Alla ni som önskat er ett fluffkapitel, här är det! Yay! Och det blev så långt att jag blev tvungen att dela det på två! Dubbel yay! Var tvungen att fira att min kompis (älskade Sara) bokade biljetter till förhandsvisningen av Twilight! Om nån ska på den, så säg till! Kanske ses vi? Jag ska på den på Rigoletto i Stockholm 21.20. Edward! En dag tidigt! :D
"Harry!" Harry vände sig snabbt om. Han hann knappt få en skymt av ett rött hår innan Ginny kastat sig om hans hals. Det var bara hans goda balans som hindrade honom från att ramla baklänges. Han slog armarna om henne och snurrade runt henne. Hon skrattade i hans öra och kramade om honom igen.
"Jag har verkligen saknat dig!" Han såg in i hennes ögon, och de verkade ha samma dragningskraft som ett mindre svart hål. Han kunde inte slita bort blicken. Harry skulle just till att kyssa henne när han hörde någon som fnittrade. Han slet bort ögonen från Ginny mycket motvilligt, och såg en grupp flickor stå en bit längre bort och stirra på dem. Ginny såg bort mot dem hon också och vinkade mot dem med ett överdrivet leende. Harry höjde på ena ögonbrynet. Flickorna såg verkligen inte ut som några som Ginny vanligtvis umgicks med.
Men sen vände hon sig mot Harry igen, och han kunde se på hennes ansiktsuttryck att hon var irriterad. "Åh, de där går mig verkligen på nerverna. De har försökt bli vänner med mig hela året. De anser tydligen att jag är i behov av "tjejkompisar". Hon gjorde citattecken med händerna när hon sa det sista, för att påvisa det absurda i det hela. "Men de brydde sig ju inte om mig förra året, så varför ska jag bry mig om dem nu?" Hon ställde sig på tå och kysste honom. Men det blev bara en lätt kyss. Harry hade just sett Romilda Vane i gruppen av flickor. Ginny såg frågande på honom, men när hon såg vem han såg på, snörpte hon på munnen.
Harry la armen kring hennes midja, och drog bort henne från åskådarna. "Kan vi inte gå någonstans där vi kan vara ifred?" viskade han i hennes öra.
Ginny kände de små håren i nacken resa sig. Hennes kropp pirrade där Harry rört henne, och hon kunde nästan se laddningen i luften mellan dem. Mest av allt ville hon bara hitta något ostört ställe där de kunde vara helt ifred. "Jovisst. Vi kan gå till Tre kvastar, men där är det nog fullt med Hogwartselever. Sen finns det ju..."
Harry höjde ett finger för att tysta henne. "Säg inte Madam Puddifoot's, jag drömmer fortfarande mardrömmar om det stället." Hon log och skakade på huvudet åt honom.
"Okej. Men jag hade tänkt föreslå att vi gick och hälsade på Aberforth." I hemlighet hoppades hon att han inte skulle vara hemma, så att de kunde bryta sig in och göra samma sak inne på Svinhuvudet som de gjort i den Spökande Stugan. Att växa upp med Fred och George hade verkligen sina fördelar. Ginny hade redan från tidig ålder lärt sig att det är okej att bryta mot vissa regler för att uppnå det man vill. Och just nu fanns det inte något hon ville mer än att vara ensam med Harry. Vad var väl ett litet inbrott mot det? Ingenting.
Vägen bort till puben Svinhuvudet var näst intill tom på människor. De flesta affärer i den här delen av Hogsmeade hade slagit igen. Harry gick och höll Ginny i handen, helt nöjd med att bara med henne. Men sen släppte hon hans hand. Harry såg frågande på henne, och kunde inte helt skyla paniken som spred sig över hans ansikte. Men han hade misstolkat henne, för hon grep tag i hans hand och la den på sin midja, och gjorde samma sak med sin egen.
Hon såg upp på honom från under sina ögonfransar. "Jag ville bara vara lite närmare dig." Harry kände hur hans hjärta växte till sin tredubbla storlek. Han kunde inte låta bli att le, och pressade en kyss mot hennes panna.
Hon var så vacker i höstsolen. Hennes hår lyste lika rött som solnedgången och hon log ett leende som skulle kunna smälta all världens glaciärer. Aldrig hade Harry varit så glad över att han inte var någon annan. Han gick stolt bredvid Ginny, inte ett orosmoln på sin himmel.
Dörren till Svinhuvudet var stängd och persiennerna var nerdragna. Harry ställde sig på tå för att kika in genom fönstret, men det var så smutsigt att han inte kunde se in. Han knackade på dörren. "Mr Dumbledore!"
"Det verkar inte som om han vill bli störd." Harry vände sig om för att gå tillbaka upp till huvudgatan, men Ginny tog tag i hans arm.
"Vänta lite, vi kan prova det här..." Hon drog fram en helt vanligt hårnål ur håret och började peta i låset.
"Vad gör du? Så kan du väl inte göra!"
"Äh, lugna ned dig!" Men innan Ginny hunnit få upp dörren klickade låset till och en stöt for genom hela dörren. Harry och Ginny for baklänges och landade med en hård smäll på gatan utanför.
"Jag sa ju att du inte skulle göra det där." sa Harry och gned sin ömma bakdel. Han hjälpte Ginny upp och drog bort ett löv som fastnat i hennes hår. "Fast jag är glad att du gjorde det. För nu har vi inget annat val än att vara för oss själva. Precis som jag vill ha det." Ginny log mot honom och tog hans hand.
"Men du är helt säker på att du inte är sugen på lite sånt där kerub-konfetti från Madam Puddifoot's? Jag har hört att hon fått in nya färger." Hon såg på honom och skrattade.
"Åh, håll tyst." Tätt intill varande gick de vägen tillbaka uppför gatan. De mötte allt fler elever, som alla stannade och stirrade på dem när de gick förbi. Harry kände hur han rodnade, men Ginny fortsatte gå fram som om hon inte såg dem.
De gick förbi en välbekant sidogata. Harry stannade och såg upp mot skylten som visade "Madam Puddifoot's Konditori." Han såg på Ginny. "Vill du gå in?" Harry hade en gnagande misstanke om att så var fallet.
"Va?" Hon vände ned blicken. "Nej, inte riktigt." Hon ryckte på axlarna och såg sen på honom. Hon bet sig i läppen innan hon tillade. "Men jag har faktiskt undrat hur det ser ut där inne. Det kan ju omöjligt vara så hemskt som du berättat."
Harry himlade med ögonen. "Det är värre. Men du ska vara glad att det inte är Alla Hjärtansdag. När jag var där med Cho…" Ginnys ögon blixtrade till. Harry rynkade pannan och log. "Det har jag berättat för dig tidigare."
Ginny snörpte på munnen. "Kanske. Men jag tycker inte om att höra om dina tidigare flickvänner."
Harry la handen över hennes kind. "Flickvän. Det var bara en, om nu Cho kan räknas. Det var dömt att misslyckas redan från början." Han böjde sig fram för att kyssa henne, men Ginny drog bak huvudet.
"Försök inte distrahera mig." Harry putade med underläppen, men Ginny knep ihop ögonen och blängde irriterat på honom. Harry sträckte genast på sig och såg allvarligt på henne. Ginny verkade överväga vad hon skulle säga. "Men du tyckte hon var söt."
Harry la huvudet på sned och stirrade på henne. Han kunde inte låta bli att le. "Är du svartsjuk, Gin?"
Hon la genast armarna i kors och blängde på honom. "Om jag är det?"
"Så behöver du inte vara ett dugg orolig. Jag har aldrig känt så här för någon tidigare." Han drog handen genom hennes hår. "Det måste du veta."
Ginny bet sig i läppen. "En flicka kan inte styra sina känslor."
Harry skrattade och böjde sig ned och lämnade en rad kyssar längs hennes nacke, innan han viskade i hennes öra. "Du har inget att vara svartsjuk över. Hon kanske var söt. Men du vet att jag föredrar rödtottar."
Ginny kände hur hennes knän började ge vika. Det var tur att Harry fortfarande höll en arm kring hennes midja, annars fanns risken att hon skulle falla ihop i en pöl mitt på trottoaren. Hon svalde och försökte hitta sin röst. "Till och med den hetlevrade sorten?"
Hon kände hur Harry log mot hennes hud. Han drog upp huvudet och vilade det några centimeter från hennes ansikte. "Särskilt den hetlevrade sorten." Hon minskade snabbt avståndet mellan dem, och tryckte sina läppar hårt mot hans. När de bröt kyssen, andades båda tungt.
Harrys röst var mörkare och hesare än vanligt. "Jag har en idé. Vad säger du om att vi går in, och köper varsin kopp kaffe att ta med, så kan vi sätta oss någonstans ifred." Ginny log, och tog hans utsträckta hand.
"Det låter toppen." De höll ett avstånd mellan sig när de gick uppför den korta backen till konditoriet. Det kändes säkrast så. Ginny var inte säker på om hon skulle kunna hålla sig från att hoppa på honom om hans fingrar vidrörde någon annan del än hennes hand. De var fortfarande ute bland folk, och hur svårt det än var, så var det viktigt att hålla på någon form av anständighet. Så länge det gick i alla fall.
Älskade ni det? Hatade det? Berätta! Jag vill ha feedback! Tänkte lägga upp del två imorgon. Om jag fått några recensioner... *evil laughter* Hihi, jag är snäll, på riktigt. :P