Skulden återbetalas
"Farväl" sade hon tyst.
"AVADA KEDAVRA!" skrek Snape med ögon som glödde av hat.
Men det kom ingen grön blixt, i stället flög Snapes trollstav ut ur handen på honom. Harry tittade på Slingersvans som stod bredvid Snape med trollstaven riktade mot honom, Slingersvans såg helt förskräckt ut för vad han hade gjort och Harry fattade att han inte skulle vara till någon som helst hjälp mer. Så Harry kastade sig efter sin egentrollstav och fick tag i den. Han såg att Snape kastade sig efter sin men Harry viftade snabbt med sin egen och Snapes trollstav flög ut genom hålet som hade skapats i väggen bakom dem sen avväpnade han snabbt Slingersvans.
Bellatrix hade rest sig upp och stod med höjd trollstav och skickade iväg en grön stråle mot Harry som han duckade för och kände lukten av bränt hår. Harry hörde att Snape sprang mot hålet i väggen för att hoppa ut men Harry kunde inte stoppa honom, han hade fullt upp med Bellatrix. Harry skickade iväg paralyseringsbesvärjelsen mot henne och hon frammanade en svart sköld framför sig som gjorde så att förhäxningen studsade bort och träffade Slingersvans som låg på backen. Harry undrade om hon hade siktat på honom med flit för att han hade förrått dem. Sen frammanade han sin eldpiska och kastade iväg den mot henne för att snärja den runt hela skölden och henne. Fast hon trollade bort skölden och sprutade ut en tjock vattenstråle ur sin trollstavs spets som släckte piskan och träffade Harry hårt i magen så att han flög bakåt.
"KOM NU BELLA!" hörde Harry Snape skrika från backen." MINISTERIET ÄR HÄR; NÅGON HAR VARNAT DEM!"
"UPPDRAGET DÅ?" skrek hon tillbaka och skickade iväg en grön blixt mot Harry som hoppade åt sidan i sista sekunden och blixten flög ut ur hålet bakom honom.
"STRUNTA I DET" skrek Snape tillbaka" VI SKYLLER PÅ SLINGERSVANS!"
Belatrix hoppade ut genom ett av de trasiga fönstren. Harry sprang och tittade ut och såg att dem sprang iväg tillsammans över området in i den förbjudna skogen, eftersom att det stod minst ett dussin minister trollkarlar och häxor borta vid porten.
Harry vände sig om och sprang fram till Ginny, hon låg och grät tyst.
"Det är över" sa Harry lugnande" ministeriet har anlänt."
"Jag var så rädd" sa Ginny och satte sig upp och kramade om Harry" jag såg hela mitt liv rusa förbi när han uttalade orden." Hon skakade i hela kroppen och snyftade okontrollerat och det rann ut snor ur näsan och slem ur munnen.
"Jag trodde jag skulle dö" sa hon tyst" a-a-att vi s-skulle skiljas åt."
"Allt blir bra nu" sa Harry och så med ens så tänkte han tillbaka på sitt grymma skratt, men när han kände Ginnys varma kind mot sin egen så viste han att han inte var det minsta ond, att han aldrig någonsin skulle bli som Voldemort.
Snabba fotsteg ekade i korridoren och en grupp trollkarlar och häxor dök upp bakom hörnet ledda av Hermoine. Hermoine kastade en snabb blick på hela scenen och sprang sedan snabbt fram till Ron.
"Neeeeej, Ron vakna, vakna du får inte vara död!" hon snyftade och lade fingrarna mot halsen på honom och ett lättat uttryck spred sig över Hermoines ansikte." Hur är det med de andra?" frågade hon sedan minister trollkarlarna.
"Tre av dem är döda" sa en häxa och det isade till i magen på Harry. Hon och pekade på Angelina, Seamus och Parvati. Harry kände en att en tår föll ner från kinden och förenade sig med Ginnys tårar. Harry snörvlade till, allt det här var Voldemorts fel. Tre helt oskyldiga elever hade dött bara för att han ville åt någonting. Vänta, vad var det egentligen han hade varit ute efter, varför var det så viktigt att försvara Dumbledores gamla kontor?
Ginny hade ställt sig upp igen på skakande ben. De var båda mållösa, det var så sorgligt, i ena stunden så hade de varit jätteglada och ätit av den goda festmåltiden och i andra stunden så hade de lämnat dem för alltid. Harry kände hur hatet kom tillbaka som hade varit borta ett tag, det blandades med hans ledsna känslor och han sa med arg men skakig röst.
"Jag ska döda honom, Voldemort ska få betala för det här och allt annat fruktansvärt han gjort!" Ginny sa fortfarande inget, hon stod bara och tittade på högen av avsvimmade och döda människor medens tårarna strömmade ned för kinderna.
"Kom nu" sa en röst lågmält till dem" ni behöver vila." Harry vände sig om och såg in i ögonen på Artur Weasly, han hade tydligen kommit från andra hållet med två andra. Ron hade vaknat nu efter att Hermoine hade gjort något med sitt trollspö och riktat det mot honom. Han kom vinglandes fram mot dem. Mr Weasly gick fram till sin son och lät honom stödja sig mot honom.
"Vi går till sjukhusflygeln" sa Artur" så får ni sova ut och återhämta er i lugn och ro."
"Hur har det gått med dem i skyddsrummet då?" sa Harry
"Dödsätarna kom aldrig dit men de berättade att det kom dit inferisar fast ingen blev skadad." sa Artur.
"Mr Weasly," sa Harry" vet du varför de attackerade i natt?"
"Jag kan bara gissa" sa han" och jag tror att de ville åt dig, men att det inte var deras huvudmål för de vet inte ens att du är här. Så då tror jag att de ville åt Dumbledors gamla ägodelar, han hade mycket vishet den mannen och en hel del otroligt användbara föremål och dessutom så har han ett minnessåll där det antagligen finns otroligt mycket information att hämta för ni-vet-vem."
"Jag kan inte stanna på Hogwarts längre" sa Harry" jag utgör en fara för alla här."
"Det var inte ditt fel att attacken kom" sa Mr Weasly" har jag inte sagt det redan?"
"Jo" sa Harry" men nu vet dem att jag är här och då kommer de antagligen försöka igen."
"Jag tror faktiskt inte det" sa Artur " ni har varit mycket duktiga ikväll, de väntade sig knappast att ni skulle vara bereda på anfallet. Hur fick du föresten reda på det Harry?"
"Hur visste du att det var jag som..." sa Harry
"Proffesor Sprout berättade som i sin tur hade hört det från McGonagall." sa Mr Weasly.
"Jo jag hade en dröm och den började, eller strunt samma." sa Harry som inte ville berätta om sin Ginny-dröm i närheten av Ron. (som fortfarande inte hade fått reda på att både Ginny och Harry var av med oskulden, de enda som visste var Ginnys föräldrar och de hade valt att inte sprida det vidare.)" Hursomhelst så stod plötsligt Proffesor Trelawney framför mig och pratade med djup och mörk röst. Hon sa att en armé av mörker skulle anfalla i natt och att försvaret skulle falla och så fick jag en underlig känsla att det syftade på Hogwarts."
"Hon gjorde alltså en riktig förutsägelse?" sa Artur imponerat.
"Ja och dessutom kom hon in i mitt huvud på något vis, in i mina drömmar." sa Harry.
En stund senare så var de i sjukhusflygeln och fick en varsin säng med draperier för.
"Försök och att sova nu så kommer jag hit i morgon bitti och hälsar på er." sa Artur" Molly kommer nog hit hon med, jag ska gå och skicka en uggla till henne, god natt." så gick han ut.
Harry somnade ganska fort efter att ha blivit lite ompysslad av madam Pomfrey.
Harry kände hur någon annat kom in till sin kropp, något varmt och lent. Han slog upp ögonen och kunde suddigt den eldröda färgen bredvid sig.
"Får jag sova med dig?" hörde han Ginny säga.
"Självklart" sa Harry tyst" sover de andra?"
"Ja" sa Ginny" Jag väntade tills de hade somnat." Och Harry kunde höra Rons höga snarkningar lite längre bort. Han kände Ginnys läppar sättas mot sina egna och det kändes helt underbart att ha hennes mjuka sköna läppar mot sina egna.
"Jag är glad att ha dig kvar" sa Harry tyst" jag vet inte vad jag skulle ha tagit mig till om du hade dött." Han kände att hans händer skakade lite och att hans röst blev ostadigare.
"Jag är glad att jag är med dig" sa Ginny" jag vet inte heller vad jag skulle gjort om jag blivit tvungen att lämna dig. Jag vet inte vad som händer när man dör, men vad som än händer så ska jag vänta på dig på andra sidan."
Ginny lade sig mot hans bröst och Harry smekte hanne på ryggen.
"Vi ska alltid vara tillsammans va?" sa Ginny
"Ja" sa Harry och visste att han talade sanning, han skulle aldrig lämna henne.
Solen sken in i ansiktet på Harry, draperierna var tydligen bortdragna men han kunde fortfarande känna att Ginny låg bredvid sig. Han tog på sig glasögonen och såg Ron stå och stirra på honom.
"Det är frukost" sa han trött.
"Ok" sa Harry så gick Ron ut ur rummet. Harry skakade lite på Ginny och hon öppnade sina vackra ögon och såg på honom.
"Det är frukost säger Ron"
"Ok" sa Ginny och sträckte på sig och gick iväg till den säng hon hade legat ifrån början där hon drog för draperiet och bytte om till skolklädnaden. Harry gjorde samma sak fast vid sin egen säng och när de var klara så gick de hand i hand ner mot stora salen. På vägen dit så såg de vilken förödelse som hade skett under natten. På vissa ställen så var hela väggarna borta och de flesta rustningarna låg utsprida på golvet helt tillknölade. Tavlor hade rivits upp och ramar var trasiga. De flesta glasrutorna var spruckna eller helt trasiga och det var ett mindre torn som hade rasat helt. Väl nere vid entré hallen så såg Harry att de inte hade ersatt ekporten med något så man såg rakt ut därifrån. När de kom in i stora salen så såg allt som vanligt ut förutom att det fattades tre lärare vid lärarbordet och att det hade åkt hem minst hundra elever på morgonen. De gick och satte sig vid Hermoine och Ron. Harry såg att på framsidan av The Daily Propet som Hermoine läste så var det en stor rubrik som löd "Hogwarts under attack" och under det så stod det med mindre text "nu går ingen säker".
Hermoine kastade ner tidningen på bordet och såg mycket irriterad ut.
"Hur kan de skriva något så korkat" sa hon och pekade på texten" nu går ingen säker" "det gör ju så att eleverna blir avskräckta för att komma hit och lära sig magi. Och det är ju precis det som Voldemort vill, att han inte ska få några fler motståndare!"
Harry suckade djupt och började äta av sin gröt.
"Hur blir det med skolan nu då?" sa Ginny oroligt" kommer den att fortsätta?"
"Ja" sa Hermoine" McGonagall sa när ni låg och sov att det blir en veckas uppehåll så att de kan reparera skadorna och sen så fortsätter allt som vanligt, eller så vanligt det kan bli."
"Bra" sa Ginny" jag vill verkligen att det ska fortsätta så att jag och alla andra kan bli skickligare. Fast hur blir det med ämnena utan lärare?"
"McGonagall är borta och försöker skaffa några just nu." sa Hermoine och sen så började alla att äta vidare.
Den följande veckan gick ganska segt. Det var en ganska dyster stämning och de satt för det mesta i uppehållsrummet eftersom att man inte skulle vara i närheten då reparationerna var igång så de fick nästan aldrig gå ut där ifrån. Molly kom andra dagen och hälsade på med en säck med olika godsaker som hon hade lagat hemifrån. Sen åkte hon på kvällen igen och sen så hände det inget intressantare under veckans gång än att krumben tog eld från brasan och blev snabbt släckt av Hermoine.
När allt väl var färdigbyggt så började Ginnys prov och hon var nästan borta hela tiden eller satt med näsan djupt ner i en bok. McGonagall hade även lyckats fixa tre nya lärare så att inga ämnen behövdes tas bort.
På onsdags kvällen andra skolveckan så gick Harry ner till McGonagalls kontor och knackade på dörren.
"Kom in" hördes det inne ifrån.
Han gick in i rummet och fram till katedern där McGonagall satt och rättade skrivningar. Harry tittade ner på dem, han kunde se två stycken, en som låg i den rättade högen och den hon höll på med. Han läste "Ginny Weasly" på den som låg överst i den rättade högen och såg att längst ner i höger hörn så stod det "Utomordentligt", han fick ett litet skutt i hjärtat av någon anledning och kände sig stolt över Ginny.
McGonagall såg att han hade tittat och drog snabbt undan alla prov.
"Du får inte berätta för Miss Weasly om hennes betyg!" sa hon skarpt.
"Ok" sa Harry snabbt" det ska jag inte."
"För då får du strafftjänst" sa McGonagall skarpt" det är meningen att det ska komma som en överraskning. Vad var det nu du ville?" sa hon sedan lite lugnare.
"Jag skulle vilja ha lösenordet till Dumbledores kontor." sa han försiktigt och visste att det var helt onödigt att ens fråga.
"Packåsna" sa McGonagall och Harry trodde inte sina öron.
"Tack" sa han" ö, hej då då."
"Hej då." sa McGonagall och återvände till rättningen.
Harry sprang mot Dumbledores gamla kontor och när han var framme så sa han lösenordet och klev in.