I originalversionen om Sagan om Ringen står det ingenstans att många av hoberna skulle ha varit analfabeter, och det är väl det första exemplet på att alla mina förändringar inte syftar till att göra berättelsen gulligare eller för den delen mer humoristisk. Kanske är inte genrebeteckningarna helt riktiga. Men å andra sidan kanske det går bra att blanda diskbänksrealism och absurditeter i en text som är en blandning av en barnbok och en parodi, precis som det funkar alldeles utmärkt i seriös litteratur för vuxna.

Tyvärr kan det dröja några kapitel till innan den här historien blir så rolig som någon läsare skulle kunna hoppas på med tanke på rubriceringen "parodi", men det här är som sagt en överseriös sådan, och i Sagan om Ringen dröjer det ganska många sidor innan det blir riktigt spännande.

KAPITEL 4. Många år.

Gandalf lämnade över ringen till Frodo och övertalade honom att gömma undan den och lova att aldrig använda den annat än i nödfall, utan att egentligen förklara varför. Sedan stack han iväg.

Åren gick. Det talades mycket om Bilbos underliga försvinnande. De flesta trodde att Bilbo hade dött eftersom han inte kom tillbaka, men många sade att man vet ju aldrig med Bilbo. Frodo brukade den 22 september fira Bilbos födelsedag mer än sin egen trots att Bilbo inte var där, vilket alla tyckte var knäppt.

Sam Gamgi och Lotho Säcksta-Bagger och Rosa Kattun blev vuxna, men Frodo åldrades ingenting. Lothos pappa Otho hann dö i lungcancer. Det var en vanlig dödsorsak bland hober, för många av dem rökte tobak, som odlades i små plantager runt om i Fylke. Hoberna visste inte att rökning orsakar lungcancer. Otho ägde själv en sådan tobaksplantage och rökte mycket.

Lotho började snart exportera tobak till Dunland sydöst om Fylke. Han utökade plantagen betydligt och anställde många unga hober som behövde ett lönearbete för att kunna flytta hemifrån och försörja en egen familj.

Lotho var inte längre intresserad av att skaffa barn. Numera ansåg han att rikedom var en säkrare väg till makt, och det var makt han var intresserad av.

Ham Gamgi blev gammal och pensionerad och Sam tog över trädgårdsmästarjobbet vid Baggerhus. Förutom hans trädgårdsmästare var han även Frodos bäste vän.

Det dröjde alltså många år innan Gandalf kom tillbaka, många relativt lyckliga år. Till slut kom Gandalf gående på vägen mot Hobsala. Frodo befann sig på en kulle när vägen och såg honom. Han sprang ner från kullen och gensköt Gandalf.

"Du är sen!", sade Frodo.

"Ja, det kan man nog säga!", sade Gandalf. "Jag har allvarliga saker att prata med dig om."