Disclaimer: Fanficen tillhör Scotland Evander, jag har endast översatt. Karaktärer och omgivningar ni känner igen från Harry Potter tillhör JK Rowling.

Det tog ungefär en vecka för Draco att gå igenom sina nya minnen. Det var lätt att hitta dem i hans välorganiserade sinne, eftersom de alla verkade vara på samma plats i hans huvud. Och de hade någonting med Atlanta att göra.

Förbryllad lät Draco sig själv att dröja sig kvar vid sina nya minnen och undra varför hans liv med Atlanta hade ändrats på grund utav hans tidsresa. Hon hade uppfört sig som samma flicka han hade känt under sitt födelsedagsväckande, men efter att ha gått igenom sina minnen, visste han att hon inte var samma tjej. Om något saknade hon färg, i brist på bättre formulering för hennes unika syn på världen. Även om hon fortfarande inte kunde mäta sig mot, säg Luna Lovegood, var Atlanta forfarande ganska konstig.

Och kallades ofta för Siri av någon anledning.

Hans första nya minne av Atlanta var när han träffade henne på ett café i Paris när han var runt fyra år gammal. Hon gick fram till honom och började prata med honom utan att presentera sig själv.

"Du har fint hår," sade hon släpigt med hennes långsamma dialekt, som hade en antydan till brittiskt. " Det är nästan vitt, men du är liten."

"Jag är inte liten," hade Draco snäst.

Hon hade rynkat pannan. "Du är mindre än Mr. Remus".

Draco hade nästan fastnat med näsan i vädret, men hade plötsligt hört någon ropa på flickan.

"Siri! Siri!"

Flickan hade vänt på huvudet och tittat bakom sig.

"Här borta Mr. Remus!"

Draco blev chockad när han insåg att han hade känt Remus Lupin sedan han var fyra. I hans första förflutna med Atlanta hade han inte träffat Lupin förrän han dök upp för att lära ut Försvar Mot Svartkonster under Dracos tredje år på Hogwarts. Det var inte förrän han var sexton som han äntligen kunde sammanställa att Atlantas handledare, Mr. Remus i själva verket var samma person som tidigare hade varit hans försvarslärare.

Lupin hade kommit klivandes över gatan för att möta dem på cafeét. Draco märkte, när han hade sett minnet i sin fars minnesåll sent en kväll, att Lupin hade rynkat på pannan lite när han hade upptäckt att Draco satt vid ett cafébord ensam. Lupin var också mycket bättre klädd än vad Draco någonsin hade sett honom vara. Hans kläder var inte lappade för slitet. Han såg också friskare ut.

"Han har fint hår," hade Atlanta sagt till Lupin med ett stort leende.

"Har du presenterat dig själv?"

Atlanta såg lite blyg ut och vände sig till Draco och sade: "Jag heter Atlanta Black. Eller Siri. Men det är bara Mr. Remus som kallar mig det. Och Sookie."

Hon pratade bra för att vara tre år gammal. Draco kom ihåg det tydligt.

Dracos mamma hade dykt upp en stund senare, hon hade rynkat pannan mycket när hon såg Lupin och Atlanta. Istället för att fatta ett stort tycke för Atlanta omedelbart, som hon hade gjort i Dracos primära minne utav hans förra liv, hade Narcissa Malfoy sett äcklat ner på Atlanta när hon hade presenterat sig för Atlanta, som hade vilt hår och var klädd i Mugglarkläder istället för trollkarlskläder. Draco kände också att hans mor ogillade det faktum att Blackfamiljen hade anställt Lupin som handledar/barnskötar kombination för barnet. Efter några stela kommentarer hade Lupin fört iväg Atlanta.

Atlanta hade vänt sig om flera gånger för att försöka fånga Dracos blick. Till slut vinkade hon innan Lupin slängde upp henne på sina axlar och försvann in i folkmassan.

De närmaste timmarna hade hans mamma klagat över barnet och tyckte att det var opassande att Circe Hilderbatch, en världsberömd Trolldrycksfantast, hade döpt barnet efter hennes kusins hemska vän och hyrt Lupin.

Till den fyra år gamla Draco spelade inte detta någon roll. Till den sjutton år gamla Draco spelade det inte heller någon roll. Medans Draco aldrig hade vetat varför Atlanta var döpt till det hon var, hade han varit omedveten om att en annan Atlanta Black fanns och att hans mor hade känt den andra Atlanta Black.

Det var ett annat minne som tycktes sticka ut ur mängden och det utspelades när Draco var ungefär fem år gammal. Under hans senaste besök i familjen Blacks radhus i London innan hans stora moster dog, hade han upptäckt några tidningsurklipp när han snokade i biblioteket. Hans fem år gamla jag hade knappt lagt märke till det, men den sjutton år gamla Draco hade fäst stor uppmärksamhet vid den.

Flickan på bilden i tidningsurklippet såg inte ut som hans Atlanta. Men hon var lik. Riktigt lik.

Draco och Atlanta hade inte börjat se varandra regelbundet förrän hon var fem och han var sex, när hennes far, Altair Black, hade börjat arbeta på det Brittiska Ministeriet. Lekdatum och lektioner började. Hans mamma kom över sin avsmak över Atlanta och började agera som hon hade gjort i hans ursprungliga minnen. Med undantag för några gräl med Lupin de åren då han hade kommit tillbaka oavsett skäl, var den ursprungliga tidslinjen intakt.

Vartifrån hade den andra Atlanta Black kommit?

Draco spenderade veckor i smyg med att försöka forska om i den andra Atlanta Black, men han hittade hela tiden återvändsgränder. Han hade hittat att hon hade försvunnit år 1979 och att hon också hade varit den yngsta Trollformelsskapare Mästare inom två århundraden sex månader efter att hon tagit sin examen på Hogwarts 1978. Det fanns ingenting om henne innan hennes lärlingstid på Trollformelsskaparnas huvudkontor i Edinburgh 1977. Han hade också funnit att en viss AD Black hade skrivit flera böcker tillsammans med TR DeVinette. DeVinette publicerade fortfarande böcker, men han var en eremit som vägrade att ses utav allmänheten.

Uppenbarligen var han mycket stilig, för Häxornas Värld hade skrivit en hel del artiklar om mannen.

Atlanta D. Black var inte på någon utav Blacks släktträd. Vare sig det brittiska eller det amerikanska. Den enda Atlanta Black som syntes på Blacks släktträd var Atlanta Siria Black.

Draco hade lyckats att fråga sin mamma om den Atlanta hon hade känt i skolan, hon hade sagt att hon varit föräldralös eller oäkting eller något. Hans mamma visste väldigt lite om denna andra Atlanta som hon tydligen hatade utav någon okänd anledning.

"Hon är inte en riktig Black, ändå bar hon namnet," sade hans mor till honom efter att han hade bett en andra gång. "Och varför bryr du dig?"

Draco ryckte på axlarna, han visste att det var bättre att släppa ämnet tills han kom till Hogwarts där han skulle ha tillgång till bättre information.

"Jag är bara glad att vår Atlanta beter sig bättre än kvinnan hon tydligen är döpt efter av någon anledning. Hennes mamma gav henne åtminstonde ett korrekt Black mellannamn," hade hans mor muttrat.

Den nuvarande Atlanta var inte i närheten av att vara så polerad och värdig som den gamla. Men han kände sig lite skyldig, för han tyckte bättre om den nya versionen.

A/N: Tredje kapitlet, klart! Tack för reviewen och alerten, uppskattas mycket!