Zim var nere i sin lya.
Han forskade om jorden, som utomjording vanligtvis skulle göra, när han av misstag klickade på något. Det tog en stund att ladda sidan. Han morrade när han tittade på sina händer.
"Förbanna dessa dumma, dumma fingrar!" Han nästan skrek.
Han gick för att trycka på bakåtknappen. Innan han hann kom ljudet från högtalarna. Hans antenner reste upp i luften.
Brains!
Zim började slå med foten till takten. Han började vippa på huvudet. Vad detta än var, lät det fantastiskt och han önskade mer av det. Han satt helt enkelt där medan musiken fortsatte. Faktum är att han höjde det högre. Om det fanns mer av detta måste han skaffa det.
"Dator! Zim kräver att få veta vad det här är!"
"'Less Talk, More Brains' av artisten Lights Out, God Help Me. Du kan ladda ner musiken på Lights Out, God Help Mes Bandcamp."
"Jag vet inte vad det här Bandcamp är," började Zim le medan han gnuggade sina händer, "men ladda ner allt! Denna jordmusik är intressant !"
"Nedladdningen har börjat."
Det var det bästa misstaget han någonsin kunde ha gjort.
Dib hade inte hört talas om Zim på flera dagar.
Han måste vara med om något skändligt om han var så här tyst. Han behövde ta reda på vad det var innan han kunde börja med det. När han kom närmare hans hus hörde han dock musik som brölade och den kom därifrån. Dib tog några steg mot de andra husen för att se om det verkligen var dem, men nej, det var från Zims hus. Det var konstigt eftersom Dib aldrig hört något liknande därifrån tidigare.
Återigen, det kunde ha varit en del av hans plan att ta över jorden!
Han sparkade upp dörren på vidöppen. Dib trodde att han skulle ta itu med en förvånad Zim som skulle bli rasande över hur han sparkade hans dörr så. Det han fick istället var att Zim rockade till musiken. Hans ögon var stängda och han spelade luftgitarr. Han sjöng med i låten som spelades just nu.
Suck my dick and let me know,
Suck my dick and let me know,
Suck my dick and let me know,
How it tastes when you swallow!
Dib stirrade förvirrat på honom. Hans mun hängde öppen vid synen. I ärlighetens namn var han inte så säker på om han föredrog att lyssna på själva låten eller att lyssna på Zim sjunga låten så fruktansvärt med fel tonhöjd som han gjorde. Han lät som ett döende djur som försökte efterlikna en mänsklig sång. Nej, det var ett gäng döende djur som försökte låta mänskliga. Det var inte den typen av musik han normalt lyssnade på, men han var inte säker på vilken som skulle vara bättre att lyssna på i det här fallet.
Hela tiden märkte Zim aldrig att Dib var precis där vid sin dörr. Gir försökte göra framåtvolter men det slutade med att han rullade framåt istället. Han verkade njuta av musiken också.
"Jag gillar tacos!" Gir sa slumpmässigt som han alltid gjort.
Han var tyst jämfört med musiken, men Dib hörde honom ändå bra. Han blinkade på platsen några gånger. Dib hade inga ord för vad detta var.
"Ja, jag kommer tillbaka om några dagar."
Dib brydde sig inte om någon hörde honom eller inte. Han gled tillbaka som om den här mannen var Homer Simpson och försvann från platsen. Hans arm sträckte sig tillbaka in för att stänga dörren. Ingen annan behövde gå in i detta.
Det var då som Zim öppnade ögonen. Han trodde att han hörde någon men han ryckte på axlarna. Zim fortsatte att rocka och sjunga med låten.
Han kunde ta itu med det senare.