Tillbaka på Hogwarts

De landade i Hogsmed och Harry pustade ut och drog in så mycket luft han kunde efter den ovanligt långa transfereringen. Han kollade på de andra som också låg på backen, Ginny var fortfarande avsvimmad och Hermoine stängde just ögonlocken och somnade medens Ron skakade för fullt.

"Kom" sa Harry" Vi tar dem upp till slottet, sen kan vi vila ut när vi är där."

"Ok" sa Ron" vi flyger dit va?"

"Ok" sa Harry och så gjorde han så att Hermoine och Ginny höjdes upp i luften och blev svävande där och så åkte de iväg mot slottet med Hermoine och Ginny spöklikt svävandes bredvid sig. När de väl var framme så skickade Harry iväg sin patronus mot McGonagalls fönster som lyste ut i nattens mörker. Efter ett tag så kom McGonagall springandes mot porten och öppnade den.

"Tack" sa Harry

"Ingen orsak" sa McGonagall" Vart har ni varit?"

"Jag kan inte berätta det här" sa Harry" men jag behöver komma till sjukhusflygeln nu."

De gick upp till sjukhus flygeln och där så möttes de av madam Pomfrey som gav dem en varsin säng och började undersöka dem allihopa, fast mer än så uppfattade inte Harry för i nästa sekund så föll han in i en efterlängtad sömn.

"Han vaknar nu!" hörde Harry Ginnys röst upphetsat säga och i nästa sekund så kände han ett par mjuka läppar kyssa hans egna. Harry log stort, sträckte sig efter glasögonen och satte på sig dem. Bredvid honom så stod Ginny, Ron och Mrs Weasly och log mot honom.

"Hur mår du Harry?" sa Mrs Weasly oroligt

"Bra" sa Harry utan att tänka efter om han var bra, och när han kände efter så kände han att han hade ont i hela nacken, jätte ont, han kunde knappt röra sig utan att han fick smärtor i nacken.

"Nej det gör du inte" sa Mrs Weasly då Harry stönade till vilket Harry skämdes över, han ville inte verka svag och ömklig när Ron och Ginny kunde stå upp hur lätt som helst." Har du ont i nacken?"

"Lite grand bara" sa Harry " Hur mycket är klockan föresten?" Han försökte byta samtals ämne.

"Fem" sa Ron

"Vet ni om slughorn har kommit hit?" sa Harry

"Ja" sa Ginny" han kom hit dagen efter att vi kom tillbaka."

"Hur länge har jag sovit då?" sa Harry häpet och de kollade alla lite besvärat på varandra.

"E, bli inte arg eller nåt nu men du har varit medvetslös i " sa Ginny fast inget mer.

"I vad?" sa Harry lite irriterat

"I två veckor" sa Ginny och såg lite rädd ut, som om hon förväntade sig ett utbrott från Harry.

Harry kände hur luften gick ut ur honom.

"Hur kan jag ha varit bota så länge?" sa Harry "Har ni det med?"

"Nej" sa Ron " Fast Hermoine ligger fortfarande i koma, för mig och Ginny så var vi friska redan nästa dag. Jag antar att det var klagoanden som gjorde att det blev så mot er."

Madam Pomfrey kom nu gående mot dem.

"Så du har vaknat nu." sa hon när hon kom fram, det lät nästan som om hon anklagade honom för något.

"Ja" sa Harry" Varför har jag varit borta så länge?"

"För att en klagovålnad lyckades få grepp om dig" sa madam Pomfrey" du blev förlamad i kroppen och hamnade i koma. Det är deras magi som gör det, hade den fått behållit sitt grep lite längre så skulle effekten blivit värre."

"Jaha" sa Harry" När slutar jag att ha ont i nacken då? Och varför kunde jag hålla mig rörlig då den nyss hade gjort det?"

"Effekten börjar inte verka förens man har somnat" sa madam Pomfrey" och du kommer nog att ha ont i nacken veckan ut. Så du får ha en ställning runt halsen så länge."

"Nej" sa Harry automatiskt, han ville inte gå runt med en stor ställning runt hela halsen.

"Så du vill ha ont i stället?" sa madam Pomfrey

"Nej" sa Harry

"Då måste du ha nackskyddet!" sa madam Pomfrey

"Okej då" sa Harry argt

"Bra" sa madam Pomfrey" Ni andra får gå ut nu, så ska jag fixa till Potters nackskydd!"

De andra önskade Harry lycka till och gick ut. Madam Pomfrey drog sitt trollspö och riktade det mot Harrys nacke och där befann sig nu en stor vit ställning som höll hans hals helt utsträckt och rak.

"Nu kan du gå ut till dina vänner." sa madam Pomfrey

"När jag ser ut så här?" sa Harry förskräckt " aldrig i livet!"

"Men du har inget behov av att vara här och då får du lov att gå ut!" sa madam Pomfrey irriterat.

Harry gick ut och tänkte på alla blickar och viskningar han skulle behöva stå ut med. Han kom ut till Ginny, Ron och Mrs Weasly.

"Å, hur mår du vännen min?" sa Mrs Weasly tröstande och klappade honom försiktigt på kinden.

"Bra" sa Harry" men jag vill få bort den här idiotiska kragen!"

"Se så Harry, så farligt är det väll inte?" sa Mrs Weasly tröstande.

"Jo" sa Harry argt" Jag ser ju ut som en idiot!" Ron började skratta och höll sig frustrerande om magen.

"Sluta" sa Ginnt argt till honom" tänk om det var du som hade den där ställningen på nacken, skulle det vara lika roligt då med?"

"Nej" sa Ron fortfarande skrattande och det rann ner tårar från hans kinder." men nu är det inte det!" Harry började också skratta, när han kollade på sig själv genom en glasruta så såg han att han faktiskt såg väldigt komisk ut och efter det började även Ginny och hennes mamma skratta, även om de såg ganska plågade ut, som om de tyckte att det var roligt fast inte ville skratta ut Harry.

"Nej" sa Mrs Weasly efter en stund och torkade bort några tårar från sina kinder." jag tycker vi går ner och äter nu, du måsta vara utsvulten!"

"Är du galen?" sa Harry" Jag tänker inte gå ner och visa upp mig för hela skolan det första jag gör!"

"Då får väll vi komma med mat till dig." sa Ginny "vart ska vi äta då?"

"I vid behov rummet" sa Harry "för jag är verkligen i behov av ensamhet nu!"

"Och då kan vi låta rummet fixa maten åt oss." sa Ron som till slut hade sluta skratta.

"Ok" sa Mrs Weasly" då går vi då!"

De gick till vid behov rummet där Harry tog tre vändor och tänkte på ett bekvämt rum med mat för fyra personer. Och då de kom in så stod där ett bord i mitten, proppat med mat och dryck. Runt om så stod fyra bekväma fåtöljer och en brasa sprakade muntert vid väggen. De tog en varsin plats och började ta för sig av maten. Harry tog för sig av en stor stek, potatis och kantarell sås.

"När ska Hermoine bli frisk då?" sa Harry

"När som helst" sa Mrs Weasly" det sa i alla fall madam Pomfrey. Jag skulle behöva gå på toa, jag kommer snart tillbaka."

"Ok" sa de andra, det här var det tillfälle som Harry hade väntat på.

"Var är staven?" sa Harry när dörren hade stängts.

"Slughorn tog den" sa Ron" han sa att han skulle rapportera till oss om han kom på något om den."

"Och han har redan sagt att han vet att det är en horcrux!" sa Ginny

"Bra" sa Harry" Så om han nu lyckas förstöra den här så har Voldemort bara två stycken kvar om man inte räknar med honom själv."

"Nagini och medaljongen menar du?" sa Ron

"Ja" sa Harry

"Men medaljongen kan ju redan vara förstörd." sa Ron

"Jag vet" sa Harry" Men den kan lika gärna vara kvar. Jag tycker att vi börjar kolla efter vem R.A.B är."

"Ja" sa Ron fundersamt" men vart ska vi börja leta då?"

"Något register kanske" sa Harry "Jag tror nog att Hermoine kanske kan hitta en bra bok åt oss."

"Har ni tänkt på en sak?" sa Ginny eftertänksamt, hon hade setat tyst en stund nu.

"Vadå?" sa Ron och Ginny öppnade munnen för att tala men då kom Mrs Weasly in i rummet så Ginny stängde snabbt munnen igen.

"Hej igen" sa Mrs Weasly" Ni, jag måste faktiskt åka hem nu, jag har en del saker att göra men hälsa Hermoine från mig och ha det bra."

"Ok, hej då" sa de andra och så stängde hon dörren.

"Vad var det du tänkte på?" sa Harry till Ginny.

"Jo" sa Ginny" tycker inte ni att det är lite konstigt att Slughorn vet så mycket om alla Vo-v-vold-emorts horecruxar?" Ginny hade ryst till när hon sagt Voldemort, och Harry kollade lite överraskat på henne.

"Men det var ju han som berättade om dem först." sa Harry

"Ja, men alltså" sa Ginny eftertänksamt " han tycks ändå veta väldigt mycket om Vo-voldem-ort och hans liv, liksom vart han har varit och så."

"Ja" sa Harry och började nu tänka efter lite mera" Det är egentligen ganska konstigt. Åren efter att han lämnade Hogwarts är ju nästan helt okända för allmänheten, men vänta jag kom på att han har kollat i Dumbledores minnessåll, han måste ha fått en del information därifrån!"

"Men han var väll på kontoret först efter att han talade om för dig vart du kunde hitta Hufflepuffs kopp?" sa Ginny

"Ja" sa Harry och tänkte att det faktiskt var rätt så konstigt" men jag antar att han bara fått reda på det någon stans."

"Eller så kan han ha varit en dödsätare!" brast det triumferande ut från Ron.

"Va?" sa Ginny som inte verkade tro på det för en sekund.

"Jo men kolla!" sa Ron" Allt stämmer ju. Han har varit slytherinare så varför skulle han inte kunna gå med Voldemort. Och vi säger att han gjorde det, så under Ni-Vet-Vems resa så följde Slughorn med honom och därför så vet han att han stannade på det där biblioteket!"

"Men han stannade ju kvar på Hogwarts." sa Ginny" han har ju haft vår mamma och pappa. Han hade säkert din mamma och pappa med." sa Ginny till Harry.

"Ja" sa Harry

"Men då" sa Ron och såg fundersam ut" kanske han höll kontakten med honom hela tiden och Ni-Vet-Vem höll honom upprättad vart han befann sig hela tiden. Ni-Vet-Vem kanske gillade Slughorn eftersom att han fick vara med i hans Slugg-klubb!"

"Nej" sa Harry som inte tyckte att det lät särskilt troligt." Voldemort gillar att arbeta själv, han skulle nog aldrig vilja hålla någon upprätthållen om vart han höll till."

"Men då kan Slughorn ha varit med honom, ibland bara alltså sen en dag så tog Ni-Vet-Vem med honom till det där biblioteket." sa Ron

"Jag tror i alla fall inte att Slughorn är en dödsätare." sa Ginny "liksom, varför skulle han hålla på och gömma sig i ett år från Vold-demort ifall han var en trogen dödsätare?"

"Inte vet jag." sa Ron med en axelryckning." hur tror du att han fick reda på det då?"

"Dumbledore kan ju ha sagt det till honom." sa Ginny" men jag tycker inte att det låter så troligt. Fast han kan ha sett det i ett av Dumbledores minnen, fast det skulle vara väldigt konstigt att inte Dumbledore visade det för Harry i så fall."

Harry funderade på saken tills Ron avbröt hans tankar.

"Är det någon som vill följa med och hälsa på Hermoine?" sa Ron

"Nej" sa Harry" Jag vill hälst inte ta risken att någon ska få se mig."

"Ok" sa Ron skrattande" du då Ginny?"

"Jag tror nog att jag håller Harry sällskap" sa Ginny

"Ok" sa Ron och lär aningen besviken" hej då" så gick han ut.

Ginny gick över till Harry och satte sig i hans famn.

"Gör det ont?" sa Ginny och kollade på Harry och försökte hålla sig för skratt.

"Nej" sa Harry och skrattade till.

"Bra" sa Ginny och log" ska vi testa om det gör ont med lite när kontakt?"

"Ja" sa Harry och log tillbaka. Ginny böjde sig fram mot honom och så började de hångla.

Efter ett tag då de höll på som mest så hörde de att någon drog i handtaget men fick inte upp dörren eftersom att Ginny hade låst den. Ginny hoppade snabbt tillbaka till sin fåtölj och rättade till kläderna som satt lite på sned. I nästa ögonblick så hördes ett klickande från låset och Ron klev in tätt följd av Hermoine som hade en lika ful stödkrage på sig som Harry. Harry skrattade och det gjorde även Ginny, fast Hermoine såg sur ut så de slutade skratta fast log fortfarande.

Ginny slog sig plötsligt i pannan och alla kollade på henne.

"Å nej!" sa hon" jag har ju quiditch uttagning strax. Måste sticka, ses sen, hej då!" sa hon och sprang iväg så fort hon kunde.

"Hur känns det i nakcen?" sa Harry till Hermoine

"Inget" sa Hermoine, hon och Ron gick och satte sig och Hermoine började äta av maten.

De satt och pratade om det som hade hänt och hur de trodde att det gick med staven ganska länge. Sen somnade Harry och de andra.

Den veckan gick ganska så segt, det enda som hände var att Ginny hade gjort uttagningarna till quiditch och hon sa att det inte såg så bra ut. Fast det fanns en höjdpunkt på veckan och det var då Harry fick ta av sig den idiotiska stödkragen. Så nu var han tillbaka hos de andra igen utan att behöva skämmas. Harry hade även skickat ett brev till Slughorn som ännu inte hade blivit besvarat.

"Jag har fixat medlemmar till DA nu" sa Ginny och kom och satte sig bredvid Harry, Ron och Hermoine. De var i Gryffindor tornet och det var ganska mycket stim där.

"Bra" sa Harry aningen överraskat" hur fick du ihop medlemmarna?"

"Gick runt och frågade pålitliga personer." sa Ginny

"Vilka är med då?" sa Harry

"Tja" sa Ginny och började rabbla upp massa personer. Efter en stund så var hon klar.

"Ok" sa Harry

"Så när har du tid?" sa Ginny

"Vadå?" sa Harry

"Du är ju våran lärare!" sa Ginny

"Jaha" sa Harry" ö, när som helst antar jag."

"Bra" sa Ginny" då kan vi ha det imorgon kväll, vid sextiden blir bra." Hon tog upp en galeon ur fickan och vred på siffrorna sen stoppade hon tillbaka den igen. Sen började hon med sina läxor. Efter lång tid så hade hela rummet avfolkats, de enda som var kvar var Ginny, Harry, Hermoine och Ron. Ginny slog ihop sin gigantiska talmagi bok och lutade sig tillbaka i soffan.

"Någon som vill ha en honings öl?" sa Hermoine trött och tog en själv.

"Ja" sa Ron" ge hit en!"

"Fråga snällt!" sa Hermoine

"Kan du vara snäll och skänka mig en honingsöl?" sa Ron irriterat

"Ok" sa Hermoine och gav honom en.

"Kan jag också få en" sa Harry trött

"Ja" sa Hermoine och räckte över en till honom med.

"Jag kan väll också ta en om jag får." sa Ginny som verkade vara på väg att somna.

"Visst" sa Hermoine och gav henne en med.

De drack alla upp och såg nöjda ut. Sen sa Hermoine:

"Ginny?"

"Ja"

"Har du och Harry älskat än?"