Som utlovat, ett nytt kapitel! Men jag är fortfarande inte nöjd med antalet kommentarer! Men jag har faktiskt en annan sak jag måste be om hjälp med. jag har nämligen blivit tillfrågad att recensera svenska Harry Potter-fics. Men jag har inte läst så många. Om ni läst någon bra, snälla tipsa mig om det! Jag skulle vara evigt tacksam. Men nu till det här kapitlet. Man kan säga att jag är ganska kär i uttrycket "fiery redhead", 'nuff said.

Så började en av de värsta veckorna i Ginnys liv. Om man bortser från den tid hon varit besatt av Voldemort. Eller när Umbridge terroriserat skolan. Eller hela förra året. Nåja, den var väldigt jobbig i alla fall.

Det hela tog en dålig start redan från början. Hon vaknade tidigt på morgonen, eller var det egentligen senare den natten, stel i ryggen och med båda benen bortdomnade. Vilket fick till följd att hon inte kunde röra sig särskilt fort, med risk för att ramla. Så hon hann inte finna ett gömställe när Mrs Norris gick förbi henne på väg till sovsalen. Och det där mystiska bandet mellan katten och dess ägare, gjorde att Filch, vaktmästaren på Hogwarts, dök upp runt hörnet bara några sekunder senare. Han såg mycket nöjd ut över att ha ertappat en elev utanför sovsalen. Ginny var mindre glad och tog ut lite av det över Filch. Vilket i sin tur ledde till ett mycket pinsamt besök hos Professor Picard, den nya föreståndaren för Gryffindor. Hennes utbrott hade gjort att hon, istället för att få några poängavdrag, nu fick en veckas straffkommendering för att ha hotat Filch. Så, okej, hon hade kanske dragit fram sin trollstav och riktat en förhäxning mot honom. Men han hade ju hunnit ducka, så den träffade ju inte ens! Det borde kanske förmildra omständigheterna lite. Sen kom hon att tänka på att det kanske hade det. Aj då.

Hur som, hon hade i alla fall äntligen kommit tillbaka till sovsalen, men funnit att det inte var lönt att gå och lägga sig, hon skulle ändå vara tvungen att gå upp snart. Istället satte hon sig i en av fåtöljerna framför brasan. Hon hade först tänkt att hon skulle börja läsa några sidor ur "Standardboken om Förtrollningar: Nivå 7" så att hon kunde börja på den där uppsatsen till Flitwick. Men så kom hon på att hon lämnat sin väska hos Anjali. Hon såg ned på sin klocka. Hon skulle kunna gå ned och ta en tidig frukost. En begynnande huvudvärk, som bara kunde betyda att hon varit vaken alldeles för länge utan koffein, sade henne att det nog var en bra idé. Hon bad att någon skulle komma ihåg att ta hennes väska, och gick sen ned till Stora Salen.

Efter några klunkar kaffe började hon faktiskt tro att det kanske skulle kunna bli en bra dag trots allt. Luna och Neville klev in genom dörren och såg sig om efter henne. Ginny höjde handen mot dem, och de slog sig ned bredvid henne. Neville bar hennes skolväska över axeln.

"Vad hände igår? Du bara sprang iväg."

"Du vet mycket väl vad som hände. Jag sprang för att jag behövde det."

"Det är okej, du behöver inte förklara."

"Förlåt att jag förstörde hela kvällen."

"Äh, det gör inget. Vad är väl ett pyjamasparty utan en förrymd husalf?" Ginny såg ned i sin kopp. Neville var alldeles för förstående. Hon tittade upp, och skulle just tacka Neville för att han tog med hennes väska, när en stark sötsliskig doft svepte över henne. Den stack i hennes näsa, och fick ögonen att tåras. Med blurrig syn vände hon sig om för att se en liten grupp flickor stå precis bakom henne. Alla stirrade på henne. En av dem, en lång smal sak, med axellångt svart glänsande hår, stod lite framför de andra, och log mot Ginny. Flickan höll fram en mycket välmanikyrerad hand mot henne. Ginny kunde inte undgå att fundera över hur hon kunde hålla i en trollstav med såna naglar. Hon tog hennes hand. "Jag tror inte vi har presenterats för varandra. Jag är Romilda, Romilda Vane." Ginny kunde höra Neville skratta till. Romilda verkade inte ha hört.

"Åh, Ginny." Hon sträckte fram handen. Ginny visste mycket väl vem Romilda var. Hade hon inte sett hur hon kråmat sig för Harry? Vad tusan ville hon nu?

Som om hon hört Ginnys tankar, svarade Romilda; "Vi ville bara berätta att vi tänkte ha en tjejkväll i vår sovsal på fredag. Och du får gärna komma om du vill." Ginny tyckte att hennes röst droppade av falskhet. Som om man dränkt en smutsig strumpa i parfym, bara för att dölja stanken.

"Hm, vad snällt. Men jag kan inte, jag har fått straffkommendering." Neville såg förvånat på henne. Romilda snörpte på munnen och gick därifrån. När de försvunnit utom hörhåll lutade sig Neville närmre henne och viskade.

"Du vet, du får nog komma på en bättre lögn nästa gång. Hon gick inte på den där för fem öre."

"Men det var ingen lögn." och så berättade hon för honom om sin morgon. Neville höjde på ögonbrynet när hon berättade om sitt möte med Filch. "Du måste lära dig att hålla huvudet kallt, Ginny. Du kommer bli relegerad."

"Pfff." Hon såg ned i sin kopp och rörde tankspritt med skeden i den. Neville bytte spår och rätade på ryggen igen.

"Vem ska du ha straffkommenderingen med?"

"Jag ska hjälpa Filch skrubba golven i fängelsehålan. Utan magi." Hon rynkade ofrivilligt på näsan.

"Men det kommer ju att ta hela kvällen!" Neville såg medlidande på henne.

"Tekniskt sett, kommer det ta hela veckan." Ginny såg inte upp, för trött för att orka möta Nevilles förebrående blick.

"Ginny!"

Dagen flöt långsamt fram. Ginny kunde knappt hålla ögonen öppna under lektionen i Förvandlingskonst. De höll på att gå igenom principerna för mer komplicerade frammaningsförtrollningar. Ett mycket komplicerat ämne alltså. Ginny hade nog inte hängt med ens om hon haft en bra dag.

Efter lektionen ropade Professor Picard att hon skulle stanna kvar en liten stund. Ginny var beredd på ännu en uppläxning för att hon inte hängt med under lektionen. "Miss Weasley," Ginny sänkte huvudet och såg ned i golvet. "Jag ska inte tala mer om ditt uppförande imorse, även om det nog skulle behövas. Jag vill bara tala med dig om årets Quidditchlag. Jag antar att ni hört om hur tillsättningen av lagkapten kommer att gå lite annorlunda till. Det har framkommit att du är den som varit med längst, så det är min förhoppning att du ordnar ett möte tillsammans med dem andra, och meddelar mig om ert beslut." Ginny såg förvånat upp, och nickade till svar.

"Självfallet. Det ska jag ordna, sir." Hon småsprang sen för att hinna upp Neville.

Vid lunchen, pressade Ginny ned sig mellan Demelza och Dean, som redan satt vid Gryffindorbordet. Romilda Vane hade gett henne menande blickar, och pekat på platsen bredvid sig, så hon hade inte mycket tid för att fly.

"Ginny," sa Dean och såg på henne med ett brett grin. "Hörde om vad som hänt mellan dig och Filch imorse. Du kanske borde börja med yoga eller nåt, kontrollera temperamentet lite."

"Haha, jättekul. Ska jag visa hur jag gjorde det." Ginny sa det sista mellan sammanbitna tänder, och Dean ryggade tillbaka. Men han log fortfarande.

"Ojdå, det kanske är sant det man säger om eldiga rödtoppar." Demelza la en hand på Deans axel. Ginny tvingade ned blicken på den tomma tallriken framför sig. Hon behövde något att distrahera sig med, medan ilskan svalnade. Hon rotade i huvudet efter något oskyldigt samtalsämne.

"Demelza. Jag pratade med Picard för en stund sen." Demelza rynkade ihop ögonbrynen. "Han bad mig hälsa att vi måste samla ihop laget och besluta om det där med lagkaptenen."

"Åja!" Demelza klappade ihop händerna av förtjusning. "Äntligen börjar Quidditchsäsongen. Jag har knappt kunnat spela på hela sommarn, jag är i seriöst behov av träning. Har du lagt upp något träningsschema än då?" Hon såg exalterat på Ginny. Dean verkade också ha spetsat öronen. Han kanske hoppades på att få en riktigt plats i laget i år.

"Men Demelza, ingen har ju valts till kapten än."

"Äh, formaliteter." Svarade hon med ett säkert tonfall och ryckte på axlarna. "Men vi behöver en ny Sökare. Sett någon lovande?" Demelza höjde på nacken och spanade upp och ned längs bordet. Ginny fick en klump i magen. Hon visste att det skulle vara svårt att hitta någon ny. Någon som skulle kunna mätas med Harry. Men hon svalde och härmade sen Demelzas spaning över rummet.

"Nej, inte än." Hon la vikt vid det sista, kanske för att övertyga sig själv mer än någon annan. Hon var inte riktigt säker.

Medan jag skrev kapitlet kom jag på hur många OC's jag kommer behöva skriva! Yikes! Men nu vet ni vad ni ska göra. Tryck på den lilla knappen till vänster. Du vet att du vill skriva något. Kom igen, gör det! Du får en cyberkaka. Av Edward! (Eller Harry om du är sån...) :D