Nicole, Daniel, Zac, Tom och Draco gick in i stora salen och satte sig vid Slytherin bordet. Där hade Crabbe och Goyle redan satt sig och var i full färd med att kasta en andraårselevs hatt till varandra medan han andraårseleven försökte ta den från dem.
"Crabbe, är du så desperat över att hitta ett mobboffer att du ger dig på en liten andraårselev?" sa Nicole spydigt och alla från Slytherin bordet som hade hört henne säga det började skratta. Crabbe slängde genast tillbaka hatten till den lilla killen som gick tillbaka till sin plats.
Efter några minuter hade alla elever satt sig vid sina bord och det hördes ett dovt mummel över hela salen. Alla tystande då dörrarna slogs upp och professor McGonagall kom in med de nya förstaårseleverna gående efter sig. Hon höll en pall och den gamla slitna hatten i sina händer och ställde ner dem längst fram i salen. Hon vände sig om till eleverna och höll upp en pergamentrulle.
"När jag ropar upp era namn kommer ni fram och sätter er på pallen och tar på hatten", sa hon högt och tydligt. "Aarons Hannah…"
En liten blond tjej kom fram genom folkmassan och satte sig på pallen och drog hatten över huvudet.
"Ravenclaw!" ropade hatten ut och alla vid Ravenclaw bordet började applådera. Professor McGonagall fortsatte med sin lista och Nicole satt och lutade huvudet i handen och rykte till när Draco petade på henne.
"Nu är det din syrra", viskade han till henne. Nicole reste genast upp sig och vände sig mot hatten.
"Smith Carol…" sa McGonagall och Carol gick med bestämda steg mot pallen. Hennes blonda krusiga hår hade hon samlat i en hästsvans. Hon satte sig på pallen och satte på sig hatten. De väntade på att hatten skulle skrika ut Slytherin, men det tog ett tag för hatten.
"Ska den inte skrika ut det snart?" sa Nicole tyst till Draco. Hon började känna sig nervös. Tänk om hon hamnade i något annat elevhem, då skulle hon ju bryta familjetraditionen. Hennes händer började kännas klibbiga och hon stirrade stint på Carol.
"GRYFFINDOR!" skrek hatten och Nicole blev så arg att hon skakade och hon stirrade på Carol som glatt skuttade ner mot Gryffindor bordet.
"Gryffindor", sa hon förvånat och argt rätt högt. "Hur kan hon ha hamnat i Gryffindor?"
Hon kände blickar i ryggen på henne och Draco la en lugnade hand på hennes axel, men Nicole skakade av sig den. McGonagall fortsatte med listan och efter några minuter var listan klar. Dumbledore reste sig upp för att hålla sitt vanliga tal, Nicole satte armbågarna i bordet och lutade huvudet i händerna. Hon orkade inte lyssna på när han pratade. Plötsligt öppnades portarna och Filch kom inspringande med festkläder på. Han lyfte knäna väldigt högt när han sprang och flera började skratta. Nicole kollade på honom med oförstående min. Han sprang fram till Dumbledore och viskade något till honom. Dumbledore svarade och Filch sprang ut igen.
"Kära vänner", började Dumbledore. "Det är en stor ära att få berätta att Hogwarts har blivit vald till att hålla den Magiska Trekampen, därför presenterar jag nu stolt de vackra damerna från Beuxbatons och deras rektor madame Maxime."
Porten öppnades och in kom ett dussin elever klädda i duvblå sidendräkter och bakom dem kom en kvinna, minst lika lång som Hagrid.
"Titta, hon skulle kunna vara Hagrids syster eller något", viskade Draco till Nicole som nickade. När flickorna hoppade lite kom det fjärilar utflygande från deras klädnader. Maxime gick fram till Dumbledore som kysste hennes hand.
"Sätt er vid ett passande bord", sa han och de gick ner till Ravenclaw bordet.
"Skönt att de inte satte sig här", sa Nicole och knyckte på nacken.
"Nu välkomnar vi de modiga eleverna från Durmstrang och deras rektor Igor Karkaroff."
Porten öppnades igen och in kom flera killar med en stav i ena handen de dunkade den i golvet och ljusblixtar sköt upp från det. Nicole kollade på dem och blev faktiskt ganska imponerad av deras konster. Plötsligt sprang en utav dem fram genom gången och gjorde en frivolt och blåste en orm av eld som sedan förvandlades till en Fenix och slocknade. Efter eleverna kom en kille i pälsrock och efter honom kom troligen deras rektor. Hon vände bort blicken, satte armbågarna på bordet och lutade huvudet i händerna.
"Det är Viktor Krum", hörde hon Draco säga. Viktor Krum den bästa Sökaren i världen, inte ens det kunde få Nicole på bättre humör. Durmstrang eleverna satte sig vid Slytherins bord, hon borde ha blivit glad av det men hon satt fortfarande och surade.
Hon ryckte till när maten dök upp på bordet men sköt undan tallriken. Hon var inte speciellt hungrig, utan hon ville bara gå och lägga sig.
"Ska du inte äta?" frågade Goyle som hade talriken och händerna fulla med mat. Nicole stirrade surt på honom.
"Jag kan inte hjälpa att jag inte är hungrig hela tiden", svarade hon snorkigt och reste sig upp.
"Ska du redan gå?" frågade Zac och såg lite fundersamt på henne.
"Jag kanske inte återhämtade mig riktigt efter det som hände på tåget", sa hon tyst och började gå mot porten. Hon märkte att alla stirrade på henne när hon gick mellan Gryffindors och Slytherins bord. Hon kollade lite lätt på Harry när hon gick förbi men fortsatte gå då Harry tog tag i hennes hand.
"Mår du bra?" mimade han till henne. Nicole nickade och Harry släppte taget om hennes handled. Hon såg att han såg orolig ut och kollade lite lätt mot Draco som stirrade på henne.
Hon fortsatte gå och steg ut ur stora salen. Hon kände att hon vart snurrig igen och stannade upp och letade efter något att grabba tag i. Hon hittade inget och satte sig istället ner lutad mot väggen.
Efter en stund hörde hon fotsteg från stora salen och ut gick några tredjeårselever från Hufflepuff och de stirrade på henne med rynkad panna. Nicole spände ögonen i dem och de vände genast bort blicken. De skyndade upp för trappan och försvann.
Hon satt tyst kvar och lyssnade till sorlet från stora salen och hon hörde när efterrätterna dök upp eftersom de nya eleverna ryckte till och ropade förtjust. Nu skulle de snart komma en hel hög med elever som trängde sig förbi varandra ut ur porten. Hon tänkte precis resa sig upp då Harry, Hermione och Ron kom ut ur stora salen. Hon sjönk tillbaka ner på golvet och Harry vände sig om och såg på henne.
"Varför sitter du här?" frågade han förvånat. Hon flyttade blicken från den ena till den andra.
"Är det helt olagligt att sitta på golvet nu också?" sa hon med sitt vanliga spydiga tonfall. Hon gjorde en rejäl kraftansträngning och reste sig upp. Hon vinglade till lite men stödde sig mot väggen.
"Harry, vi går upp så länge", sa Hermione och drog med sig Ron upp för trappan. Nicole såg efter dem och la armarna i kors över bröstet.
"Du behöver inte stå sådär och verka tuff, jag har redan genomskådat dig", sa han lugnt och Nicole öppnade munnen för att säga något, men stängde den igen och gick förbi honom med bestämda steg. Harry stod kvar och kände för att dunka huvudet i väggen, men avstod. Varför sa han så, han ville ju att hon skulle tycka om honom, inte hata honom. Han vände sig om och såg Nicole stå och prata med några från Slytherins quidditchlag. Han började gå mot trappan och kände Nicoles blick i ryggen. Han brydde sig inte. Han började istället gå upp för trappan och kom fram till de rörliga trapporna. Han gick på en trappa och den åkte iväg mot sjunde våningen där gryffindor hade sitt sällskapsrum och sovsalar. Han gick av från trappan när den stannade och gick med bestämda steg mot porträttet med den tjocka damen.
"Gallimatias", sa han och porträttet svängde åt sidan. Han klev in i hålet och kom in i sällskapsrummet. Där satt Hermione och läste, som vanligt och Ron satt och spelade trollkarlsschack med Neville. Hermione tittade upp när han klev in och la ifrån sig boken.
"Nå, hur gick det?" frågade hon nyfiket och Ron tittade upp från schackbrädet.
"Jag vill helst inte prata om det", sa Harry och satte sig ner i en fåtölj.
"Det gick inte så bra med andra ord", sa Ron och återgick till schacket. Hermione kollade på Ron med bestämd min.
"Men vad sa du till henne då?" frågade hon Harry. Harry kollade på henne och lutade sig tillbaka i fåtöljen.
"Det var det som var så dumt, jag sa något idiotiskt", svarade han. "Nu kommer hon säkert inte vilja veta av mig mer, alltså som det brukade vara."
Han stirrade in i brasan.
"Hon var så annorlunda på tåget", fortsatte han.
"Hon har haft en rätt tuff dag", sa Hermione och tog upp boken igen. "Först höll hon på att svimma på tåget, sedan hamnade hennes syster i Gryffindor."
Harry tänkte på det som Hermione hade sagt och reste sig upp.
"Jag går och lägger mig nu", sa han och gick mot sin sovsal.
Han tog på sig sin pyjamas och la sig i sängen, men han kunde inte sluta tänka på Nicole. Hon tyckte säkert att han var en stor idiot. Hoppas att de slapp ha något ämne med Slytherin i morgon.