Hallå alla glada! Jag har nu sett Twilight TVÅ gånger! Iiiip! Om ni vill veta vad jag tyckte (som om ni inte kan gissa det) så kan man gå in på min blogg. Länk på min sida! Oekj, så nytt kapitel. Det här är dedikerat till henrik96, och alla andra som inte kan gå och se Twilight. Dumma åldersgräns! Den var inte läskig alls. Suck. Aja, ni får lite fluff av mig iaf.

En sista sak bara. Jag har inte kunnat undgå att märka att jag lånar väldigt mycket drag från karaktärer ur mina andra fandoms när jag skriver den här. Ginny är typ Marian. Harry har blivit mer och mer Edwardifierad (ja, det är ett ord!). Ron är en blandning av Robin och Allan A Dale (stackars Hermione!). Och slutligen har Demelza blivit min alldeles egna Alice. Så ni kan väl gissa vem som gör ett första framträdande ikväll? Alla Twilightfans borde kunna gissa det. Iiiip! :D


"Okej, alla vet vad de ska göra?" Ginny och de övriga laget stod i en tät ring i omklädningsrummet. De hade en sista-minuten genomgång innan matchen. Den första matchen för säsongen. Mot Slytherin till på köpet.

Ginny hade varit nervös inför matcher tidigare. Men det här var typ en helt ny dimension. Som tur (!) var fanns Agnes där och kunde förvandla nervositeten till, irritation.

"Jag tror vi har de grundläggande principerna för Quidditch ganska klara för oss." Ginny knöt handen. Inte bli arg nu. Fokusera på matchen. Ducka, flyg, gör mål. Du klarar det mässade hon.

"Lägg av Agnes. Vi är klara Gin." Demelza var som alltid en räddare i nöden.

Ginny återtog kaptensrollen. "Då så, då går vi ned då." Hon tog ett djupt andetag och lyfte upp sin kvastkäpp.

Läktarna var fullsatta. Publiken var ett enda hav att rött och guld på ena sidan, och grönt och silver på den andra. Ginny kunde inte låta bli att le åt det faktum av den röda sidan var större.

Vädret var optimalt. Himlen var vit av moln, så solen var inte tillräckligt stark för att man skulle få den i ögonen. Luften var klar och kylig, utan tillstymmelse till regn. Ginny hoppade upp och ned på stället för att värma upp lite innan hon steg upp på kvasten. Slytherins lagkapten kom gående på planen mot henne. Han var lång och smal, minst en fot längre än henne. Ginny kikade bakom honom, det fanns inte en tjej i laget. Ha, det hade hon väl kunnat gissa.

Madam Hooch steg ned från sin kvast och ställde sig på gräset bredvid dem. "Kaptener, skaka hand." Ginny tog hans hand och kramade med all sin kraft. Han svarade med samma behandling. En vissla ljöd, och de släppte varandra. "Upp på kvastarna!" Ginny steg upp och satte av upp i luften.

Hon flög samman med Demelza och Dean, och ställde sig i position. Kvicken släpptes lös. Ginny såg hur Agnes koncentrerat försökte följa med blicken var den tagit vägen. Ännu en vissla ljöd och upp i luften kom Klonken. Spelet var igång.

All nervositet blåste bort när hon susade upp i luften. Det gick lika bra som på träningarna, om inte bättre. Dean och Demelza verkade läsa hennes tankar och de rörde sig i perfekt synkronisation. Ginny var så inne i spelet att hon knappt registrerade vad som hände. Hon flög av ren instinkt, som om en osynlig kraft berättade för henne hur hon skulle göra. Hon gjorde ett mål, två. Publiken tjöt.

En dunkare höll på att slå ned Demelza från kvasten, men hon gjorde en smidig loop i luften, och susade vidare mot målstolparna. Ännu ett mål, och oväsendet blev öronbedövande.

Men Slytherins slagman, han som skjutit dunkaren mot Demelza, riktade nu istället sin uppmärksamhet mot Ginny. Han grep sin chans när hon för en sekund var upptagen av att se Demelza göra mål. Han tog i av all sin styrka och Dunkaren ilade iväg, snabb som en kula mot Ginny.

Ginny, som inte märkt nåt, klappade i händerna och skrek uppmuntrande till Demelza. "Ginny! Akta!" Hon vände sig om när någon ropade hennes namn, bara för att se Dunkaren komma emot henne. I sista sekund flög hon åt sidan, och den flög förbi där hennes huvud varit bara någon sekund tidigare.

Ilskna rop hördes från båda sidor av publiken. Men så, blev allt plötsligt tyst. Alla föll tysta och stirrade på den lilla gröna prick som var Slytherins sökare. Han befann sig på andra sidan planen från Ginny, men hon kunde se hur han steg uppåt med väldig fart. Han måste ha fått syn på Klonken.

Ginny började genast leta efter Agnes. Men hon kunde inte se henne. Då flög något förbi och snuddade vid hennes axel. Ginnys första tanke var att det var en Dunkare. Men den var röd. Klonken då? Nej, den kan inte flyga så fort. Då insåg Ginny att det var Agnes. Snabb som en pil, eller en dykande pilgrimsfalk, på väg upp i luften tog hon in på Slytherins Sökare.

Allt blev tyst och ringde i hennes öron. Som i slow motion såg hon Agnes ta in allt mer. De kom upp jämsides. Nu var de nästan för högt upp för att man skulle se vad de gjorde. Men så såg hon Agnes göra som en liten piruett i luften. Hon hade fångat Kvicken

"Jaaaaa!" skrek hon och höjde näven i luften. Dean flög fram till henne och näst intill hoppade på henne av glädje. Hela laget flög ihop i en klunga, och liknade mer en stor guld- och rödfärgad boll än något annat. Till och med Agnes var med i kramkalaset.

Madam Hooch blåste i sin visselpipa. "Gryffindor vinner!"

Omklädningsrummet var ett enda kaos. Mängder av glada supportrar hade smugit sig in, och skrek och sjöng glatt över vinsten. Ginny tyckte sig kunna urskilja några strofer av "Weasley är vår kung". Hon blev alldeles varm.

Men mest av allt var hon trött. All spänning innan matchen hade släppt. Hon längtade efter att få krypa ned i sin säng. Kanske skriva ett brev till Harry. Med en minutiös beskrivning av matchen.

Men, som vanligt, så var det inte så enkelt. Precis som hon berättat för Harry när de träffats i Hogsmeade, skulle det vara en liten fest i Uppehållsrummet om de vann.

Demelza kom fram, med det största leendet på läpparna. Hon kramade Ginny om halsen och pep till. Ginny höll automatiskt händerna för öronen, rädd för att tappa hörseln helt. Hon viskade något i Ginnys öra som hon inte kunde uppfatta. "Va?"

Demelza pep till igen. "Hörde du inte vad jag sa? Du vet den där jättesnygga killen i Ravenclawlaget? Jasper?"

Ginny rynkade på ögonbrynen. "Jagaren? Kaptenen?" Demelza kunde inte hålla sig, utan började hoppa upp och ned.

"Han frågade mig om han kunde komma på festen ikväll! Iiiip!" Hon skrek till igen och kastade sig återigen runt Ginnys hals.

Just då gick Agnes förbi dem. Hon himlade med ögonen och skakade på huvudet åt Demelza. Ginny snörpte på läpparna och knöt nävarna.

Demelza tog tag i hennes händer och drog henne bort från folksamlingen. "Bry dig inte om henne, Ginny. Hon är inte värd det. Hon är bara sur för att typ ingen vill prata med henne. Kan ju inte komma som världens chock för henne, men i alla fall." Ginny såg över axeln. Agnes stod lutad mot väggen mittemot, och stirrade på dem.

"Jag förstår inte vad hennes problem är."

"Men det måste vara svårt för henne. Jag har hört att hon blev hemskolat fram till i år. Något om att hennes mamma inte tyckte om läroplanen…"

"Det förklarar att jag inte sett henne tidigare. Men ändå. Jag blir bara så arg!"

"Jag förstår det. Men nu måste du hjälpa mig att göra mig inordning! Festen kommer att bli perfekt. Åh, Ginny, jag är såå taggad!"

"Jag förstår det." Ginny log och kramade om sin vän. "Det låter som om lilla Demelza är kär." retades hon. Men Demelza bara rodnade, något som Ginny aldrig sett henne göra tidigare.

"Han är perfekt Ginny. Har du sett hur han ser ut?" Hon fick genast ett drömmande uttryck.

"Stäng munnen innan du börjar dregla."

"Jättekul." Demelza hoppade till igen. "Han är bra på Quidditch också! Och han vill träffa mig ikväll!"

"Då är det väl dags att vi sätter lite fart."

"Du har rätt. Vi har mycket att göra." Och med ett sista iiip, drog Demelza med Ginny bort mot slottet.


Jasper! Jag älskar honom! Det var alldeles för lite Jasper i filmen. Seriöst, han hade typ 4 repliker. Suck. Men men, nu blir det lite JasperxAlice, jag menar JasperxDemelza fluff! :P Kommentera och säg vad ni tycker! Nån mer än jag som gillar Jasper?