A/N: Ledsen för att jag inte har lagt ut något nytt kapitel, men vi har varit på resa till Estland i tio dagar. Jag har oxå haft lite idé-torka... Jag håller oxå på att försöka fixa ihop ett kalas, eftersom jag precis hade födelsedag. ;D
James:
Han vaknade tidigt nästa morgon och den här kvällen var utflykten till Hogsmead.
"Har det gått så himla fort?" Undrade Sirius. Sirius satt på sin säng och tittade i en tidning med tjejer.
"Kanske det, ja. Föresten så tror jag att Roxy kommer att slå ihjäl dig om du kollar på andra tjejer... Så det är bäst att du..." James blev avbruten av en inrusande Roxy. Roxy kunde nätt och jämt se tidningen innan Sirius slängde den under täcket.
"VAD var det där?" Frågade Roxy med en förtrollad blick på täcket. "Få se!" Hon slet upp täcket, rev det i stycken, förvandlades till en ilsken varg och började slänga omkring på det. "Nu kan du inte gömma det under täcket mera!" Hon slet tidningen ifrån Sirius och slet upp en sida.
"Va faan... Din lilla...!" Hon visste att han inte kunde höra henne men struntade fullständigt i det. Hon började slita tidningen i stycken och nånting omringade henne. Det var en demon av något slag. James stirrade på demonen och gömde sig under täcket.
"MONSTER!" Hörde Sirius från James täcke.
"Men.. JAG har inget täcke att gömma mig under!" Klagade Sirius med skräckslagen blick.
"Eget problem!" Svarade James. Demonen hade nu förvandlat Roxy till demonen själv. Det var en stor svart varg, med mörkt lila skinande päls. Hon lös upp det stora rummet och fällde ut ett par stora fladdermus liknande vingar. Hennes ögon lös guld och rummet fylldes av rädsla. Roxy hade aldrig varit så arg. Hennes vrede skrömde slag på Sirius. Remus hoppade upp ur sin säng och ropade:
"LEVICORPUS!" Roxy svängde runt och flög upp i luften. Hon var så stor att hennes ben brakade igenom taket och vingen på höger sida stack ut genom väggen. Hon morrade åt Sirius och Remus, men så kom hon på att hon hade vingar, så hon kunde flyga iväg. Hon tog "fågelvägen" och flög rakt igenom fönstret. På gården stog några elever och pratade, och fick en chock när en stor bevingad varg kom ut flygandes från ett fönster. James hade blivit en stor skräck till Roxy sedan hon blev omkull slagen och fick det stora såret av honom. James hoppade ut genom fönstret med sin animagusform och landade klumpigt på alla fyra på marken. Han sprang efter Roxy, vilket flög in i Förbjudna skogen. James såg när Roxy landade mitt på en stor sten. En stor vatten droppe föll ner från hennes kind. Hon grät. James gick sakta mot henne och spetsade öronen. Som animagus kunde han höra vad hon sade.
"Det var ett stort misstag att bli ihop med Sirius. Jag måste försöka hitta nån som håller sig till mig. Nån som älskar bara MIG..." Hon sänkte huvudet mot bröstkorgen medan hennes tårar strömmade ner för hennes kind.
"Roxy?" Roxy vände blicken mot James. Hon reste ragg likt en katt och började morra. Men hon kunde inte. Inte igen. Det fick vänta tills kvällen. Hon vände bort blicken och började darra. Hon kriverade av sorg, och hennes kropp var stelfrusen. Hjärtat hade frusit till is.
Roxy:
Hon bara grät och grät och ju mer hon grät, desto närmare kom James. Hon tog sats och började springa utför stupet som väntade henne. Det fanns ingen väg vidare, vilket Roxy inte visste. Hon slängde sig ut för stupet men började aldrig flaxa med vingarna. Hon röt på vägen ner, men det hjälpte inte. James sprang fram till kanten av klippan.
"ROXY!" skrek han efter henne. Hon vände sig i luften och blängde på James. Plötsligt kom en stor örn flygandes ovanför träden. Det var en kungsörn. Örnen började flyga neråt och grep tag i Roxys framtassar med klorna. Örnen började flyga uppåt igen.
"Om nån ska dö, ska ni dö tillsammans." sade en väldigt bekant röst. Det var Alices röst! Alice var den stora kungsörnen!
"'Ni'? Vad menar du?" frågade Roxy Alice. Alice svarade inte, men hon började flyga mot den stora klippan. Hon släppte av Roxy i luften, så att hon landade på den stora stenen. En liten röd prick långt borta kom springandes mellan träden. Det var Nathalie som hade förvandlats till räv.
"ROXY! Jag trodde jag hade kommit försent!" ropade Nathalie. "Klockan är snart sju på kvällen redan! Du ska möta James på gården!" Roxy lyssnade. Hon började springa mot gården och James kom springandes efter henne. Hon hoppade över ett träd som hade fallit ner, och då var hon ute på gården igen. Folk kom springandes och de stannade framför henne. James kom också dit.
Klockan var en minut över sju och kampen hade satt igång. De gick i en cirkel och Roxy började morra åt James. Hon flög på honom och började gläfsa, men han skjöt iväg henne med hovarna.
"Inte igen, inte igen, INTE IGEN!" ropade Roxy. Hon vägrade bli skadad den här gången, men James hade lyckats ännu en gång. "Artemis, HJÄLP!" skrek hon.
"Artemis? Vem är det?" undrade Nathalie. Precis som på beställning kom en stor svart skugga ut från Roxy. Hon hade klonat sig, fast klonen var hennes egna själ. Det var hon, demonen, som var Artemis...
