AN: Remus håller i sin son Teddy för första gången och har sin första, och sorgligt nog enda, konversation med honom.
Sång: Father to Son av Phil Collins
Remus såg ner på det lilla underverket I hans famn. Han kunde knappt fatta det, han var pappa! Hans hjärta svällde över av kärlek för sin son som han knappt hunnit lära känna, men som han redan älskade av hela sitt hjärta.
Remus såg med ett leende hur den lille pojkens hår växlade från mörkbrunt till illrött. Han smekte långsamt det små fjunen på hans huvud och pojken öppnade då sina bruna ögon och tittade förundrat upp på Remus.
"Hej, Teddy" viskade Remus. "Jag är din pappa."
Pappa. Remus trodde aldrig att han någonsin skulle kalla sig själv det. Det var onekligen en välsignelse.
Remus lät en finger röra Teddys kind och blev nästan rörd till tårar när barnet grepp tag om hans finger med sin ena, lilla näve.
Han satte sig ner i närmsta stol och höll barnet tät mot sin kropp och såg ner i det lilla ansiktet.
"Du skulle bara veta hur efterlängtad du är" sa Remus. "Tack vare dig, är vi en familj nu, du, jag och din mamma."
Remus leende bleknade bort lite när hans tankar vandrade mot det pågående kriget och betraktade Teddy som nu såg intensivt upp på honom.
"Men vi kommer snart kanske inte att vara det mer" sa Remus sorgset. "Du förstår, det pågår något hemskt i vår värld, och mamma och pappa är en del av det. Men oroa dig inte, inget kommer att hända dig, vi ska göra allt för att skydda dig."
Somewhere down the road, you're gonna find a place
It seems so far, but it never is
You won't need to stay, but you might lose your strenght
on the way
" Du är det bästa som har hänt mig, Teddy" sa Remus. "Och därför vill jag att du ska växa upp i en värld som är fri från sorg och smärta. Därför måste jag snart ge mig av och slåss, men jag hoppas att du en dag ska förstå."
Sometimes you may feel you're the only one
Cos all the things you thought were safe, now they're gone
But you won't be alone, I'll be here to carry you along
Watching you 'til all your work is done
" Och om något skulle hända mig" sa Remus och tvekade men fortsatte sedan. "Om något skulle hända mig hoppas jag att någon, kanske din mamma eller mormor eller gudfar, talar om för dig hur mycket jag älskade dig." Remus blundade nu för att hindra tårarna komma. Sen öppnade han dom igen och såg på Teddy, som fortfarande tittade tillbaka.
"Men du, även om jag är borta, så kommer jag ändå att finnas hos dig, fast på mycket långt avstånd. Jag kommer se dig växa upp och börja Hogwarts och kanske du finner din blivande fru där" sa Remus och skrattade lite.
When you find your heart, you'd better run with it
Cos when she comes along, she could breaking it
No there's nothing wrong , you're learning to be strong
Don't look back
She may soon be gone, no don't look back
She's not the only one, remember that
" För det gjorde en av mina allra bästa vänner, även om han verkligen fick kämpa hårt för hennes kärlek" sa Remus och log nu brett vid minnet av James och Lily.
"Och du ska veta, att vad du än blir , quidditch spelare eller trolldomsminister, så kommer jag alltid vara stolt över dig. Du kan lika gärna jobba i en mugglarbutik, jag kommer ändå vara lika stolt."
Teddy gnydde tyst, som om han ville säga att han förstod.
If you're heart is beating fast, then you know she's right
If you don't know what to say, well, that's allright
You don't know what to do?
Remember she is just as scared as you
" Men jag hoppas verkligen att jag inte slits bort från dig" viskade Remus. "Jag hoppas att jag får se dig ta dina första steg, få ge dig din första leksakskvast, få se dig utveckla din personlighet och få se dig att sakta men säkert bli din egen person. Jag hoppas att jag får se dig börja på Hogwarts och få dela dina upplevelser och äventyr och ge dig råd om tjejer och…ja, det är så mycket som jag skulle vilja göra med dig."
Don't be shy, even when it hurts to say
Remember, you're gonna get hurt someday, anyway
"Du kommer bli sårad en dag" sa Remus. "Vare sig det är av ord från en fiende, eller vid ett bråk med en vän, eller när en tjej avisar dig, så kommer du att bli sårad, och sånt kan jag tyvärr inte skydda dig ifrån. Men jag lovar att det kommer att gå över, det gör ont ett tag men det går över. Kom ihåg det."
Then you must lift your head, keep it there
Remember what I said
"Du kommer troligen inte minnas någonting av det jag har sagt" sa Remus mjukt till den nu halvsovande Teddy. "Jag vet inte ens om du lyssnar. Men jag hoppas jag ända har fått fram mina känslor för dig, för att bli pappa är en rätt skakande upplevelse, ska jag säga". Remus skrattade till igen.
"Men, som sagt, snart måste jag ge mig av och jag kanske aldrig kommer tillbaka."
I'll always be with you, don't forget
Just look over you shoulder, I'll be there
"Om jag nu inte kommer tillbaka till dig" viskade Remus och kysste Teddy I pannan. "Så kom ihåg, min son, att jag älskar dig."
If you look behind you, i'll be there
Remus tittade ner på på sin son, som nu sov så sött I hans famn. Han kunde inte hindra tårarna rinna nerför hans kinder, för han visste att det kunde vara sista gången han såg Teddy.
"Jag kommer alltid finnas hos dig" viskade Remus i Teddys öra och reste sig upp. Det var dags att ge sig av till Hogwarts och han hade lyckats övertala Tonks att det bästa platsen för hennes del var hos Andromeda tillsammans med Teddy.
Han lämnade över Teddy till Tonks som nu grät okontrollerat. Men Remus visste att han måste gå.
Efter att ha kramat Andromeda och gett Tonks en avskedskyss (som Tonks inte ens ville höra talas om) och smekt Teddys kind en sista gång, öppnade Remus ytterdörren och gav sig ut i natten.
Han var tvungen att slåss, för trollkarlsvärldens skull.
Och för Teddys.
AN: Aa, det är så sorgligt ,( Jag kan fortfarande inte fatta att Remus faktiskt dog…jag har inte smält det än.