Bevis på att jag inte är sämst på att uppdatera! Yay!
Men jag måste erkänna att jag aldrig kunnat skriva så fort utan alla underbara kommentarer jag fått, ni är bäst! miss, jag hoppas du kan stilla ditt beroende en liten stund i alla fall med det här kapitlet.
När ni läst det här är det säkert många som undrar varför vissa personer handlar som dem gör. Men oroa er inte, jag har en plan. Uttänkt in i minsta detalj. :P
Disclaimer: Jag äger inte Harry Potter, eller något sånt. Och titeln till kapitlet är tagen från ett grekiskt drama med samma namn. Men det är inte copywritat längre, så det behöver jag inte nämna.
Vi byter POV mitt i, men det lär ni märka...
"Hon vill fortfarande inte prata med mig. Det har gått tre månader!" Ginny låg med huvudet i Harrys knä.
Det var påsklov och hela familjen Weasley plus Harry och Hermione, var samlade i Kråkboet under helgen. Det inbegrep alltså även Bill, och en nu ganska höggravid Fleur, vilket gjorde att de yngre medlemmarna i familjen kunde härja ostört då Mrs Weasley var fullt upptagen av sin svärdotter.
Harry och Ginny hade tillbringat hela dagen inne på hennes rum. För det första regnade det ute, och för det andra så hade Ron och Hermione ockuperat Rons sovrum. Men det var inte någon som klagade.
"Blev det inte bättre när Hagrid kom tillbaka då?" frågade Harry medan han lekte med Ginnys hår. "Och Scamander åkte därifrån?" De hade haft det här samtalet minst hundra gånger bara den här helgen. Tjejer och deras vilja att älta skulle han aldrig förstå.
Ginny vände på huvudet och såg på honom. "Jag sov utanför Ravenclawtornet tre nätter utan att hon ville tala med mig! Och sen hade hon mage att skvallra för Flitwick, som tog upp det med Picard så att jag blev avstängd från en Quidditchmatch!"
Harry skrattade. Ginnys ögon smalnade och hon kastade en kudde i ansiktet på honom. "Vad? Då behöver jag inte känna mig så ensam om att göra bort sig som kapten."
"Skillnaden är att jag missade en match, inte finalen." svarade Ginny surt. "Har du kollat upp Scamander i straffregistret förresten?"
"Varför tror du att han skulle finnas där?" En blick från Ginny fick honom att byta taktik. "Och du vet att jag inte kan göra sånt. Jag är inte ens klar med en tredjedel av Aurorsut…"
Ginny viftade bort hans ursäkt och la sig åter tillrätta i hans knä. "Äh, du skulle kunna blinka lite med ögonen, flasha ärret och dem skulle berätta allt för dig."
"Och vad skulle jag få ut av det då?" frågade Harry och höjde på ett ögonbryn. "Jag menar, det är inte det bästa jag vet att "flasha ärret"." Han gjorde citattecken i luften.
"Se på det så här, tänk vad som skulle hända om du inte gjorde det." Ginny vände sig om så att hon låg med sitt bröst mot Harrys mage. "Jag skulle kunna strejka."
"Strejka?" Harry rynkade pannan.
"Ja, som i Lysistrate. En kärleksstrejk. Inga mer pussar förrän jobbet är gjort." Hon petade Harry på näsan.
Harry suckade och la sig bakåt på sängen. "Har jag nämnt att du blir jobbig när du umgås för mycket med Hermione?" Ginny drog upp sig så att hon låg jämsides med honom.
"Vilket är just precis vad detta handlar om, eller hur."
"Men har du tänkt på en sak som kan försvåra din plan för utpressning?" Harry log spjuveraktigt. "Vi kommer inte att ses på två månader efter den här helgen, och eftersom allt är stängt nu, så kan jag ju inte göra nåt, eller hur? Dina hot är verkningslösa." Ginny drog till sig kudden och kastade den på nytt i huvudet på Harry.
"Nu tänker jag strejka bara för att." Ginny satte sig upp och slog rosett om armarna. Harry drog sig skrattande upp han med.
Han löste upp hennes armar och höll hennes händer i sina. "Har jag sagt att jag saknat att reta dig?"
Ginny såg på honom genom smala ögon. "Du kan ha nämnt det."
"Vet du vad jag mer har saknat?" Han la sina händer om hennes kinder och drog henne emot sig.
Ginny drog efter andan, men hämtade den medan Harrys ansikte rörde sig allt närmare hennes. Hon la ett finger över hans mun och stannade honom. "Du glömmer att jag håller det jag lovar. Och," sa hon med ett leende. "Jag har saknat att reta dig också."
Knack knack knack! Ginny bankade hårt på Rons dörr. "Hermione, Hermione, kom kom!" Hon knackade igen. En Hermione med ovanligt spretigt hår stack ut huvudet.
"Är det väldigt brådskande?" Ginny sträckte ut handen för att få tag i Hermiones arm och dra ut henne. "Vänta, vänta, jag måste ta min äh, väska." Hermione stängde dörren med en smäll. Ginny stod och väntade utanför, alldeles pirrig i magen. Någon minut senare kom Hermione ut igen.
"Vet du, vet du?"
"Nej, men jag antar att du vill berätta." Hermione drog på mungiporna. "Jag har alltid velat citera Jane Austen." Hon såg lite drömmande bort, men Ginny drog tillbaka henne till jorden.
"Jag har lyckats! Jag har stått emot honom!" Hermione såg ut som ett frågetecken. "Harry!"
"På vilket sätt skulle det vara en bra sak? Tro mig, ibland är det ganska trevligt att inte stå emo…"
Ginny höll för öronen. "För mycket information!"
Hermione skakade på huvudet åt henne. "Berätta vad du gjort då."
Ginny sträckte stolt på sig. "Du kan kalla mig Lysistrate, för jag har nyss påbörjat en kärleksstrejk!"
Hermione skakade på huvudet. "Stackars Harry, vad har han gjort för att förtjäna det?"
"Han ville inte kolla upp Scamander åt mig i straffregistret." Ginny korsade armarna över bröstet.
"Ginny!" Hermione suckade ogillande.
"Vad? Det skulle hjälpa mig lösa det här med Luna."
"Ja, men inte ska du dra in stackars Harry i det?"
Ginny viftade bort hennes argument. "Äh, han klarar sig. Just nu är jag lite glad över att min självdisciplin räckt så här långt."
Hermione höjde på ögonbrynet. "Du menar typ en halvtimme."
"Ja, typ nåt sånt." Ginny rynkade näsan.
"Hur länge har du tänkt hålla på med den då? Jag menar, efter helgen är det ju ganska meningslöst."
Ginny nickade. "Ja, men jag har tänkt,"
Hermione log. "Visst är det trevligt att göra det ibland."
Ginny såg förvånat på sin vän. "Hermione, försökte du precis skämta? Vad gjorde ni inne på Rons rum egentligen? Säg inte att ni hållit på med det där Charlie smugglat hem från Rumänien?" Retades hon och petade Hermione på axeln.
"Du hade tänkt?" Hermione avbröt henne.
"Ja, att kan vi inte ha en liten girl power helg!" Hon log stort när hon sa det.
"Girl power?" Hermione såg undrande ut.
"Ja, du vet, hävda vår kvinnliga självständighet och allt sånt där som du gillar."
Ginny såg att hon var nära på att ge med sig. "Men, borde vi inte passa på att…"
"Hermione, vilken annan helg kommer det vara lika svårt för oss att visa att vi är varelser med egen vilja, och att vi inte låter oss manipuleras av det motsatta könet? Jag menar, vad är det för vits med att göra det hela om det är för lätt? Dessutom är det Långfredag idag, är det inte meningen att man ska späka sig själv då?"
Hermione suckade och Ginny visste att hon vunnit. "Den här helgen?"
Ginny nickade. "Bara den här helgen."
"Jag tänker inte måla några tånaglar." Hermione höll upp ett varnande finger.
"Tummis." Ginny höll upp sin tumme och pressade den mot Hermiones.
Är det nån som förstår vad jag vill få fram? Ge mig feedback! Och jag fick nån sån där plötslig förälskelse i Hermione i det här kapitlet. Vet inte varför, men jag älskar henne. Hon är lite hög. On loooove. :P
Hoppas att jag får ut nästa kapitel lika fort! Kan inte lova nåt, för jag har inte skrivit det än. Men det finns i mitt huvud. Dock har jag mycket att göra i veckan, och på lördag ska jag på MUSE (YAAAAY!!!!), men jag ska klämma in lite skrivtid där jag hinner! :D