet ja!

Här kommer nästa kapitel. Lite mer Alice och Edward :) Detta kapitlet är kanske mest utfyllnad, men ändå :)

BPOV

Det första jag upptäckte när jag vaknade var att jag låg i min egen säng. Hur jag än försökte kunde jag inte minnas hur jag kom hit. Det sista jag kommer ihåg från igår kväll var att vi satte på en film och... Edward. Jag vet att jag hade drömde om honom inatt. Men det var inte mycket av drömmen jag kunde minnas, bara hans vackra, gröna ögon. Herregud, jag träffade honom för första gången igår och jag kan inte sluta tänka på honom. Vad är det för fel på mig?

Medan jag låg där i sängen och funderade för mig själv hann klockan bli nio och Alice kom inskuttande i rummet. Hon log mot mig och såg på mig med sin hundvalpsblick. Inte bra. Det betydde allt som oftast att hon ville att vi skulle shoppa – hela dagen!

"Alice, bara säg det." sa jag.

"Snälla, gulliga, bästa, supersöta Bella, följ med mig och shoppa idag." bad hon. Är jag förvånad? Nej.

"Jag har redan kläder så det räcker och blir över, Alice." sa jag, medveten om att jag till slut skulle ge med mig och senare komma hem med minst fem nya plagg.

"Man kan inte ha för mycket kläder, Bella! Jag såg en jättefin klänning igår som jag bara vet skulle passa dig så himla bra, kom igen Bella, för min skull. Vi kan till och med gå och fika sen. Jag bjuder!"

"Är det någon mening med att jag säger emot?"

"Nej! Upp och hoppa Bella! Duscha och klä på dig kläderna jag lägger ut åt dig. Jag går ut och köper en kaffe till dig så länge! Älskar dig!" sa hon och så var hon borta innan jag hann protestera något mer.

Nu när jag ändå var klarvaken var det väl lika bra att gå upp. Kanske kunde jag övertala Alice att följa med mig till Esme's och hämta den nya boken Esme ville jag skulle läsa. Det var Stephenie Meyers nya – Genom dina ögon (A/N: AKA The Host)

När jag hade duschat klart var Alice tillbaka och hade lagt ut ett par jeans och en brun blus med svarta prickar åt mig. Alice kom in med mitt kaffe från Starbucks – Underbart!

"Åh, det är jättefint! Jag visste väl att den blusen skulle passa dig jättebra! Kom nu så sticker vi!" sa hon med ett stort leende.

Som alltid när vi shoppar tog Alice kommandot direkt, medan jag bara hänger på.

"Den här är fin! ÅH, den blusen MÅSTE du prova! Och den, och den!" När Alice hade gett mig runt tjugo plagg att prova sa jag stopp.

"Bara den här också, snälla Bella, jag vet att den skulle vara sååååå fin på dig!"

"Okej, men den är den sista jag provar. Inte ett plagg till innan vi fikar!" sa jag så bestämt jag kunde. Konstigt nog sa hon faktiskt inte emot.

När jag hade provat alla plaggen och valt bort alla utom två, gick vi och fikade. På något konstigt sätt jag inte förstod, hade hon hunnit köpa åtminstone tre tröjor och ett par skor till sig, utöver all den tid hon lagt på att hitta kläder till mig ("man vet aldrig när du kan behöva den här tröjan!").

När vi hade beställt vår fika på vårt favoritkafé satte vi oss ner.

"Det var Edward som bar dig från soffan till din säng igår kväll." sa Alice helt plötsligt.

"VA!" sa jag och satte mitt kaffe i halsen.

"Mmmhhhmm... Han gillar dig, Bella." sa hon med ett litet leende.

"Nej, det gör han inte. Det kan han inte. Dessutom vet du att jag inte dejtar." sa jag och tittade ner på mina händer. "Du vet ju hur det gick sist." mumlade jag så tyst att jag tvivlar på att Alice ens hörde det.

"Hur vet du det? Du är världens snällaste, sötaste, underbaraste tjej! Du kan inte låta det som hände förstöra ditt liv, Bella. Jag förstår att det är svårt, men du måste försöka. Alla killar är inte som honom. Bella, Edward är en underbar kille. Om han frågade om du ville gå på en dejt med honom, skulle du tacka nej?" frågade hon. Vid det här laget var jag inte långt ifrån tårar.

"Antagligen inte..." mumlade jag.

"Du gillar honom verkligen, det ser jag på dig Bella." sa hon.

"Hej Bella, Alice" hörde jag en röst säga bakom mig. Det var en röst som jag redan kände igen, det var Edward.

"Hej Edward." sa Alice med ett blixtrande leende.

"Hej" sa jag och log lite mot honom. Sen tittade jag snabbt bort.

"Är det okej om jag sitter med er?" sa han och tittade på mig och Alice. "Om jag inte stör förstås." tillade han och började gå därifrån.

"Nejdå, klart att du kan sitta med oss!" skyndade sig Alice att säga. "Bella, gör lite plats åt Edward bredvid dig." Jag gav henne en mördande blick men flyttade undan påsarna med de nyinköpta kläderna.

"Tack. Ser att ni har shoppat loss." sa han.

"Alice har." sa jag med ett leende. "Jag är bara stackarn som fått göra henne sällskap."

"Det är inte sant. Du har ju också köpt kläder, eller hur Bella?" sa hon och låtsades vara sårad.

"Två tröjor Alice, hur många saker har du köpt?" sa jag och fnissade.

"Hmphhff..." sa Alice och tog ett bett av sin kanelbulle.

EPOV

Jag hade varit ute och gjort några ärenden när jag bestämde mig för att gå in på ett kafé och dricka en kopp kaffe. Medan jag väntade på min tur i kön fick jag syn på Alice och... Bella. Jag var helt säker på att det var hon, även bakifrån när jag inte kunde se hennes vackra ansikte. Alice sa något som fick Bella att skrika till. Sedan fortsatte de prata i låga toner. Alice såg sorgset på henne. Undrar vad det handlade om. Jag betalade för mitt kaffe och gick bort till tjejerna.

"Hej Bella, Alice." sa jag. Alice hälsade med ett stort leende.

Bella tittade upp på mig och hälsade med leende som inte nådde ända till hennes ögon. Sen tittade hon snabbt bort. Undrar varför? Det var då jag bestämde mig för att ta reda på vad som hade hänt Bella. Inte nu, inte imorgon, men någon gång i framtiden. Om hon ville att jag skulle veta, alltså.

"Är det okej om jag sitter med er?" frågade jag. När jag inte fick något svar la jag snabbt till "Om jag inte stör förstås." och började titta efter ett annat bord.

"Nejdå, klart att du kan sitta med oss! Bella, gör lite plats åt Edward bredvid dig." Jag missade inte blicken Bella gav Alice men satte mig ner. För att lätta på stämningen bytte jag snabbt samtalsämne.

"Jag ser att ni har shoppat loss."

"Alice har. Jag är bara stackarn som fått göra henne sällskap." sa Bella och jag kunde inte låta bli att skratta till.

"Det är inte sant. Du har ju också köpt kläder, eller hur Bella?" bet Alice tillbaka.

"Två tröjor Alice, hur många saker har du köpt?" svarade Bella och fnissade. Jag kunde inte låta bli att le – från och med nu hade jag ett nytt favoritljud.

A/N: Så, vad tyckte ni? Skriv gärna en rad eller två, det skulle göra mig så glad. Och kom ihåg att det finns länkar till bilder som hör till varje kapitel på min profil. Vill ni kan ni ju skriva i kommentaren vad ni tyckte om dem :)

Kram!