Dumbledores kontor

Harry öppnade dörren och klev in. Kontoret såg ut precis som det brukade förutom att det stod en högryggad fåtölj bakom skrivbordet. Harry kunde se två armbågar sticka ut på vaddera sidor om den, den ena armbågen försvann och Harry hörde ett sörplande ljud som om personen drack något.

"Vem där?" sa Harry misstänksamt.

"Bara gamle Slughorn" sa Mr Croakers röst och han snurrade runt fåtöljen och visade sig för Harry. Han höll Gryffindors svärd i handen, det glimmade vackert i ljuset från ljusen på bordet.

"Vad gör du här?" sa Harry utan att låta misstänksam längre utan lite nyfiken.

"Jag kom hit för att se efter vad Voldemort kan tänkas vara ute efter" sa Mr Croaker" precis som du antar jag?"

"Ja" sa Harry" och har du kommit på det?"

"Det skulle kunna vara det här svärdet" sa Mr Croaker" efter att ha sökt igenom Dumbledores gamla minnen så har jag upptäckt att Voldemort har ett väldigt intresse för värdefulla föremål."

"Och det här svärdet" fortsatte Slughorn lugnt" skulle kunna vara just det föremål han skulle vilja ha. Dess värde är enormt högt med tanke att det härstammar från självaste Gordric Gryffindor och då ska man inte ens tala om alla ädelstenar som är infattat i det."

"Så Voldemort riskerade att förlora massa trogna dödsätare bara för att komma åt det där?" sa Harry misstroget.

"Ja, det skulle kunna ha varit det" sa Mr Croaker" men i vilket fall så tror jag knappast det. Jag tror att han kan ha varit ute efter Dumbledores gamla minnen. Det skulle vara oerhört värdefullt för honom att veta hur mycket information vi har och allt det skulle han få reda på genom att komma åt den här." Han pekade på minnessållet som stod på bordet, det var tomt, det var nog därför Harry inte hade upptäckt det först. Harry kom just att tänka på en sak.

"Om du nu har varit i Voldemorts tjänst hur kommer det sig att du inte varnade om attacken?" sa Harry

"Därför att Voldemort inte går runt och planerar allt han ska göra helt öppet." sa Mr Croaker enkelt" Han säger endast till dem som ska utföra det och ingen annan ska få reda på det och nu så hade vi oturen att han inte lät mig följa med så jag hade ingen som helst vetskap om saken. Och dessutom så var det här en av de viktigare uppdragen så då är han extra vaksam."

"Och nu så är han fruktansvärt arg att vi var förberedda " fortsatte Mr Croaker" fast han tror att det var Slingersvans som fick kalla fötter och skvallrade i hopp om att han skulle få gå över till våran sida. Så om han någonsin får tag i Slingersvans igen så blir det inte kul för honom. Så jag tror nog att Slingersvans rent av njuter av att få sitta säkert inspärrad i Azkaban."

De blev tysta ett litet tag sen sa Harry.

"Vad var det som skulle vara så bra med att han fick tag på minnessållet?" sa Harry

"Han skulle ju genast få reda på att vi har kunskap om hans horcruxar vilket inte skulle vara så bra för oss, för då skulle han öka sin säkerhet över dem och det skulle då bli mycket svårt att hitta dem."

"Hur fick du föresten reda på att huffelpuffs kopp var där den var?" sa Harry som hade funderat lite på det, Slughorn kanske kunde något bra knep att hitta saker.

"Jo det är så att det fanns ett ruskigt svartkonst bibliotek där en gång i tiden." sa Mr Croaker" och där stannade Voldemort några år och lärde sig så mycket han kunde, sen så dödade han butiksägaren och alla som arbetade där och tog sen alla böcker med sig och försvann spårlöst. Så om jag känner Voldemort rätt så brukar han gömma saker på ställen som har spelat någon roll för hans uppväxt. Vi har dagboken som var kopplat till Hogwarts där hela hans utbildning började, en mycket viktig punkt i hans liv. Sen har vi grottan där han växte upp som liten, vilket också det har påverkat hans liv. Ringen som tillhörde hans förfäder och den hittades väll i deras gamla hus om jag inte mins fel. Sen har vi hans orm Nagini som han antagligen har med sig. Så Harry, kan du nu lista ut var nästa antagligen finns gömd?"

"Hur fick du reda på det där med grottan?" sa Harry

"Jag hjälpte till att hitta den" sa Mr Croaker" Men vart tror du att nästa finns gömd?"

Harry tänkte intensivt och gick runt i rummet som Dumbledore brukade göra medens Mr Croaker satt och inspekterade svärdet med största intresse. Harry tänkte men kom inte riktigt på var han skulle kunna tänkas vilja gömma en av sina horcruxar. Men sen kom han och tänka på en sak.

"Albaniens skogar?" sa han lite triumferande.

"Helt riktigt, det är vad jag tror med." sa Mr Croaker" Men jag har inte varit där och forskat än och det vill jag överlåta till dig och dina vänner. Men det är inte alls säkert att det finns där eftersom att Voldemots kom dit först efter sin första så kallade död. Men jag varnar dig, det finns otroligt farliga väsen som spökar där och Voldemort har som sagt varit där en mycket lång tid och har säkert förvandlat det till en ännu mörkare och farligare plats."

"Ok, då ska jag genast bege mig av!" sa Harry" Vi ses."

"Ja det gör vi säkert." sa Mr Croaker" jag vet att du kommer att klara det, jag vet vad du går för." han lät väldigt stolt, ungefär som om Harry var hans egen son. Fast Harry sa inget om det och gick ut från kontoret.

Han kom in i uppehålls rummet, det var bara Ginny, Hermoine och Ron där och de tittade

alla upp på honom.

"Du fick gå in va?" sa Ginny" Annars så skulle det väl inte ha tagit så lång tid."

"Ja det fick jag" sa Harry" och gissa vem som var där." De såg alla spända ut.

"Vet inte" sa dem i kör.

"Slughorn" sa Harry och deras uttryck blev lite mindre spända.

"Vad gjorde han där då?" sa Ron.

"Letade efter samma sak som jag" sa Harry och sen förklarade han vad som hade sagts.

"Så vi ska alltså till Albanien nu?" sa Hermoine

"Det verkar så" sa Harry

"Då vill jag följa med" sa Ginny" kan ni inte vänta till höstlovet så jag slipper missa skolan?"

"Nej" sa Harry och Ginny såg lite ledsnare ut" men vi kan vänta tills du har fått tillbaka dina provresultat."

"Ok" sa Ginny

"Jag springer och hämtar en karta så vi kan planera vägen dit." sa Hermoine" ska vi flyga flygplan?"

"Vadå" sa Ron " menar du de där sakerna som mugglarna använder sig av?

"Ja" sa Hermoine" det är mycket bekvämare än att flyga kvast."

"Ok" sa Harry" men vi tar med oss våra kvastar i fall att."

Så satt de (eller rättare sagt Hermoine medens de andra tittade på) och planerade vägen dit resten av kvällen vilket bara blev en halvtimme.

Veckan gick och det hände inte så mycket så Ron och Harry gick ut en morgon för att spela lite quiditch medens Harmoine tittade på och Ginny satt i Gryffindor tornet och pluggade inför det sista provet(talmagi).

Efter ett tag så slutade Ron och Harry att spela eftersom att det hade börjat mörkna. De landade bredvid Hermoine och Harry kände hur svetten obehagligt tryckte sig in mot kroppen på honom.

"Ska vi gå och bada?" sa Harry till de andra.

"Nej" sa Ron" vi tänkte ta en liten promenad." Ron och Hermoine brukade alltid gå på massa promenader nu för tiden.

"Fint" sa Harry irriterat" då gör jag väl det själv."

Efter en stund så var han framme och sa lösenordet och gick in. Vattnet i badet var redan uppfyllt och tjockt skum låg ovanpå det, någon måste ha lämnat kvar det tänkte han och började klä av sig. Då kläderna var av så gick han mot polens kant och hoppade till av skräck då någon plötsligt dök upp ur vattnet. Han slog snabbt händerna om livet och stirrade skräckslaget på vem det var. Det var en flicka men inte vem som helst utan hans före detta flickvän Cho! Hon tittade på honom med ett leende lekande på läpparna.

"Hej Harry" sa hon och började gå upp ur polen, hon hade inga kläder på sig och brydde sig inte om att skydda de vitala delarna.

"Kan du titta bort en stund?" Bad Harry henne men hon såg inte bort. Hon hade nu helt kommit upp och stod ganska nära Harry, han kände sig het i hela kroppen och lite darrig. Hon var mycket vacker att se på men han försökte titta på hennes ansikte istället för på kroppen även om det var mycket svårt och tillslut gav han upp och tittade intensivt på hennes vackra kropp.

"Jag har saknat dig" sa Cho

"Jag vill klä på mig" sa Harry" titta bort är du snäll."

Men Cho gjorde inte som han sa utan kom bara närmare, hon var bara en halv meter borta nu. Och då gjorde hon det, hon kastade sig över honom och kysste honom på munnen. I panik försökte han få bort henne så han tog bort händerna från livet och försökte trycka bort henne men lyckades inte eftersom att hon höll armarna runt honom och var ganska hal. Han kände hur hon tryckte sin kropp intill hans. Harry försökte inte längre få bort henne utan kysstes tillbaka, han darrade av spänning i hela kroppen och det kittlades på något konstigt vis då de kysstes.

Fast efter kanske en minut så drog Harry sig bort. Vad fan höll han på med, han var ju ihop med Ginny! Han började snabbt klä på sig.

"Vad är det?" frågade Cho förvirrat.

"Jag kan inte vara tillsammans med dig." sa Harry" Jag har redan en flickvän."

"Vad är det med det då?" sa Cho" gör slut med henne."

"Nej" sa Harry" Jag älskar henne och det här borde aldrig ha inträffat."

"Men nu har det gjort det ju" sa Cho" var med mig i stället. Jag lovar att hon gör slut när hon får reda på det här."

"Adjö" sa Harry bara och gick där ifrån och kände hur dåligt han mådde. Skulle Ginny verkligen göra slut?

"Nu har du allt ställt till det för dig!" sa en spydig lite röst inne i huvudet på honom då han var ute.

"Håll klaffen" sa han till sig själv och gick med snabba steg mot Gryffindor tornet och bestämde sig för att det var bäst att vara ärlig mot Ginny så han skulle berätta det så fort som möjligt.

Han kom in i uppehållsrummet och där borta satt hon ensam vid brasan som sprakade muntert. Hon kollade upp på honom med ett leende fast det slocknade otroligt snabbt och ersattes av ett oroligt uttryck.

"Vad är det?" sa hon oroligt" Har det hänt något?"

Harry berättade mycket skamset allt han hade gjort precis som det var.

"Jag är glad att du berättade för mig." sa Ginny tyst när han var klar" och jag klandrar dig inte."

"Inte?" sa Harry förvånat

"Nej, det var ju Chos fel" sa Ginny argt" om hon inte hade hoppat på dig så hade det aldrig hänt."

"Harry" fortsatte hon och såg på honom med blanka ögon och hon lät inte arg längre, snarare sorgsen vilket gjorde att det gjorde ont inom Harry." Jag vill fortfarande vara med dig och jag vill att du inte ska känna dig skyldig på något sätt. Jag älskar dig och jag vill inte att det här ska förstöra allt."

Harry var bara tyst, han skämdes så enormt och efter det han hade gjort och trots det ville Ginny fortfarande vara med honom. Han snyftade till och blev arg på sig själv för att ha gjort det.

"Du tappade bara kontrollen" sa Ginny tyst" jag tycker att vi glömmer det här. Ok?"

"Ok" sa Harry. Ginny la armarna om honom och de kramade varandra.

Efter ett tag så reste Ginny sig upp och gick iväg mot utgången.

"Vart ska du?" sa Harry

"Ta hand om Cho!" sa Ginny ilsket" Hon ska få ångra att hon någonsin träffat dig! Och jag vill inte att du följer efter mig!"

"Men så farligt var det inte" sa Harry och ångrade genast vad han hade sagt, han hade inte tänkt på hur det skulle låta för Ginny.

"Inte så farligt!!!" skrek Ginny och rösten blev gällare för varje ord" Du kanske rent av njöt av det!"

"Nej, förlåt" sa Harry snabbt" det var inte så jag menade! Det var inte bra gjort, jag vet, men du behöver inte gå och göra något dumt."

"Varför inte?" sa Ginny och såg ut att vara på väg att börja gråta, hennes ögon var blöta men annars så såg hon bara arg ut" bryr du dig om henne eller? Vill du kanske göra om det?"

"Nej jag vill inte göra om det!" sa Harry lite irriterat men fortfarande skamset" och jag bryr mig inte om Cho." Fast han kände att det inte var riktigt sant, han hade fortfarande känslor för henne, han gillade henne, men han älskade Ginny och det var en väldig skillnad.

"Så varför vill du att jag inte ska ta hand om henne?" sa Ginny argt och stirrade honom i ögonen.

"Jag vill inte att du ska råka illa ut." sa Harry

"Det behöver du inte oroa dig för" sa Ginny och vände sig om och gick mot utgången av uppehållsrummet. Hon stannade till och vände sig om mot Harry" jag är tillbaka så fort jag har tagit hand om Cho!"

"Ok" sa Harry och Ginny vände sig om och gick ut.

"Ingen gör så här mot min kille." hörde Harry henne ilsket säga till sig själv precis innan tavlan stängdes bakom henne.