Ryktet spred sig under de närmaste dagarna, i början busvisslade och klappade alla i händerna när Lily och James kom in i en korridor, men allt la sig efter sig några dagar.

På onsdagen var inte Remus så närvarande på lektionerna, han mådde inte alls bra, förståeligt med fullmånen som närmade sig, när skoldagen var slut gick Remus och la sig medans de andra gjorde läxor.

Efter några timmar kom Remus ner, han såg blek och sjuk ut, han log ett ansträngt leende när han såg de andra.

– Jag går upp till sjukhusflygeln nu, sa han och gick ut genom porträtthålet. De andra marodörerna fortsatte med läxorna ett tag men sen gick de ut genom porträtthålet, till deras förfäran följde Lily med.

– Ehm, Lily, sa James lite trevande, vi ska gå och göra en marodör sak och eftersom du inte är en marodör kan du inte följa med, han såg lite besvärad ut, men hon log och gav honom en puss på kinden.

– Det är okej, vi ses sen, hon vände sig om och gick in i uppehållsrummet igen. De andades ut och James drog fram sin osynlighetsmantel.

– Nu drar vi, sa James och kastade osynlighetsmanteln över dem, de gick ut på skolområdet och när de närmade sig det piskande pilträdet förvandlade Peter sig till råttan och sprang fram och tryckte på knölen, trädet blev lugnt och de gick in i den mörka tunneln. James och Sirius förvandlade sig och de gick genom tunneln och kom fram till spökande stugan, de hörde hur det knakade i alla vrår, de gick upp för trappan och när de kom in i ett av rummen stod där en varulv framför dem.

När Lily hade gått in igen hade hon bara hämtat sin trollstav, sen gick hon upp till sjukhusflygeln för att hälsa på Jennie, hon var nästan klar med sina läxor så hon tyckte att hon gott kunde hälsa på henne.

När hon kom in gick hon direkt in på madam Pomfreys kontor.

– Madam Pomfrey, sa Lily, har du kommit på något?

– Ja, sa hon, men jag måste läsa lite mer om metoden innan jag kan använda den. Lily gick ut från kontoret och gick bort till Jennies säng. Hon satte sig på en stol bredvid sängen och såg på Jennie.

– Hej Jennie, sa Lily och skrattade till, jag vet att jag inte har hälsat på dig så mycket på senaste tiden, jag har inte haft tid, det är mycket läxor nuförtiden. Jag har dessutom varit med James ganska mycket, för, ja vi är typ ihop. Hon log och tog Jennies hand.

Jag önskar att du kunde vara här med mig, jag behöver dig. En tår föll sakta ner för Lilys kind, den föll ner på Jennies hand, Lily såg förvånat på den och torkade sina ögon.

Jag måste gå nu men madam Pomfrey har kommit på ett sätt at bota dig, så du är snart frisk. Hon släppte Jennies hand och gick därifrån.

När hon kom tillbaka till uppehållsrummet fortsatte hon med läxorna, efter ett tag suckade hon och såg ut genom fönstret, fullmånen lyste starkt på himlen, hon tänkte på Remus en stund och fortsatte sedan med läxorna.

Hon gäspade efter ett tag och hon började plocka ihop sina saker, sen gick hon upp och la sig. Hon somnade ganska fort, hon drömde om fullmånar, varulvar och mitt i alltihop James.

Nästa morgon när hon kom ner till frukosten satt marodörerna där, hon satte sig bredvid James och pussade honom på kinden och hällde upp en kopp kaffe, hon koncentrerade sig på att hälla upp kaffet och när hon sen tittade upp såg hon på Sirius som satt mittemot henne, han hade ett rivsår över ena kinden och ett blåmärke på den andra. Hon såg på James, hans näsa var lite svullen och han hade också ett rivsår på kinden.

– Vad gjorde ni igår kväll egentligen?

– Ehm, marodör saker, svarade James lite svävande.

– Jag vet det, men vad för marodör saker?

– Lily, sa Sirius, om du slutar fråga slipper du höra dumma lögner. Lily öppnade munnen som för att säga något, men Sirius gav henne en blick och hon stängde munnen igen. De åt vidare under tystnad.

– Är Remus i sjukhusflygeln? frågade Lily viskande när de var på väg tillbaka till uppehållsrummet, James nickade.

De hade håltimme så de gick upp till uppehållsrummet. När de kom upp i uppehållsrummet satte de sig ner med läxorna, Lily som hade gjort det mesta igår blev klar först, så hon satte sig och tittade på Peter som satt och kliade sig i huvudet med fjäderpennan. Hon log.

– Behöver du hjälp Peter? Han såg upp på henne.

– Ja tack, sa han.

– Vilken läxa håller du på med?

– Den för professor Snigelhorn.

– Räck mig den så får jag se, sa hon och sträckte fram handen, han räckte henne läxan och hon tittade igenom den. Hon rättade lite fel som hon såg och skrev några saker som han kunde slå upp. Hon räckte över den igen och han började slå upp sakerna, hon tittade ut genom fönstret och fick syn på en uggla, hon gick fram till fönstret och öppnade det. Ugglan flög in och landade på bordet framför Sirius, han såg förvånat upp och tog bort brevet. Ugglan flög iväg igen och Lily stängde fönstret. Sirius öppnade brevet och läste det, när han hade läst klart räckte han över brevet till Lily, samtidigt som han log brett, hon tog det och läste snabbt igenom det, hon började också le stort.

– Men kom så går vi då, sa hon och ställde sig upp.

– Ja, sa han och ställde sig upp han med, de började gå mot porträtthålet.

– Stanna där ni är, sa James. De stannade och vände sig om.

– Vad är det Tramptass?

– Vart ska ni?

– Just det, sa Sirius och skrattade, det glömde vi visst säga Lily. Hon log.

– Vi ska till sjukhusflygeln, sa Lily och gick fram och kramade James. Vi kommer tillbaka sen. Sirius och Lily försvann ut genom porträtthålet och James och Peter fortsatte med läxorna.