Hej allihopa!
Jag vet, jag vet. Det var flera månader sen jag skrev sist! Men nu skriver jag, och jag jobbar med nästa kapitel redan. Dessutom kommer detta kapitel lagom till Jul! :)
I det förra kapitlet bestämmer sig de fyra Marodörerna för att göra ett spratt i skolan, ett väldigt hårigt sådant. Där får vi läsa hur de med James eget, påkommet recept gör en så kallad Skäggväxttrolldryck, som de sedan blandar i i skolans förråd av pumpajuice, och alla som dricker juicen den morgonen börjar det växa stora yviga skägg på. De som försöker få bort skäggen med hjälp av en sax eller någon trollformel får extra långt och yvigt skägg. Lily är en av dem som försöker få bort sitt skägg, och springer upp till sjukhusflygeln i förskräckelse. Plötsligt blir det liv i James Potter och han springer efter henne, men tappar bort henne när Sirius hinner ifatt honom och börjar tjata på honom. Då kommer Dumbledore också ut från stora salen och ska till synes skälla ut dem för deras rackartyg, när det visar sig att han tyckte det var roligt. Men vad ingen av dem märker är att Melody Potter lyssnar på deras diskussion, och bestämmer sig för att nu, nu är det dags för hämnd!
Medan jag satt där och lyssnade på diskussionen nedanför började sakta en plan forma sig i mitt huvud. Jag skulle gottgöra Lily för min bror och hans gängs handlingar. Marodörerna, som de kallade sig, skulle få smaka på sin egen medecin genom att berövas några av deras käraste egenskaper - deras charm och tjejtilldragelse. Man skulle inte längre kunna säga att de var snygga, och inte heller skulle de kunna utpressa någon genom att försöka få dem att säga just det. Det var dags för hämnd.
"Lily kommer säkerligen hjälpa mig med det!" tänkte jag och sprang tyst upp mot sjukhusvingeln (dit jag genast fattat att hon måste ha varit på väg)
Så här slutar det förra kapitlet, och ungefär där det slutar börjar nästa.
Jag öppnade dörren och gick ut. Jag hade precis varit och hälsat på Lily i sjukhusflygeln. Vi hade suttit i hennes säng och jag hade berättat om min hämningsplan för henne. Jag hade erkänt för mig själv att jag inte kände henne så bra, men hon var väldigt öppen och trevlig och jag trodde att vi skulle komma bra överens. När jag först hade börjat prata med henne hade jag varit väldigt nervös, men jag hade märkt snabbt att jag kunde slappna av och känna mig bekväm i hennes sällskap.
"Åh jag skulle verkligen njuta av att få ge tillbaka för gammal ost!" hade hon skrattat och jag hade andats ut, lugnare till mods. Lättad över att hon gick med på att hämnas hade jag frågat vidare om vad vi skulle göra och vi hade bestämt att vi båda skulle försöka komma på ett bra spratt att spela Marodörerna under dagen. Jag skulle fundera under mina lektioner och Lily i sin sjukhussäng, för hon hade inte tänkt
gå därifrån förrän hennes långa röda skägg hade försvunnit, vilket jag kunde förstå. Sedan skulle jag komma tillbaka efter middagen så att vi kunde fortsätta diskutera våra idéer.
"Åh förresten! Det där ska tydligen försvinna efter tolv timmar." hade jag sagt och tittat menande på Lilys skägg innan jag gick ut.
Dagens första lektioner började strax och Lily tänkte inte låta mig missa dem för hennes skull, så därför skyndade jag mig ner för de många trapporna, ut genom ekportarna och ner mot växthusen, där nästan hela klassen stod samlad. Bara några minuter efter mig anlände professor Sprout och inledde lektionen. Det var vår andra lektion i Örtlära och vi hade börjat prata om Mimbulus Mimbletonior, och jag skulle tillägna hela den långa lektionen till att stå och klämma på deras bölder och samla in deras stinksav. Jag hoppades bara att jag överlevde den tråkiga lektionen för att kunna komma tillbaka till Lily senare.
Men efter klassen äntligen lagt ihop och lämnat växthusen flöt dagen faktiskt förbi ganska snabbt. Vi fortsatte till Försvar mot svartkonster, som följdes av Trollkonsthistoria. Därpå var det lunch och sedan hade vi Spådomskonst och Förvandlingskonst.
När jag väl ätit middag skyndade jag mig upp till sjukhusflygeln, och jag hade med mig några smörgåsar till Lily (eftersom jag misstänkte att hon måste vara ganska hungrig) som hon glupskt tuggade i sig.
"Så... Fått några idéer då?" frågade hon efter en stund, med munnen full av ostscones.
"Nja, jag har faktiskt inte kommit på något bra än" sa jag generat och slängde ifrån mig väskan på sängen.
"Hmm..." tänkte hon."Vad är det där?" frågade hon sedan och pekade på några flaskor med äckligt gult innehåll i, som låg i min väska och nu blottades.
"Stinksav från en mimbulus mimbletonia." konstaterade jag.
"Vad ska du med det till?" undrade hon och rynkade på näsan.
"Jag vet inte riktigt, vi klämde ut saven idag på Örtläran, och professor Sprout sa att vi skulle spara det till vårat ingrediensförråd, eftersom vi antagligen skulle komma att få användning av det nån gång, till exempel i Trolldryckskonst."
"Ja, nog kommer du få användning av det, alltid. Det kanske är något vi kan använda oss av i vår hämnd."
"Till vadå?"
"Det vet jag inte än. Men på vilket sätt vill du hämnas?" frågade hon som om hon var väldigt erfaren av att hämnas.
"Jag tänkte mig att vi tar deras bästa egenskaper och förvränger dem till något dåligt."
"Oooh, jag gillar hur du tänker." Hon tog fram ett stycke pergament och sin gåsfjäderpenna ur sin väska som stod bredvid sängen. Mitt på pappret skrev hon 'hämnd' med stora bokstäver och ringade sedan in ordet. "Vi kan börja med att skriva upp våra idéer på hur vi ska hämnas här och vad vi ska göra." sa hon.
Sedan gjorde hon ett sträck ut från ringen och skrev 'Bra Egenskaper'. Hon ringade in de orden med och därefter gjorde hon fyra nya armar från ordet och skrev de fyra marodörernas namn.
"Okej, vad har de för bra egenskaper?" sa hon eftertänksamt.
"Tja, James och Sirius är ju bra på Quidditch," sa jag lite tvekande.
"Mhm, det är bra, det är bra. Och Remus är omtänksam och väldigt ambitiös. Sen är väldigt prydlig av sig också."
Jag tittade förvånat upp. Jag tror det var första gången jag hörde henne prata väl om någon av de fyra. Fast jag hade ju å andra sidan inte pratat med henne så mycket.
"Känner du honom?" frågade jag nyfiket.
"Ja. Vi är barndomsvänner. Och så är han ju också prefekt, som jag." Hon log ett vackert leende.
"Jaha. Men James och Sirius anses ju vara snygga och är ju kända för att vara 'de populäraste killarna' på skolan."
"Det menar du inte!" svarade hon ironiskt och suckade ljudligt medan hon skrev ner det på pappret. "Men det ska vi ändra på!"
"Ja verkligen! Hmm, men Peter då?" frågade jag.
Det blev tyst en stund när vi båda funderade på vad han hade för bra egenskaper.
"Öhhm, han har långt blont hår?"
"Han gillar att äta?"
För att vara ärliga så visste varken jag eller Lily särskillt mycket om Pettigrew, förutom hans antagliga förkärlek för mat med tanke på hans lilla runda mage och att han var blond. Han var ganska tystlåten av sig och hängde mest efter de andra, vad jag förstått. Men så kom jag på det, det var ju svaret!
"Vi kan göra honom pratig!" utbrast jag.
"Va?"
"Ja, alltså, han pratar ju typ aldrig!"
Lily instämde, och så skrev hon ner det med, trots att det kanske inte var den bästa egenskapen. Sedan gick vi in på hur vi skulle vända deras egenskaper. Vi satt och pratade ett bra tag och när sensommarsolen sakta började sänka sig över sjön där ute märkte vi att Lilys skägg började krympa ihop till små mjuka fjun på hakan, och så vi började packa ihop våra saker och gick och meddelade madam Pompfrey.
Tillsammans lämnade vi sjukhusflygeln och gick glatt tillbaka till Uppehållsrummet. Kanske var det bara min inbillning, men när vi kom intraskandes tillsammans tyckte jag för ett ögonblick att James kastade en förstulen blick på oss.
Lite överraskad och aningen misstänksam bad jag Lily hjälpa mig med min förvandlingskonst-läxa, medan jag tittade på James för att se hur han skulle reagera.
"Ja, visst! Vad handlar den om?" svarade Lily, ovetande om vad jag gjorde. Vi gick och satte oss vid ett bord längre bort, och han följde oss surt blängande med blicken när vi satte oss vid ett bord och pratade.
Jag hade inte inbillat mig. Jag undrade varför han plötsligt såg så sur ut, jag hade väl inte gjort honom något?
Så där!
Inte jätte händelserikt, men nästa kommer att vara det.
Men GOD JUL och GOTT NYTT ÅR på er! :D
Och om ni inte firar så får ni i alla fall ha ett underbart lov! :D
