Jennie sprang in i ett bås och sjönk ner på golvet, hon andades djupa andetag, de dämpade illamåendet lite men bara lite.

Hon hörde dörren öppnas och låste därför dörren hon hade ingen lust att prata med Lily, inte Sirius heller för den delen.

– Jennie mår du bra? Lily lät orolig och rädd, men Jennie öppnade inte dörren.

– Ja jag mår verkligen jättebra, hon lät så ironisk att Lily inte kunde låta bli att skratta till.

– Jag är ledsen Jennie men du lät så rolig. Hon var tyst ett tag. Du vet när James och jag pratade förut? Jo han blev helt allvarlig och så sa han så här: "Lily jag vet att du tycker jag är barnslig och sådär men jag vill bara att du ska veta att det gör ont i mitt hjärta varje gång du säger nej när jag frågar om du vill gå ut med mig" Jag blev helt paff och utan att jag visste vart jag fick orden ifrån så sa jag: "Fråga mig igen James" då sa han. "Lily Evans vill du gå ut med mig?" Och jag svarade ja så nästa Hogsmeade besök ska vi gå ut.

– Så du ska gå ut med James Potter, killen du har tackat nej till i över fyra år?

– Ja, Lily lät väldig glad.

– Lily är du säker på att du inte gillar Potter?

– Nej, inte helt säker men, nästan, Jennie är du säker på att du inte gillar Sirius och kom nu inte med svaret att han är en bra kompis.

– Okej , nej inte helt säker, men nästan. Du Lily jag mår inte illa längre, hon låste upp dörren, du jag vet vad du tror, men jag har inte ätstörningar. Anledningen till att jag blev illamående var ett: jag vräkte i mig för mycket frukost, två: jag kom och tänka på en sak min mamma brukar säga. Hon sa alltid som man bäddar får man ligga, hon sa det första gången när hon hade läst om en tjej som hade blivit våldtagen och i såna situationer använder hon alltid det uttrycket. Om jag skulle berätta om allt det här med Snape för henne skulle hon säga det, därför blev jag illamående.

– Okej, men ska vi gå ut nu, Sirius väntar. De gick ut, men ingen Sirius satt där. Sirius dök inte upp på någon lektion under resten av dagen, så när alla lektioner var slut gick marodörerna och letade efter honom. De delade på sig, James styrde stegen mot Spökande stugan, han tryckte på knölen till piskande pilträdet och gick genom tunneln och uppför trappan.

Inne i ett av rummen satt Sirius på en stol och tittade uttryckslöst ut i luften.

– Hej Tramptass, hur e det? sa James och satte sig på en stol mittemot Sirius.

– Ärligt talat Tagghorn vad tror du?

– Man vet inte med dig nuförtiden, sen du och Jennie blev kompisar har du varit förändrad.

– Kan vi prata om något annat än Jennie nu?

– Visst, jag kan gladeligen berätta att Lily och jag ska gå på dejt nästa Hogsmeade besök. Sirius vände på huvudet och såg på James.

– Är du allvarlig Tagghorn, vad gjorde du för att få henne att gå med på det?

– Jag berättade helt enkelt hur det kändes varje gång hon sa nej och sen bad hon mig att fråga henne igen och då gjorde jag det och gissa vad? Hon sa ja. Sirius skrattade lite, men han lät inte road.

– Ärligt talat Tramptass, vad är det?

– Det här är det som är, sa han och räckte fram ett brev med familjen Blacks vapen på. James öppnade brevet och läste.

"Sirius.

Det har kommit till min kännedom att du umgås med en smutsskalle, du vet vad jag och din far tycker om att du umgås med folk som inte är renblodiga.

Eftersom du har upprepat denna sak så kommer jag och din far officiellt utesluta dig ur familjen. Du är inte längre välkommen i det här huset, inte så länge jag lever i alla fall och du kommer inte ärva någonting efter oss.

Det sista jag har att säga är att din far och jag är besvikna på dig Sirius, din bror Regulus däremot är vi mycket stolta över, han har aldrig gjort oss besvikna och kommer aldrig att göra. Det var allt jag hade att säga.

Mrs Black"

James tittade från brevet till Sirius.

– Menar hon allvar Sirius?

– Ja det gör hon, jag vet inte vad jag ska göra nu James.

– Det vet jag, du kan fortsätta bo hos mig efter skolan, sen kan ju du och Jennie flytta ihop och skaffa barn...

– Vänta lite, vad menar du med flytta ihop med Jennie och skaffa barn? Vi är ju inte ihop vi är ju bara kompisar.

– Just nu ja, men tro mig Tramptass, saker förändras. De såg på varandra och brast ut i skratt.

– Ska vi gå upp till skolan?

– Ja det gör vi, jag vet inte hur Jennie mår, för jag fick brevet när jag satt och väntade på henne och Lily. Föresten vill väl du komma tillbaka till din älskling Lily, du har ju inte träffat henne på över en timme, han flinade.

– Sirius Black, du är illa ute när jag får tag på dig. James jagade Sirius ända upp till Gryffindors uppehållsrum. När de kom in genom porträtthålet fortsatte jakten, Sirius sprang iväg och James jagade efter, efter ett tag var de mitt uppe i en jakt runt soffan. Helt plötsligt stannade Sirius och James sprang rakt in i honom, de ramlade ihop på golvet och började en brottningsmatch. De slutade så fort de upptäckte att Jennie, Lily, Remus och Peter stod och tittade på dem.

– Vad håller ni på med frågade Remus och räckte James handen.

– Vi brottas vad ser det ut som, sa James och tog handen.

– Och vad exakt handlade brottningsmatchen om, frågade Remus och räckte Sirius handen.

– Jag kommer inte ihåg längre, sa Sirius och skrattade till. James och Sirius började skratta de andra smittades av skrattet och snart låg alla förutom Peter i en hög på golvet och skrattade.