Hejsan alihopa! Här kommer nästa kapitel! Hoppas att ni inte fått vänta för länge:)
Tack till:
Lolliga Lollan- Haha, tack!
xJulle- Ja, hon är ju gravid xD
roza97- Det behöver du nog inte oroa dig för;)
AuroraAlexius- Vad bra! Åh, tack!:D
Så here it is!
Veckorna passerade sakta men säkert. Jag spenderade mina dagar genom att gå på lektioner och sedan göra högen med läxor som lärarna tilldelade oss. Mellan detta, hängde jag med mina vänner, skrev till Teddy och besökte Madame Pomfrey.
En dag i December, när jag var 5 månader in i graviditeten, frågade hon mig om jag ville veta könet på barnet.
"Allt du behöver göra är att dricka den här trolldrycken," sa hon och höll i en mystisk grön vätska. "Jag kunde ha gett dig den tidigare, men 5 månader är när resultatet är nästan 100% säkert.
"Ehm, okej," sa jag och tog trolldrycken från henne. Tills den stunden hade jag ärligt talat inte tänkt på bäbisens kön. Det var bara "det". Men plötsligt var jag väldigt nyfiken. Vad ville jag ha? En pojke eller en flicka? Var en enklare än den andra att ta hand om?
Jag vände flaskan och svalde trolldrycken. "Blä," sa jag och kväljde lite.
"Ja, vad hade du väntat dig? Pumpajuice? Lägg dig ner nu."
När jag gjort det, lyfte hon upp min tröja och svingade sitt trollspö över min bäbismage. Den började omedelbart skina rosa. Jag flämtade.
"Grattis, miss Weasley. Det är en flicka."
Jag stirrade på min rosa mage, såg färgen sakta bleka bort. "Wow," var allt jag lyckades få fram.
Jag skulle få en flicka.
"Jag borde gå och berätta det för alla," sa jag till slut och ställde mig upp. "Tack."
"Det var så lite, raring," svarade hon och lät ovanligt snäll.
Jag skyndade tillbaka till mitt uppehållsrum för att skriva till mina föräldrar. På vägen dit stötte jag på Fred och Aidan. "Gissa vad?" ropade jag åt dem. "Det är en flicka!"
"Lägg av!" utbrast Ferd. "Det är toppen!"
"Grattis, Vic," sa Aidan leende.
Efter ankomsten till uppehållsrummet, skyndade jag till sovsalen för att få tag på lite pergament, bläck och en fjäderpenna och sedan skyndade jag ner och satte mig ner vid det närmaste bordet och började skriva.
Kära mamma och pappa,
Jag ska få en flicka! Madame Pomfrey berättade precis det för mig. Känn er fria för att sprida nyheten till alla våra släktingar. Jag skulle skriva till de själv med jag har ont om pergament. Iallafall, det är nästan middag och jag håller på att svälta ihjäl. Jag kommer att skriva till er snart.
Med mycket kärlek
Victoire
Jag skrev hastigt ett brev till teddy också, och efter en tur till uggleboet, för att skicka de, gick jag till middagen.
Jag hittade Fred, Aidan, Grace och Rox redan ätande.
"Victoire!" skrek Rox när jag satte mig. "Fred och Aidan berättade nyheten för oss. Grattis!"
"Ja, grattis," upprepade Grace, leende.
"Tack."
Rox, Grace och jag höll på att diskutera flicknamn, när vi hörde Aidan, som pratade med Fred, högt fråga honom, "Gissa vem jag knulla igår kväll?"
Grace var fortfarande ihop med Matthew Davies och det gick jättebra för dem. Såklart var inte Aidan glad med detta, och uppenbarligen var hans idé om revange att dejta (och knulla) varenda tjej i syne. Jag tror att han hoppades på att det skulle göra Grace avundsjuk och att hon skulle dumpa Matthew och komma springande in i hans armar. Än så länge hade det inte hänt. Och det verkade inte troligt heller.
Jag såg när Grace grep tag i sin gaffel hårt och stirrade på sin tallrik med extrem fokus.
Fred himlade på ögonen. "Vem?"
"Bridget McCutcheon."
Fred stirrade på honom. "Du kommer att få AIDS."
"Seriöst Aidan. Det börjar bli äckligt," sa Rox.
"Skit samma, det är mitt liv. Jag kan göra vad jag vill."
"Jag måste gå och träffa Matthew för att hjälpa honom med hans förvandlingskonstuppsats," sa Grace plötsligt och ställde sig upp. "Vi ses senare."
"Hejdå, Grace," ropade Aidan efter hennes gående gestalt. "Ha så kul med din pojkvän."
"Oroa dig inte. Jag ska," svarade hon.
Aidan attackerade sin kyckling med gaffeln. "Tror ni att någon skulle märka om jag förgiftade Davies?" morrade han.
"Polarn, de har varit tillsammans i nästan två månader. Du behöver komma över det," talade Fred om för honom.
"Jaja, skit samma," sa han och ställde sig upp. "Jag ska gå och göra läxor, kommer du?"
"Visst."
Båda vände sig för att gå.
"Grattis igen över nyheten, Vic," sa Aidan. Sedan var de borta och det var bara Rox och jag.
Efter några minuter, kom Beth Clarke, skolans största skvallrare skyndande till oss.
"Har ni två hört nyheten?" frågade hon förväntansfyllt.
Jag skakade på huvudet samtidigt som jag tog en klunk vatten.
"Vilka nyheter?" frågade Rox.
"Grimsdyke gjorde en elev gravid!"
Jag spottade ut vattnet.
Rox tjöt av skratt. "Oh herregud! Det hände verkligen."
"Hade en elev verkligen sex med honom? Vem?" frågade jag.
"Bridget McCutcheon," svarade Beth.
"Bridget McCutcheon? Var inte hon tjejen som Aidan pratade om. Hans nyaste fångst?" frågade Rox.
"Jepp, det är det," svarade jag. "Eww, det är vidrigt. Han knullade en tjej som hade knullat Grimsdyke."
"Kan du ens tänka dig att låta honom röra dig?" frågade Beth. "För att ens låta honom knulla dig?"
Jag ryste lätt. "Den mentala bilden in mitt huvud just nu kommer att ge mig ärr för livet."
"Vi kommer åtminstone inte behöva göra med honom med. Jag antar att de sparkade honom?" sa Rox och tittade på Beth för bekräftelse.
"Han packar förmodligen väskorna, just nu," sa hon nickande.
"Jag vill säga hejdå till honom," sa jag och ställde mig upp. "Och med att "säga hejdå" menar jag att totalt håna honom för det här."
Rox ställde sig upp. "Vill du också komma?" frågade hon Beth.
"Visst," sa hon. "Jag är fortfarande arg på honom för att han gav mig ett B på min förra uppsats."
Vi tre fann honom i sitt kontor, där han hastigt stoppade ner allt i sin väska.
"Hej, professorn," sa jag.
Han hoppade till vid ljudet av min röst och vände sig om så snabbt att han slog omkull en bunt papper på sitt skrivbord.
"Oh, hej damer," sa han. "Vad...vad gör ni här?"
"Vi hörde om att du skulle åka," svarade Rox. "Vi kom för att säga farväl."
"Åh," sa han nervöst. "Err, har... har ni...råkat höra varför jag skulle åka?"
"Såklart vi gjorde professorn. Det är Bet Clarke vi snackar om här. Tror du att hon inte skulle känna till alla detaljer," frågade jag honom. Bredvid mig, log Beth stolt.
"Ja, ja, såklart hon skulle."
"Så, Bridget McCutcheon, va?" fortsatte jag. "Wow. Kunde du inte hitta någon i din egen ålder?"
Han slöt ögonen. "Jag tror att ni tre behöver gå."
"Varför det, kan du inte hantera sanningen?" frågade Rox.
"Gå."
"Om du insisterar," sa jag. "Hejdå professorn."
Vi sprang ut, fnissande.
"Det var elakt," sa Beth, mellan skratten.
"Han förtjänade det," svarade jag. "Allt han någonsin varit är en läskig, pervers skitstövel."
Efter att ha sagt hejdå till Beth, återvände Rox och jag till Gryffindors uppehållsrum. Efter en timme med läxarbete, sa jag till Rox att jag skulle lägga mig.
"Okej," sa hon. "God natt."
Eftersom det var ganska tidigt, antog jag att ingen annan skulle vara i sovsalen, men jag hade fel. När jag kom upp dit, hittade jag Grace liggande på sin säng.
"Grace! Hur länge har du varit här uppe?!
Hon ryckte på axlarna. "En timme, tror jag."
"Jag trodde du skulle träffa Matthew för att hjälpa honom med en uppsats."
Hon skakade på huvudet. "Nej, jag hittade bara på det för att komma bort från Aidan."
"Ah. Det förklarar en del. Han har varit extremt vidrig den senaste tiden." Jag satte mig ner på sängen bredvid hennes. "Så, hur är det mellan dig och Mattew?"
"Ganska bra," svarade hon.
"Har ni två...du vet?" jag vickade på ögonbrynen.
Hon rodnader. "Nej. Han har pratat om det, men jag sa till honom att jag inte var redo."
"Tja, gör ingenting förrän du är redo. Oavsett hur mycket han än vill det."
Hon suckade, la sig på sängen och stirrade upp i taket. "Hur visste du att du var redo med Colin?"
Jag ryckte på axlarna. "Jag vet inte. Jag gjorde det bara. Vi planerade inte det eller nåt. Det bara hände."
"Jag önskar att var mer stöttande till vår relation. Jag saknar honom. Han var en av mina bästa vänner i världen, men nu snackar vi knappt. Vi hänger bara med varandra eftersom vi har samma vänner."
Jag klappade henne på armen. "Det är okej. Han kommer nog över det och ni två kommer att återgå till de ni var."
"Jag hoppas det."
"På tal om Aidan, hörde du att den där tjejen han pratade om på middagen, Bridget McCutcheon, är gravid med Grimsdykes bäbis?"
Hennes ansikte skrynklades av äckel. "Jag tror precis att jag spydde i min mun."
"Min reaktion också."
"Jag undrar om Aidan vet än."
Jag skrattade. "Det hoppas jag inte. Jag vill se hans min när han får reda på dt."
Hon flinade. "Det skulle verkligen muntra upp mig. Kom så ser vi och ser efter om han är i uppehållsrummet."
Vi begav oss ner dit och tittade runt och fick syn på Aidan och Fred sittandes vid ett bord i hörnet.
"Hej," sa jag, när Grace och jag satte oss ner bredvid de.
"Hej," sa Fred, utan att titta upp från uppsatsen han skrev. "Snälla, blanda inte in mig i ert samtal. Om jag inte gör klart den här uppsatsen ikväll, är jag körd."
Aidan hursomhelst lade ifrån sig sina böcker och tittade upp. "Hej damer."
"Hörde du nyheten om Bridget, Aidan?" frågade Grace.
"Vad pratar du om?" frågade han förvirrat.
"Hon är gravid."
"Vem är fadern?" frågade han.
"Grimsdyke."
Han tappade hakan.
Vi båda fnissade. "Äckligt, eller hur?" frågade jag.
"Vidrigt," svarade han.
Plötsligt slog en tanke mig. "Vad kommer att hända med Bridget då?"
"Vad menar du?" frågade Aidan.
"Jag menar, ska hon stanna här? Jag kan inte ens tänka på att möta alla när man vet att alla vet att man är gravid med en lärares bäbis. Bara att vara gravid är hemskt."
Aidan ryckte på axlarna. "Jag vet inte. Hon kommer nog att åka härifrån."
"Ja, men vad händer sen? Kommer hennes föräldrar att hjälpa henne? Hur kommer hon att få ett bra jobb för att försörja sig själv och ett barn utan att gå klart skolan? Kommer Grimsdyke hjälpa ekonomiskt över huvudtaget?"
"Vic," sa Grace lugnt. "Det är inte ditt problem. Hon begick ett misstag och nu kommer hon att behöva leva med det. Som du."
"Men det är skillnad med mig. Jag blev inte på smällen av en lärare. Jag kommer att gå klart skolan. Jag har underbara vänner och familj som stöttar mig."
"Tja, men hennes misstag var större."
"Hur är det med Grimsdyke? Den värdelösa skitstöveln gör en elev med barn och kommer förmodligen bara att springa sin väg från sitt barn. Varför kommer han undan med det? Det är inte rättvist."
"Merlin, Vic, har inte någon talat om för dig att världen inte är rättvis?" frågade Aidan.
"Jag måste hitta henne," sa jag och ställde mig upp.
"Bridget?" frågade Grace.
"Ja," sa jag. "Kommer ni två?"
De sneglade på varandra. "Er, okej," sa Grace.
"Hur ska vi hitta henne?" frågade Aidan.
"Marodörkartan," svarade jag och såg mig omkring. "Var är James?"
Klart!
Jag funderar på att svara på era reviews via PM istället för på självakapitlet, Vad tycker ni? Skriv vad ni tycker på er review!
Ses
J-star
