Och nu är det Ginny vi ska tycka synd om.

Kapitel 20 – Hur man knäpper upp en bh

Cacta ville väldigt gärna fråga Harry om ifall han hade varit Zorro under allhelgona, men Voldemort hade börjat vaka över henne som en hök och varje gång hon hade trollkarlhistoria så påminde han henne om vad som skulle hände ifall hon gjorde något dumt igen.

Dessutom hade skolan invaderats av medlemmar från ministeriet och varje gång de fick se Harry så försökte de fråga ut honom, detta gjorde att Cacta hade väldigt svårt att få tag i honom och när han väl var fri från dem så var han på så dåligt humör att hon inte hade någon lust.

Hon hade heller inte hört något från Cazador, men det brydde hon sig inte så mycket om, för tillfället ville hon leka lite med Harry. Hon hade kommit på att han faktiskt var ganska snygg. Och så ville hon (mot allt sunt förnuft) se om hon kunde lura Voldemort. Hon var säker på att det gick, hon var bara tvungen att använda sig av nya metoder. Hon drömde visserligen mardrömmar om Severus, och varje gång hon vaknade kallsvettig och gråtandes så fick hon intala sig själv att han var död och inte kunde skada henne längre. Även det fick henne att känna ett behov att göra något nytt.

Tillslut, drygt en vecka efter att de kommit tillbaka fick Cacta sin chans. Ron och Hermione hade försvunnit iväg någon stans, de hade gjort det ganska ofta på sista tiden, och lämnat Harry och Cacta ensamma i uppehållsrummet. Resten av eleverna i Gryffindor var antingen fortfarande nere och åt eller någon annan stans för de var helt ensamma.

"Du, jag hittade en Zorro-hatt under din säng," sa hon rakt på sak.

Harry hajade till och blev väldigt röd "Öh…"

"Det var du som var Zorro på maskeraden va?" fortsatte hon envist.

"Pja… ja… men…" Harry skruvade obekvämt på sig.

"Det gör inte mig något," sa hon "Du är bra på att kyssas."

Harry blev om möjligt ännu mer röd "Förlåt… jag menade inte att… det var dumt…"
Cacta lade handen på hans knä "Jag sa att det inte gjorde någonting, jag ville bara vara säker på att det var du."

Harry satt tyst en stund "Så du tycker jag är bra på att kyssas?"

Cacta hörde att han lät en aning stolt och log roat "Ja, och med lite övning kan du bli ännu bättre."
Han rodnade igen.

"Varför tog det egentligen slut mellan dig och Ginny?" frågade hon sedan.

"Hela hösten har jag känt det som om hon och jag inte var helt rätt, och efter jag… efter maskeraden så visste jag att vi var tvungna att ta en paus… jag tycker om henne och jag ville inte såra henne ännu mer…"

"Förståligt."
"Varför tog det slut mellan dig och Draco?" frågade han.

"Papí fick veta att vi var tillsammans och han blev väldigt arg… han skällde ut Draco och… jag vet inte riktigt vad han sa, men efter det så vågade inte Draco vara med mig längre, han sa något om att han måste visa sig värdig för Marius," Cacta fnös "Han är en sådan fegis."

Harry såg lite förvånad ut "Jag tycker inte Criba verkar vara den typen."

"Han är väldigt överbeskyddande," muttrade Cacta "Han tyckte väl inte Draco hade någon bra bakgrund eller något…"

"Det kan jag väl förstå…" sa Harry fundersamt.

"I alla fall, om inte Draco slutar vara en sådan gasapo så tänker inte jag ta honom tillbaka, även om pappa tycker att han bättrar sig."

"Låter bra, jag vet inte riktigt om jag litar på honom, han var inte här under jullovet och jag förstår inte vart han kan ha tagit vägen, hans föräldrar är ju fortfarande dödsätare."

"Pja, han är ju myndig nu, han kanske letade efter något eget ställe," föreslog Cacta.

Harry suckade "Ja, kanske det…"

"Så… tillbaka till där vi började," sa Cacta med en glimt i ögat "Har du lust att lära dig mer?"

Harry såg osäkert på henne "Mer vadå?"
Cacta flinade brett.

"Jaså… men… alltså, missförstå mig inte, jag tycker väldigt mycket om dig Cacta, men jag vill inte ha något förhållande…"

Cacta skrattade "Så bra, för det vill verkligen inte jag heller, men kom igen, man har väl behov…"

"Åh… kan man göra så?"
"Harry, Harry, du låter som en tjej, såklart man kan!"

Harry verkade med ens modigare "Okej då."

Cacta tog hans hand "Kom då, en halvtimme i himlen kan aldrig vara fel."

Hon drog upp honom till sin sovsal och berättade äntligen för honom formeln som gjorde att killar kunde komma in i flickornas sovsalar.

-----

Voldemort hade haft en ganska angenäm kväll, han hade rättat klart alla prov och läxor och satt djupt försjunken i en bok då han plötsligt kände en främmande känsla i hans huvud. Potter. Det var länge sedan han hade kommit in i Potters tankar, pojken hade blivit väldigt bra på att skydda sig själv, men det fanns visst vid några tillfällen då han inte kunde kontrollera det.

Han log för sig själv, om Harry var upptagen på det sättet nu så skulle han med lätthet kunna slinka in i pojkens huvud och se om Harry hade några planer.

Han slöt ögonen och koncentrerade sig. Pojkens tankar var som ett inferno. Han verkade fundersam samtidigt som han njöt i fulla drag. Voldemort undrade om det var lilla miss Weasly som gav Potter den här tillfredställelsen, ifall det var det gick det verkligen mycket bättre än förra gången.

Voldemort sorterade med lätthet bort alla minnen som handlade om läxor och lektioner och gick till de mer intressanta minnena. Han kom fram till något som hade hänt under julen.

Harry hade hittat något… en av hans horrokruxer! Voldemort skummade av raseri och försökte se hur många som pojken hade hittat mer, men alla pojkens tankar försvann och hela huvudet fylldes av salighet.

Voldemort försökte se vad pojken såg, men han hade ögonen slutna. Voldemort skulle precis dra sig tillbaka till sitt eget huvud då Potter öppnade ögonen.

Det där var inte Ginny som var över honom. Det var Cacta.

Voldemort drog sig ur Harrys huvud mycket mer oförsiktigt än han hade tänkt och orsakade säkert Potter en huvudvärk, men det brydde han sig inte om.

Hur vågade hon?! Helt klart undervärderade hon honom, för det här tog verkligen priset!

Hon gjorde precis tvärt emot allt han sagt.

Han flög upp ur sin fåtölj och var halvvägs genom korridoren då han stannade upp. Han hade ingen plan, hans enda tanke hade varit att gå upp till de båda turturduvorna och kasta ut dem genom fönstret, men det skulle inte vara bra. Han återvände till sitt kontor och sjönk ner i fåtöljen igen. Han hade lovat att inte skada Cacta fysiskt, men Potter… han skulle få betala flera gånger om för att ha rört Voldemorts dotter.

-----

Hermione fnittrade.

"Sluta," bad Ron "Det är inte så lätt som det verkar!"

Han hade försökt i en evighet att knäppa upp hennes bh, men han lyckades inget vidare. Hermione hade frågat ifall han behövde hjälp, men han hade bara muttrat om att han skulle klara det.

De satt inne i vid behov rummet som blivit väldigt mysigt med massa levande ljus och kuddar på golvet och lite vacker musik i bakgrunden.

"Åh, Ron, har du verkligen aldrig knäppt upp någons bh innan?" frågade Hermione.

"Nej… Lavender använde inte bh…" muttrade Ron och försökte med våld att få upp dem.

Han kämpade ett tag till och tillslut "HA! Jag sa ju att jag skulle klara det!"

Hermione skrattade och kysste honom "Du förtjänar högsta betyg."

Ron log bara och skulle precis till att kyssa henne igen då det knackade på dörren.

De suckade båda två och Hermione reste sig för att gå och öppna och rättade till kläderna och knäppte bh-bandet igen.

Det var Ginny som stod där utanför med tårar i ögonen.

Hermione flämtade till "Ginny? Vad har hänt?"

"Harry har blivit tillsammans med Cacta!" grät Ginny.

Hermione stirrade på henne "Men… är du säker?"

"Ja," viskade Ginny "Jag skulle gå in i eran sovsal för att jag trodde att jag glömt min hårborste hos dig och så såg jag att Harry och Cacta låg och sov i hennes säng och…"

Ginny började gråta ännu mer. Hermione kramade om henne.

"Såja, det kanske bara är ett missförstånd…"

"Missförstånd!" skrek Ginny "De var nakna! Det var inget missförstånd."

Ron gick fram och ställde sig bredvid Hermione "Men jag trodde du och Harry hade gjort slut?"

Hermione suckade djupt inombords.

Ginny sa ingenting alls, utan grät bara ännu värre och sprang därifrån.

"Du är verkligen taktlös, Ron," suckade Hermione.

Under jullovet hade hon kommit fram till att det var Ron hon ville ha. Han hade varit en riktig gentleman mot henne och verkligen försökt att visa hur mycket han uppskattade henne. Det var när han hade köpt en stor bukett rosor och liljor åt henne som hon tillslut bestämt sig för att bli tillsammans med honom.

"Vadå då? De har väl gjort slut?"

"Harry gjorde slut med Ginny, Ginny gillar fortfarande Harry och att se honom men en annan tjej, som hon dessutom är kompis med… det blir för mycket för henne."
"Men… jaha…" Ron såg fundersam ut "Så betyder det här att hon inte kommer prata med Cacta?"

"Antagligen."

"Kommer du prata med Cacta?"

Hermione bet sig i läppen. Hon hade inget emot Cacta, men hon hade känt Ginny längre. Även om hon inte ville ta någons parti så skulle hon antagligen få trösta Ginny och få lyssna på när Ginny pratade skit om Cacta.

Hon skulle gärna vilja veta varför Cacta hade gjort som hon gjort innan hon dömde henne.

"Ja, jag tror det."

Ron andades ut "Vad bra, då kan jag också göra det?"

Hermione såg misstänksamt på honom "Vad då?"

"Hon är trevlig! Och om Harry och hon har blivit tillsammans så kommer det vara väldigt svårt att undvika henne…"

Hermione log åt sin pojkvän "Det är sant. Men först ska vi se om de är tillsammans."

-----

Ginny sprang in i en toalett hon var säker på att hon skulle vara ensam i, Missnöjda Myrtels toalett. Hon sjönk ner bakom ett av handfaten och suckade. Varför hade Harry gjort något sånt där? Trodde han inte att hon skulle få veta det? Och hur kunde Cacta göra något sånt? Hon skulle ju föreställa Ginnys vän!

Hon satt så djupt försjunken i tankar att hon inte hörde hur någon kom in på toaletten.

Hon märkte inget fören hon hörde hur någon pratade prasselspråk och handfatet hon satt bredvid började sjunka ner i golvet.

Helt plötsligt kunde hon se hela toaletten och fick syn vem som mer var inne i toaletten. Criba.

"Du," flämtade hon.

Criba suckade när han fick syn på henne. Utan ett ord hade han tagit tag i henne och tvingat henne nerför hålet som hon visste ledde till hemligheternas kammare.

Hon skrek när hon åkte genom avloppet och slutade inte skrika ens när hon var nere. Hur kunde Criba prata prasselspråk?

"Kan du vara tyst?" hörde hon honom ryta till i mörkret.

Hon tystnade och försökte hitta sitt trollspö men kom ihåg att hon hade lämnat det som bokmärke i en bok igen. Hon stönade tyst.

Han drog upp henne igen och tände sin egen trollstav.

"Jag hade inte tänkt skada dig, miss Weasly, men jag kan inte låta någon springa omkring och berätta min hemlighet."
"Vilken hemlighet?" flämtade hon.

"Har du inte kommit på det än? Jag trodde du hade varit här nere innan med mig."
"Voldemort?" viskade hon.

"Just det."
Han drog henne genom avloppssystemet till de kom fram till en stor dörr. Han väste igen och dörrarna öppnades.

En ofantlig stank välde ut.

Voldemort flämtade till när de fick syn på liket efter en gigantisk orm. Han drog med henne fram henne till ormen.

"Sofia…" viskade han.

Ginny såg förvånat på honom "Har du namngett ormen till Sofia?"

Han fnös "Brukar inte du ge namn åt dina husdjur?"

"Jo men…"

"Hur dog hon?" avbröt han henne.

"Harry räddade mig och dödade den…" mumlade hon.

"POTTER," skrek han och släppte äntligen taget om henne "Varför ska du alltid gå och besudla mina saker?! Jag är förföljd av honom…"
Han vände sig mot henne igen "Och varför satt du ensam och gråtandes inne på toaletten?"

"Jag såg… Harry och Cacta…"
"Ah," han smackade med läpparna "Du har också lust att slänga ut dem genom fönstret va?"

Hon nickade.

Han såg med nytt intresse på henne "Har du lust att hjälpa mig."

Ginny såg förfärat upp "Aldrig i livet! Du har lurat mig en gång, men inte igen."
"Så du tänker inte hämna efter att han sårat dig?"
"Om han är lycklig så…"

"Lycklig?! Med min dotter? Hon utnyttjar honom för att irritera mig!"

Ginny såg förvånat på honom "Va?"

"Hon är precis som sin mor…" muttrade han och började vanka av och an i rummet "Hon bryr sig inte om hans känslor, hon vill bara ha… tillfredställelse."
"Och det vet du för att hennes mor gjorde samma sak mot dig?" frågade Ginny snabbt.

Han stannade upp och såg på henne "Jag tycker inte om ditt sätt att tänka."
Ginny kände sig modig "Men du ska väl döda mig i alla fall?"

Voldemort suckade "Jag vet inte… jag skulle kunna kidnappa dig, men jag har ingen som kan se efter dig, och om jag dödar dig så kommer mitt alter ego vara i trubbel, och det vill jag inte."

"Du verkar inte ha brytt dig om sånt innan?"

"Det var lättare innan," muttrade han och började vanka fram och tillbaka igen.

"Låt mig gå då."

"Så att du kan skvallra? Jag sa att det har blivit svårare inte att jag blivit dummare," han gick bort till statyn av Slytherin och tryckte på en sten. Ett fack öppnades i Slytherins skägg och Voldemort tog ut något därifrån. Han tog fram sin trollstav och pekade på saken som lyftes upp i luften. Han lät det sväva till vattnet som rann bredvid statyn och lät saken sjunka ner i vattnet.

När saken kom i kontakt med vattnet började det växa och på bara några sekunder hade det vuxit till ett stort vattenhjul.

Ginny såg förvånat på det "Vad ska det vara bra för?"

Voldemort svarade inte utan hämtade fler saker från lönnfacket. Tillslut tog han fram något som såg ut som en docka. Han gick fram till vattenhjulet igen och band med stor försiktighet fast dockan på vattenhjulet och snurrade på hjulet så att dockan hamnade under vattnet.

"Så, nu har jag gjort vad jag skulle göra," log Voldemort.

Ginny såg förvånat på honom "Vad menar du?"

"Tro inte att jag tänker berätta det för dig," han himlade med ögonen och gick fram till henne igen.

Ginny skruvade på sig när han synade henne uppifrån och ner.

"Jag skulle kunna rucka lite på ditt minne, men eftersom du ser mig nästan varje dag så skulle du kunna börja minnas igen…" mumlade han "Men kanske om jag drar ut tungan på dig?"

Hon spärrade upp ögonen och han skrockade "Nej, jag vill inte förstöra din vackra lilla mun."

Ginny kände sig väldigt obehaglig till mods när han rörde med fingrarna vid henne läppar.

"Det finns en förbannelse som skulle passa, du skulle fortfarande komma ihåg vad som har hänt, men du skulle inte kunna yppa ett ord om det…" mumlade han. Hans ansikte var väldigt nära hennes "Det kanske skulle vara en idé, men ifall du försöker prata om det så kommer du att få fruktansvärt ont och jag kommer att veta om att du försökt prata om mig."

Han såg henne djupt in i ögonen och lade ena handen under hennes haka med tummen över hennes läppar, den andra handen höll han sin trollstav i.

"Det här kanske sticks lite," log han och började tyst mumla en lång ramsa.

Medan han mumlade kände Ginny hur något låstes i hennes huvud. Hon kändes som om något hade hällt sirap i hennes huvud.

När han var färdig kysste han henne lätt på läpparna "Alltid ett nöje att träffa dig, Ginerva."