det har tagit ett tag att skriva det här kapitlet då jag själv hatar Lockmans karaktär.

"Vi väntar Alice" sa Sirius och James slog honom i bakhuvudet och såg på honom.

"Var snäll emot Alice det är hennes första kapitel" sa James innan han såg på Alice som kastade ett öga på Lily.

"Du behöver inte något" sa Alice och såg på Lily som skakade på huvudet.

"Nej Alice läs" sa Lily och såg på Alice som harklade sig igen och läste.

Kapitel 6. Gyllenroy Lockman.

"Menar ni att vi måste sitta och lyssna på ett kapitel om honom" sa Ted och såg på Andromeda som stönade.

"Nog för att vi hatar honom men måste vi verkligen höra ett helt kapitel om honom" sa Andromeda och såg på de andra som stirrade på boken och skakade på huvudet.

"Jag är bara glad över att jag slapp läsa det kapitlet" sa Sirius och såg på de andra som skrattade åt honom.

"Då hade blivit en katastrof" sa Narcissa och såg på sin syster som nickade.

"Kan inte Sirius få läsa snälla Alice" sa Andromeda helt plötsligt och såg på Alice och de andra stirrade på henne.

"Andromeda vill du att vi skall bli kvar här resten av läsåret" sa Remus och såg på Andromeda som verkade tänka.

"Nej, Alice det kanske är bäst att du läser" sa Andromeda tillslut och såg på Remus som andades ut.

Men nästa dag log Harry knappt en enda gång. Redan vid frukosten i stora salen började saker och ting gå på tok.

"Varför" sa Sirius med engång och slog ner sina händer för ansiktet.

"Sirius det där är inte roligt" sa Merlene och såg på Sirius som log.

"Vad du ler ju" sa Sirius och såg på henne.

"Merlene ignorera honom, det brukar jag göra" sa Lily och såg på Merlene som nickade.

"Jag undrar vad det är som gör honom så olycklig" sa Narcissa och såg på de andra som stirrade på henne.

"Narcissa det kan bara vara en jobbig dag" sa Andromeda och såg på sin syster som skakade på huvudet, det gjorde Frank med.

"Det var inte vad det stod Andromeda, jag undrar vad som kan hända vid frukosten" sa Ted och såg på de andra som nickade.

"Det kan vi få veta om ni kan vara tysta i mer än två minuter" sa Alice och såg på dem medan hon skakade på huvudet.

"Alice jag satt igenom första boken med dem, det är bara att vänja sig" sa Lily och log svagt emot sin vän som nickade innan hon valde att läsa vidare.

De fyra långborden dignade under fulla grötgrytor, assietter mer rökt fisk, berg av rostat bröd och stora fat med bacon och äggröra. Den här morgonen var det förtrollande taket molnigt och grått.

"Det låter riktigt gott" sa Sirius och såg på James som skrattade och skakade på huvudet.

"Sirius du har just avslutat din frukost" sa James och såg på honom.

"Vad jag kan inte vad du gör av mat du äter" sa Merlene och stirrade på Sirius som bara log.

"Du har inte sett hur mycket han tränar" sa Remus och såg på Merlene som stirrade på honom.

"Jag misstänker att du inte har sett det" sa James och såg på Merlene som skakade på huvudet.

"James och Sirius tränar hårdast av alla i Quidditch laget" sa Arthur och såg på Merlene som stirrade på James som var kapten för laget.

"Har jag missat tränings tillfällen" sa Merlene och såg på James som skakade på huvudet.

"Nej Merlene du har inte missat något, träningen jag och Sirius gör är bara för att vi vill det" sa James och såg på Merlene som andades ut.

"Okej jag bara undrade" sa Merlene och såg på Sirius och James som log emot henne.

"Du kan få vara om du vill" sa Sirius med ett leende emot henne.

"Jag hoppas verkligen att Harry äter ordentligt eftersom det låter som att det är bara på Hogwarts och hos Weasley som han får mat" sa Lily och såg på de andra som nickade.

"Jag håller med dig" sa James och såg på henne.

"Det låter som en tråkig dag dessutom" sa Ted och såg på Andromeda och Narcissa som nickade.

"Det är en vanlig dag här" sa Andromeda och såg på Narcissa som nickade.

"Skall vi fortsätta" sa Alice och skakade på huvudet åt hur långt de hade kommit i boken, de andra nickade emot henne.

Harry och Ron slog sig ner vid Gryffindorbordet bredvid Hermione, som hade stöttat upp sitt exemplar av Vallfärder med Vampyrer mot en mjölktillbringare och ivrigt studerade det.

"Jag hoppas att den boken är bra" sa Andromeda och masserade sina tiningar.

"Älskling, det är Gyllenroy Lockman vi talar om" sa Ted och såg på de andra som nickade.

"Jag undrar hur han kommer vara som lärare" sa Remus och såg på de andra som såg på honom.

"Vad man kan lära ut ett ämne från en bok utan att man kan göra det själv" sa Remus och såg på James som nickade.

"Du hjälpte en av tjejerna förra året, som gick året under oss, i ett ämne du aldrig har läst själv" sa James och såg på Remus som nickade.

"Ja, så även om han är lika dålig som han är nu, så kanske han kan lära dem något" sa Remus och såg på de andra som skakade på huvudet åt denna tanke som Remus verkade ha.

"Du känner inte till hur illa det är med Gyllenroy" sa Ted och såg på Remus som höjde på ögonbrynet.

"Okej då kanske vi får hoppas att han inte blir långvarig" sa Remus och skakade på huvudet, Lily satt och bet på nageln hon undrade om hon kunde ha sin katt under kontroll, men alla hade blivit varnade för det mörka hörnet som var hennes katts plats.

Hennes morgonhälsning lät ganska stel, så Harry förstod att hon fortfarande var upprörd över deras sätt att anlända till skolan.

"Hon är värre än Lily" sa Sirius och stirrade på de andra som stirrade på honom.

"Jag är väl inte så illa" sa Lily och såg på honom, sedan över på James som log emot henne.

"Lily du har aldrig varit så här illa som Hermione verkar vara, men du hade ett hemskt morgonhumör om vi hade hittat på något dagen innan" sa James och log emot henne.

"James" sa Lily och såg på honom.

"Okej vi har fått för oss att du har vetat när vi har hittat på något och att du stirrar på oss som om du visste och försökte få oss att bekänna för Professor McGonagall" sa James och såg på Lily som såg på honom sedan till Sirius som nickade han med.

"Din blick kan vara ganska skrämmande, när du stirrar" sa Sirius och tittade överallt utom på Lily.

"Jag tror Sirius är rädd för att du skall bli arg Lily" sa Merlene med ett leende och såg på Lily som skrattade.

"Molly vad är det" sa Arthur och såg på henne.

"Jag undrar hur illa det kommer låta" viskade Molly och såg på Arthur som höjde på ögonbrynet.

"Vad är de du menar Molly älskling" sa Arthur och såg på henne, ingen av det övriga hörde deras låga samtal.

"Jag kan garantera dig att jag har skickat ett brev till Ron" viskade hon och såg på Arthur som nu nickade.

"Oroa dig inte, du har inte gjort det än" sa Arthur och såg på Alice som såg på de andra.

"Jag kan förstå att de kommer bli jobbigt att läsa men jag tar hellre att vi gör så här än att ni sitter tysta" sa Alice och såg på Merlene som nickade.

"Jag tror att det är bra att James och Sirius är med utan dem så hade vi varit livrädd" sa Narcissa och såg på James och Sirius som satt och skrattade åt varandra. Ingen hade sett vad de nu hade gjort.

"Narcissa vad har du tänkt göra med karamellerna" sa Lily och såg på henne.

"Jag tänkte lägga dem i en ask och ställ in i Slytherins uppehållsrum, jag lovar dig att de inte kommer finnas kvar särskilt länge" sa Narcissa med ett leende. Alice harklade sig och såg på dem alla innan hon läste igen.

Neville Longbottom hälsade däremot glatt på dem. Neville var en rundkindad, snäll pojke, men en riktig olycksfågel.

"Det måste komma från mig" sa Alice lågt och såg på Lily som stirrade på henne.

"Alice så illa är det inte" sa Lily och skakade på huvudet.

"Nej kanske inte men jag brukar alltid råka ut för saker" sa Alice och såg på Frank som log.

"Det har blivit bättre, jag är säker på att Neville kommer bli bättre" sa Frank som kysste hennes panna innan hon såg på de andra.

"Jag hoppas verkligen inte att han har min mormors minne" viskade Frank och såg på Alice som brast i skratt.

"Det var inte snällt Alice" sa Frank och såg på henne.

"Frank, hon är den mest glömskaste person jag har träffat din mormor, och jag hoppas att Neville inte är så glömsk" sa Alice och såg hur Frank rodnade.

"Jag trodde att Frank var glömsk i början tills jag träffade hans mormor" sa Sirius och log emot Frank som rodnade ännu mer.

"Kan vi sluta tala om glömskhet" sa Frank och la armarna i kors och såg på de andra som nickade och Alice såg ner i boken och brast i skratt.

"Vad är det nu" frågade Remus som hade suttit tyst i sitt hörn.

"Vänta jag skall bara samla mig först" sa Alice och drog några djupa andetag innan hon läste.

Han var dessutom den glömskaste person Harry någonsin hade träffat på.

"Typiskt" sa Frank och försökte gömma sig, medan alla andra brast i skratt.

"Nu förstår jag" sa Remus med ett leende och såg på Frank som satt bredvid honom.

"Frank det kan inte vara så illa, din mormor har ju blivit bättre på att komma ihåg saker" sa Alice och la en arm om honom medan hon log emot honom.

"Det stämmer inte, hon använder bara en påminnelse förtrollning" sa Frank och såg på Alice som verkade tänka efter.

"Vad tror du om att lägga en över James och Sirius" sa Andromeda och såg på Frank som stirrade på henne.

"Om vad då" sa Arthur och tittade upp från brevet som Molly höll på att skriva.

"Om att inte ställa till med bråk" sa Narcissa och såg på Lily som såg på henne.

"De har inte ställt till med bråk sedan slutet av sjätte året, de har bara gjort bus" sa Lily och såg på Merlene, Alice och Narcissa som stirrade på henne.

"Hur kan du ha koll på det, du hatade ju James, och Sirius då, du vägrade att tilltala dem vid förnamn, vilket förvånar oss att du gör det nu" sa Alice och stirrade på dem.

"Det är bättre att veta vart de är och vad de har gjort än att inte veta och att gå in i ett bakhåll" sa Lily och såg på James som skakade på huvudet.

"Jag visste att du höll koll på oss" mumlade han i hennes öra medan han kysste hennes kind.

"Molly vad skriver du" sa Ted och såg på Molly som rodnade.

"Å, det är bara en påminnelse till mig själv så att jag inte glömmer bort vad jag inte skall göra i framtiden" sa Molly och rodnade när alla tittade på henne.

"Vad jag tänker inte göra samma misstag två gånger om ni tror det" sa Molly och såg på dem.

"Det är inte därför vi tittar på dig, vi alla skriver men du verkar skriva en hel bok med saker som du har gjort fel" sa Andromeda och såg på Molly som såg ner.

"Det är bara en sak jag måste komma ihåg" sa Molly och satte sig upp och såg på Arthur som log emot henne.

"Jag hjälper dig oroa dig inte det" sa han och la armen om henne. Alice såg på de andra som verkade ha samlat sig så hon tänkte att de borde kunna fortsätta läsa.

"Posten borde vara här vilken minut som helst, jag tror farmor har skickat mig några saker jag glömde."

"Det är verkligen snällt av mamma" sa Frank och såg på de andra som stirrade på honom.

"Vad hon brukade inte vilja skicka när jag har glömt något" sa Frank och såg på James som höll masken medan Sirius låg ner och skrattade.

"Kan beror på att du alltid glömmer dina fyrverkerier" sa James och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Vad en gång glömde jag faktiskt min bok en gång och hon vägrade skickade den, hon total vägrade tills Halloween" sa Frank och satte armarna i kors.

"Och varför glömde du den" sa Sirius och såg på Frank och sedan över på Remus och James som log.

"För att jag inte fick plats med den för alla andra saker jag hade packat" sa Frank och hans hals började bli röd, han visste vart Sirius ville komma.

"Vad hade han packat" sa Narcissa och såg på Alice som höll för munnen.

"Fyrverkerier" sa Sirius innan han brast i skratt.

"Frank hade fyllt sin koffert med fyrverkerier, det var de året som vi hade det största fyrverkerier explosionen i stora salen efter att sorteringen vad över" sa James medan han tänkte tillbaka och såg på tillbaka på den dagen.

"Det var helt underbart att se det" sa Lily och log när hon tänkte på det.

"Klart det var fast ni hade ju kunnat vänta till att vi hade ätit klart" sa Merlene och såg på de andra som nickade.

"Vi skulle ha väntat men någon tände dem för tidigt" sa Remus och stirrade på Sirius och James som såg upp i taket.

"Kanske Alice skulle fortsätta läsa" sa James medan han talade till taket och Alice förstod att det var dags att läsa innan någon hamnade i problem.

Harry hade knappt börjat äta sin gröt när det hördes ett susande ljud över huvudet på dem. Det var mycket riktigt hundratals ugglor som kom inflygande, svävade runt i salen och släppte ner brev och paket till de sorlande eleverna. Ett stort, knöligt paket studsade mot Nevilles huvud, och ett ögonblick senare föll någonting stor och grått ner i Hermiones tillbringare och skvätte mjölk och fjädrar över dem allesammans.

"Kommer de så sent ner till frukosten" sa Sirius och putade med läppen.

"Sirius du har ätit, och behöver inte äta än, du har just avslutat frukost och det är snart är det dags för te eller lunch" sa Remus och såg på sin vän som såg på honom.

"Men det där är min gudson" sa Sirius och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Jag hoppas att ugglan klarade sig" sa Arthur och såg på de andra som log emot Arthur han älskade sin uggla.

"Jag undrar vad det är för den landade i tillbringaren" sa Ted och såg på de andra som log emot honom.

"Jag tror det är Weasleys uggla" Frank och såg på de andra som verkade tänka något.

"Frank det spelar ingen roll om det är Weasleys uggla eller inte den skall inte landa i mjölken" sa Narcissa och såg på pojkarna som verkade hålla på med någon.

"Jag kan inte fatta att mammas uggla fortfarande släpper ner saker i huvudet på folk" sa Frank och skakade på huvudet.

"Du menar att din mamma tränade ugglan till det" sa James och såg på Frank som nickade.

"Det kommer från Pappas farfar eller något mer, och mamma tycket det var väldigt roligt och fortsatte med att lära ugglor, så hon fick farfar att lära henne hur hon hade skulle göra" sa Frank och skrattade medan Alice skakade på huvudet medan hon såg på de andra som satt och log.

"Det är otroligt att hon gör det emot din son" sa James med ett leende.

"Jag tror att jag skall fråga din mor om det" sa Lily medan hon satt och trummade med fingrarna på sin egen haka.

"Det skall du inte" sa Sirius med en mycket bestämd röst men de hörde att han var rädd med, Lily log emot honom och Sirius insåg att han skulle förlora det där. Alice insåg att om hon inte läste vidare nu skulle någon hamna i trubbel.

"Errol!" sade Ron och drog upp den nersölade ugglan i fötterna. Errol sjönk medvetslös ihop på bordet med benen i luften och ett fuktigt rött kuvert i näbben.

"Ett illvrål" sa Sirius med ett leende, Sirius älskade när folk fick illvrål, han själv beundrade sin mors illvrål eftersom hon fortfarande höll på även om han nu inte bodde hos sin familj.

"Jag vet inte hur illa det kommer vara" mumlade Molly och såg på Arthur för att få stöd medan han såg på de andra som såg förvånade på boken.

"Har de ens fått skriva hem själva och berätta sin sida" frågade Lily medan hon kände att hennes katt började röra sig, katten ville skydda Harry, hon såg på de andra som såg på henne.

"Jag tror inte det, eftersom Dumbledore skulle skriva hem och berätta om att de hade flugit till Hogwarts" sa Ted och såg på Molly som såg orolig på Arthur hon viste inte hur illa detta skulle sluta.

"Å, nej!" flämtade Ron.

"Ta det lugnt, han lever fortfarande" sade Hermione och petade försiktigt på Errol med fingerspetsen.

"Det var snällt av henne att kolla det" sa Arthur och såg på de andra som stirrade på honom.

"Jag tror inte att Ron bryr sig om ugglan när han såg brevet" sa James medan han såg på Narcissa och Andromeda som båda nickade.

"Jag tror alla barn blir så där när de får sitt första illvrål" sa Narcissa och såg på de andra som nickade. Alla utom Sirius som bara skakade på huvudet.

"Jag viste att mamma skulle skicka det så jag var inte rädd när det kom inte som någon överraskning för mig" sa Sirius och såg på Alice som drog ett djupt andetag och läste vidare.

"Det är inte Errol, det är det där."

Ron pekade på det röda kuvertet. Harry tyckte det såg helt vanligt ut, men Ron och Neville stirrade båda på det som om de väntade sig att det skulle explodera.

"Harry. Harry" sa Sirius och skakade på huvudet och såg på de andra som skrattade åt hans sätt att säga det".

"Sirius han är uppvuxen med mugglare han har inte en aning om hur illa det där brevet kan vara" sa Ted och såg på Lily som nickade som själv hade fått sin livschock när första illvrålet hade anlänt.

"Men än då borde det inte ha förklarats för honom redan första året" sa James och skakade på huvudet.

"Varför har ingen kommit på att förklara saker för första års eleverna" sa Molly och såg på de andra som nu nickade.

"Det borde de ju ha kommit på tidigare eftersom det alltid har funnits mugglarfödda elever på Hogwarts" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Jag undrar hur Harry kommer beskriva det" sa Arthur och såg på de andra som nickade.

"Han har en förmåga att beskriva saker som skulle göra vilken författare avundsjuk på honom" sa Andromeda och såg på de andra som nickade.

"Vad är det frågan om?" undrade Harry.

"Hon… hon har skickat mig ett illvrål" sade Ron med svag röst.

"Kunde han inte ha förklarat det bättre för honom" sa Lily och såg på de andra som stirrade på henne.

"Lily man har bara max en minut på sig innan det är försent" sa James och såg på henne, Lily hade ännu inte lärt sig den ädla konsten att göra ett riktigt illvrål, Lily viste att hennes illvrål inte var lika bra som andra inte än, hon hoppades på att kunna klara av att skriva illvrål till de som behövde det när det kom.

"Men" sa Lily och alla såg på henne medan de skakade på huvudet.

"Lily det kommer inte finnas inte en chans att hinna förklara vad ett illvrål gör om det kommer från, Weasley eller min mamma, inte ens Mrs. Potter" sa Sirius och kastade ett ögonkast på James som rös till.

"Vad är det med Mrs. Potter" sa Lily och såg på James som skakade på huvudet.

"Vi, Jag och Sirius har bara en enda gång fått ett illvrål från min mamma" sa James och svalde han hade inte varit förtjänt av illvrålet men det hade Sirius.

"Vad hände" sa Lily och såg på Remus som stirrade på dem.

"Sirius spelade ett spratt på någon som höll på att sluta med att någon höll på att dö, och mamma skällde ut honom och sedan mig för att jag utsatte mig för fara att rädda den personens liv, jag vet inte om det kommer upp i boken men jag lovar dig Lily jag viste inte om vad Sirius hade planerat" sa James och såg på Lily som stirrade på honom, men hon kände i sig själv att han talade sanning, och hennes katt började spinna, hon log emot honom och nickade.

"Alice kan du läsa vidare" sa Remus och såg på de andra som nickade.

"Det är bäst du öppnar det, Ron" viskade Neville förskrämt. "Det blir värre om du inte gör det. Min farmor skickade mig ett en gång, jag struntade i att öppna det och…" han svalde innan han fortsatte: "Det var hemskt."

"Jag undrar varför mamma skickade ett illvrål till Neville" sa Frank och såg på de andra som nickade.

"Det ända jag kan tänka mig är draken som hon reagerade för eller den där hunden" sa Lilly och såg på Frank som tänkte efter.

"Draken tror jag det är" sa Frank och såg på Narcissa som höll på att skriva.

"Vad skriver du" sa James och såg på Narcissa som log.

"Å bara ett brev som skall ligga bredvid asken med godis, så att ingen ser att det är jag som har lagt det där" sa Narcissa med ett leende.

"Kan du inte placera det på bordet i stora salen så att alla kan njuta av vad det där godiset kan göra" sa Ted och såg på de andra som ivrigt nickade nu.

"Kan du göra det på måndag så att vi alla kan se det, och att du kan stå vi dörren och prata med mig och Remus om prefekt saker så slipper du råka ut för något" sa Lily och såg på Narcissa som nickade och nu skrattade gruppen.

"Jag börjar undra hur många gånger som Lily har hittat på saker som vi inte känner till" sa Sirius och såg på James som nickade.

"Lily hur mycket bus har du gjort här i skolan" sa James och la en arm om henne.

"Jag, skulle jag ha gjort något" sa Lily och såg sig om i rummet med en änglablick. Alice och Merlene höll för munnen för att inte skratta, medan Andromeda, Ted och Narcissa stirrade på henne. James viste att det fanns något bakom det änglalika ansiktet, Sirius såg på James och nickade, Remus viste att Lily aldrig gjorde något stort, hon gjorde något väldigt enkelt men genialiskt om hon gjorde något, Molly och Arthur såg på varandra innan de ryckte på axlarna.

"Jag tar och fortsätter om ni är färdiga" sa Alice och skakade på huvudet med ett leende innan hon fortsatte läsa.

Harry tittade från deras förstenade ansikten till det röda kuvertet.

"Vad är ett illvrål?" sade han.

"Bra Harry" sa Arthur och alla såg på honom.

"Vad, Harry behöver ju få veta saker som han inte känner till, och renblodiga behöver lära sig om Mugglar världen" sa Arthur och såg på de andra som nickade nu.

"Jag tror inte Merlene förklarade för mig vad ett illvrål var Sirius fick sitt första" sa Lily och såg på Merlene som rodnade.

"Förlåt men Sirius var snabbare, än mig att öppna brevet innan jag han förklara vad de det var" sa Merlene och såg på de andra som skrattade nu.

"Det var en väldigt chock för mig" sa Lily och såg på de andra som nu tystnade.

"Förlåt Lily men du måste erkänna att när du väl insåg vad det var att du har haft den bästa reaktionen på ett illvrål" sa Sirius och såg på Lily som rodnade.

"Vad jag kan inte hjälpa att min första reaktion råkade vara att spränga sönder tillbringaren framför er" sa Lily och såg på de andra som log emot henne, James kysste hennes kind.

"Lily det är inte ditt fel vi gillade bara din reaktion" sa James och såg på Alice som tog tillfället att läsa vidare.

Men Ron hade hela sin uppmärksamhet riktad mot brevet, som hade börjat ryka i hörnen.

"Öppna det" uppmanade Neville honom enträget. "Det kommer vara över på några minuter…"

"Å, det är värre än något brev jag någonsin har fått" sa Sirius och vände blicken emot Molly som gömde sig bakom Arthur som satt stilla.

"Jag misstänker att någon är förbannad" Sa Andromeda och såg på Lily som höll händerna i knät medan James drog sin hand över hennes arm, för att hålla henne lugn.

"Jag vet inte om jag vill veta vad som står i brevet" sa Ted och såg på de andra som såg på honom.

"Jag tror ingen av oss vill veta, men ändå veta" sa Narcissa och såg på Alice som läste.

Ron sträckte ut en darrande hand, lirkade kuvertet ur Errols näbb och slet upp det. Neville stoppade fingrarna i öronen.

"Det kommer inte hjälpa Neville" sa Frank och skakade på huvudet.

"Det skonar trumhinnorna i alla fall" sa Sirius och såg på de andra som stirrade på honom.

"Ni glömmer att Sirius är expert på att ignorera illvrål" sa James och såg på de andra som började bara skakade på huvudet.

"Hur många illvrål fick du första terminen" sa Frank och såg på Sirius som började räkna efter.

"För många för att hålla koll på" sa Sirius tillslut och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Tror ni att det kommer vara illa" sa Merlene och såg på Sirius som nickade.

"Jag hoppas bara att" mumlade Lily och avbröt sig hon kände hur katten hade fräst till bara hon tänkte tanken att någon skulle skylla på hennes son. Alice såg hur Lily höll handen över bröstkorgen som om hon mådde illa.

"Lily" sa Alice och såg på Lily som skakade på huvudet och visade att hon skulle läsa.

En bråkdels sekund senare förstod Harry varför. Ett ögonblick trodde han att det verkligen hade exploderat. Ett vrålande ljud, som kunde få öronen att spricka, fyllde hela den stora salen och skakade ner damm från taket.

"Å Herregud" sa James och stirrade på boken han hade dragit undan handen från Lily medan han stirrade på boken.

"Inte ens min mamma" sa Sirius och såg på boken.

"Jag tror inte min mamma heller skulle kunna göra det där" sa Frank och såg på Sirius som nickade.

"Jag tror jag aldrig har hört att ett illvrål har lyckats skaka ner dam från taket på Hogwarts" sa Narcissa och såg på de andra som nickade runt henne.

"Jag tror det är bara att vänja sig, Harry kommer lyckats med det omöjliga" sa James med ett leende.

"Jag gillar inte den tanken James" varnade Lily honom, han hade märkt att hennes röst var inte lika mjuk som tidigare, han undrade vad som gjorde att Lily var sjuk.

"Nej det gör inte jag heller men han lyckas med det omöjliga i förra boken" sa James och såg på de andra som nickade nu.

"Jag hoppas bara att det slutar väl" muttrade Arthur och såg på sin hustru som satt bakom honom, hon verkade inte vilja veta vad brevet sa.

"Kan jag läsa brevet nu" sa Alice och såg på de andra som nickade.

"… ATT GE DIG TILL ATT STJÄLA BILEN! DET SKULLE INTE HA FÖRVÅNAT MIG OM DU HADE BLIVIT RELEGERAD FRÅNG SKOLAN! VÄNTA BARA TILLS JAG FÅR TAG PÅ DIG!

"MOLLY WEASLEY" skrek Lily och stod upp hela rummet var tyst.

"Vad det är min rätt som förälder att skälla ut mitt barn" sa Molly och såg på Lily som stod upp.

"Det må så vara men i den andra meningen i brevet så önskar du din egna son relegerar från skolan hur kan det vara att skälla ut honom, sedan hotar du honom, och jag vill gärna veta vad du tänker göra när du får tag på honom" sa Lily och såg ner på häxan som satt bakom sin man Lily hade absolut inget emot Molly eller Arthur men de hade satt hennes son i fara, hennes katt fräste inom henne.

"Du har ingen rätt att skälla på mig" sa Molly och reste sig upp och såg på Lily de två häxorna stod på var sin sida av bordet och stirrade på varandra.

"Min son satt i en bil som din familj använder, en bil som DU vet kan flyga och NI två lämnar två minderåriga barn på fel sida spärren ensamma" sa Lily och såg på Molly som nu verkade likna den sabeltandade tigern som Harry tidigare hade beskrivit henne som.

"Molly, Lily, kan vi läsa vidare i brevet, så vi vet hur stor skada som har Mollys brev gör" sa Ted och såg på de båda häxorna som verkade vägra röra sig.

"Alice läs" sa James medan han såg på sin flickvän som verkade stirra ner Molly medan Molly försökte göra sig större. Alice behövde inte mer uppmuntran för att läsa vidare.

DU TÄNKTE VÄL ALDRIG SÅ MYCKET SOM ETT ÖGONBLICK PÅ HUR RÄDD DIN PAPPA OCH JAG BLEV NÄR VI SÅG ATT DEN VAR BORTA…"

"OM ni nu blev så rädda varför lämnat ni dem kvar ensamma" skrek Lily hon höll inte i sitt trollspö hon skulle inte behöva ha det.

"Jag viste inte om vad som skulle hända" skrek Molly tillbaka och tog fram sitt spö medan Lily stod och darrade.

"Man lämnar inte två barn ensamma" skrek Lily och stirrade på Molly som drog efter andan för att svara Lily men de blev avbrutna.

"Snälla låt mig läsa klart" skrek Alice och stirrade på de båda som stod redo att anfalla varandra, Remus stirrade på Lilys händer och ansikte, han hade sett katt ögonen flimra förbi.

Mrs. Weasleys skrik, hundra gånger högre än vanligt, fick tallrikarna och skedarna att skaka och rassla på borde och ekade öronbedövande från stenväggarna.

"Hon lyckats så mycket bättre än min mamma" sa Sirius lågt till Frank och James som båda höll ögonen på Molly och Lily.

"Jag hatar illvrål" sa Narcissa och såg på de andra som höll ögonen de två Häxorna.

"Vem gör inte det" sa Ted och darrade han kände att det hade helt plötsligt blivit kallare i rummet.

De andra eleverna i salen vände och vred på sig för att se vem som hade fått illvrålet, och Ron sjönk så djupt ner i stolen att man bara kunde se hans blodröda panna.

"Jag fattar inte att folk tycker det är kul att se vem som får ett illvrål" sa Arthur och skakade på huvudet han såg på sin hustru som stod fortfarande kvar mitt emot Lily.

"Det är skadeglädjen Arthur" sa Andromeda och såg på sin syster som nickade.

"Bellatrix har för mycket av den" sa Narcissa och såg på Merlene som bet på sin nagel.

"Jag hoppas bara att detta inte ställer till för mycket problem för Lily" sa Merlene och alla stirrade på henne utom Molly och Lily, som fortfarande stirrade på varandra.

"Det kommer inte sluta bra" muttrade Remus och såg upp på Lily och Molly. Alice valde att läsa för att få det överstökat.

"… BREV FRÅN DUBLEDORE I GÅR KVÄLL…

"DU Gav inte ens din son en chans att försvara sig innan du skickade ett illvrål" skrek Lily och såg på Molly som blåste upp sig.

"Det är min son du talar om och jag har rätt att skicka hur många illvrål jag vill till honom" skrek Molly tillbaka.

"Du skall vara väldigt glad över att Harry inte kom till skada" sa Lily med kylig röst och stirrade på Molly som var röd i ansiktet.

"Du skällde ut sin son ju" skrek Molly tillbaka.

"MIN SON SKICKADE TILLBAKA ETT BREV DÄR HAN SKREV ATT HAN INTE HADE GÅTT I NÄRHETEN AV TRÄDET, VILKEN JAG FRÅGA SATTE, JAG LÄSTE DET INTE ORDAGRANT SOM VISSA ANDRA GJORDE JAG SÅG DET SOM ATT MIN SON LJÖG FÖR MIG!" skrek Lily och Remus la märket till att hennes ögon var gula nu, hennes naglar började ändra form.

"Din son har inte ens fått ge dig en förklaring" sa Lily och såg på Molly som stod och skakade av ilska. Alice tog chansen att läsa.

JAG TRODDE ATT DIN FAR SKULLE DÖ AV SKAM! VI HAR INTE UPPFOSTRAT DIG TILL ATT UPPFÖRA DIG PÅ DET HÄR SÄTTET! BÅDE DU OCH HARRY KUNDE HA DÖTT…"

"Men om Du eller Arthur hade väntat kvar och gått sist på perrongen så hade detta aldrig hänt" sa Lily och började gå runt bordet, Molly såg det säkrast att flytta sig så att hon hade bordet emellan sig och Lily.

"Eller uppfostrade inte dina föräldrar dig till att se efter dina syskon och barn bättre" fräste Lily, hon kände hur hon och hennes katt var helt överens just nu, Molly hade svikit sina föräldrar uppgifter, katten ville se blod på golvet, Lily nöjde sig med ett sår.

"Du har ingen rätt att tala om för mig, hur jag skall bete mig som förälder" sa Molly med en högdragen röst.

"När det gäller min son har jag all rätt i världen" sa Lily och kände hur någon höll i henne.

"Lily jag håller med dig, att Arthur kunde ha gått senare, tvillingarna och Percy skulle ha kunnat klarat sig själva, bättre än Harry och Ron" sa James och såg noga till att inte hålla fast henne men han såg till att hon kände att han stod där.

"Jag håller med Lily" sa Sirius och såg på Arthur och Molly som nu stod i ett hörn och stirrade på gruppen.

"Jag förstår fortfarande inte varför ni lät de där två tolvåringarna vara kvar till sist" sa Narcissa och skakade på huvudet.

"Jag… jag…" sa Molly men fick inte fram något bättre så Alice tog chansen att fortsätta. Remus satt som på nålar nu Lily var farligt nära att anfalla, både häxan och Katten som hon bar inom sig.

Harry hade just undrat när hans namn skulle dyka upp. Han ansträngde sig för att låtsas som om han inte hörde rösten som höll på att spräcka hans trumhinnor.

"Som sagt att sätta fingrarna i öronen hjälper" sa Sirius och såg på de andra som nickade svagt ingen hade släppt Lily eller Molly med blicken.

"Jag vill bara att det skall vara över" mumlade Merlene och såg på sin vän som verkade darra mer och mer.

James som stod när kände att Lily kroppstemperatur höjdes, han ville lägga armarna om henne men något sa honom att det var det värsta han kunde göra var att hålla fast henne.

"Jag tror att Harry är bättre än James på att låssas som att illvrålet inte håller på att spränga trumhinnorna på honom" viskade Andromeda och såg på sin syster som nickade.

"Alice är det mycket var på illvrålet" frågade Frank och såg på Alice som skakade på huvudet.

"Tror du vi vågar läsa det sista utan att riskera att något händer" sa Ted och såg på Merlene som skakade på huvudet.

"Läs det så att de där båda kan få utlopp för vad det känner" sa Narcissa som stirrade på de båda häxorna. Alice drog efter andan och förberedde sig på det värsta och så läste hon.

"… FRUKTANSVÄRT UPPRÖRD ÖVER DITT UPPFÖRANDE! DIN FAR HAR ETT FÖRHÖR ATT VÄNTA PÅ MINISTERIET. DET ÄR HELT OCH HÅLLET DITT FEL,

"HANS FEL" skrek Lily och stirrade på Molly som såg på Lily.

"JA det är hans fel att hans far har ett förhör att vänta om han inte…." sa Molly och stirrade nu på Lily händer som nu hade klor.

"Det är inte Rons fel och det är absolut inte Harrys fel. Att ni som familj har en flygande bil är erat beslut som VUXNA och ANSVARSTAGANDE Föräldrar. Du skall inte lägga skulden på en minderårig som har gått ett år på Hogwarts" skrek Lily och Remus hörde hur katten var för nära ytan, ett fel ord och Molly skulle bli slaktad det viste han.

"Lily Evans du har ingen rätt att skälla på min hustru. Du har ingen rätt att kalla dig mor, var är du i de…." sa Arthur med en kall röst men Arthur han inte slutföra sin mening innan Lily tog ett språng över bordet. James hade sett hur Lilys ansikte hade ändrats och hennes händer.

"PROTEGO" skrek en röst. Det dök upp en sköld som slungade Lily baklänges in i skuggorna.

"PETRIFICUS TOTALUS" hördes samma röst.

"Vad hände" sa Sirius och såg på de andra som stirrade på skuggan där kroppslåsnings besvärjelsen hade hamnat.

"Lily kommer förbli i skuggorna och jag föreslår att Weasleys ber henne om ursäkt när hon har lugnat ner sig" sa rösten och alla stirrade på varandra.

"Ursäkta men vem är du" sa James och såg sig om han var beredd att kasta en förtrollning emot den som skadat Lily.

"Du kommer inte kunna skada mig James, jag finns nämligen inte i rummet, snälla låt Lily vila" sa Rösten, de alla såg på varandra och undrade vad som hade hänt.

James viste nu vad som hade hänt, Lily var en animagus, det gick inte att ta fel på det, han hade hört talas om att det fanns en sjukdom som kunde jämställas med Varulvs problem, men Lily var helt klart en katt det var han säker på en varkatt, han såg på Sirius som svalde han hade sett hur Lily ögon hade sett ut när hon hade tagit språnget, Remus satt och skakade på huvudet.

"Jag gillar inte er antydan Weasley, Lily och Jag är döda i den här framtiden, och vi läser dessa böcker för att ändra detta. Ni har sett era barn växa upp, medan Jag och Lily dog för att skydda våran son" sa James och stirrade på Arthur som verkade krympa lite.

"Ingen av oss vet vad Lily sjukdom gör men vad jag såg" sa Narcissa medan hon svalde.

"Så är inte Lilys sjukdom att leka med, vilket ni försökte göra, Ni Weasley försökte lägga skulden på Lilys frånvaro att Hon inte skulle kalla sig mor" sa Narcissa och såg på de andra som stirrade på Weasleys.

"Jag vet vad Lily förmodligen har för sjukdom" sa James och alla stirrade på honom.

"Vad är de" sa Merlene som inte hade sagt något utan sett på med rädsla för vad Lily skulle göra.

"Jag tänker inte säga något förens jag har talat med Lily själv först" sa James och såg på Merlene och Alice som båda stirrade två på James.

"Har inte Lily berättat för er så får ni vänta tills hon berättar för er" sa James och såg in i skuggan och var på väg att resa sig för att gå dit.

"Ni låter Lily vara tills hon kommer fram, risken att det blir ett blodbad är för stor" sa röste ingen alla stirrade på taket.

"Jag tror det är bäst att lyssna James" sa Sirius och såg på sin vän som nickade.

"Lily vi fortsätter att läsa jag hoppas att vem som än kastade förtrollningen över dig släpper dig så snart du är lugn igen" sa James lugnt och såg på de andra som nickade. Alice såg på de andra som nickade medan James satte sig ner och såg på bordet där det klösmärken. Alice såg på de andra och fortsatte att läsa.

OCH OM DU BRYTER MOT EN ENDA LITEN REGELT TILL, KOMMER VI OMEDELBART OCH HÄMTAR DIG!"

"Du har visserligen rätt att hämta hem pojken om han bryter emot reglerna men det är fortfarande inte okej att du inte ger honom en chans att förklara sig innan du skäller ut honom" sa James och såg på de andra som nickade.

"Jag tror aldrig att du har råkat ut för det där" sa Sirius och såg på Frank som nickade.

"Mamma skrev ett brev för att få en förklaring gjorde jag inte det så fick jag ett illvrål efteråt" sa Frank och alla stirrade på honom innan de skakade på huvudet.

Arthur och Molly satt i ett hörn ingen av de andra hade hållit med om att Arthur eller Molly hade gjort rätt, visserligen höll Arthur med om att han hade han gått lite för långt, han såg på Molly som stirrade på sina händer hon ville inte erkänna att hon hade gjort retat upp Lily utan att tänka sig för.

"Jag hoppas att Lily mår bättre snart" sa Merlene och såg på skuggan som verkade röra sig.

"Hon kommer snart att sitta med oss" sa Remus och såg på de andra som stirrade på honom.

"Alice läs vidare" sa James innan någon hade sagt något mer.

Det blev en tystnad som fick det att ringa i öronen det röda kuvertet, som hade fallit ur handen på Ron, flammade upp och krullade ihop sig till aska.

"Jag har aldrig förstått meningen med att brevet eldar upp sig" sa Ted och såg på de andra såg på honom.

"De är en demonstration av ilska, en som Lily inte hade när hon gjorde illvrålet under vårat femte år" sa James och såg emot skuggorna där Lily låg, han hoppades att hon inte hade kommit till skada.

"Så man måste komma ihåg att lägga eldbesvärjelsen" sa Sirius och såg på de andra som såg på honom.

"Sirius är någon som kan det där med illvrål både hur man neutraliserar dem och hur man skriver dem" sa James med ett leende. Remus hade lyckats smyga ner till Lily som nu hade återvänt till sin mänskliga form.

"Om jag släpper loss dig kommer du anfalla någon då" sa Remus lågt i Lily öra medan han såg på hennes ögon hon skakade på huvudet.

"Förlåt jag blev så arg" sa Lily lågt när Remus hade släppt loss henne.

"Kom nu de är oroliga för dig" sa Remus och såg på de andra som nu letade efter honom.

"Remus" sa James och stirrade på sin vän som hjälpte Lily ur skuggan, han gillade inte hur Remus kunde gå nära henne medan han inte kunde det.

"James" sa Lily varnade och såg på honom.

"Kan vi talas vid" sa Lily och såg på honom, Remus släppte henne genast och James fick med henne längre in i rummet och han såg på henne.

"Du är en varkatt" sa James utan omsvep när Lily skakade på huvudet.

"Jag är en registrad animagus med en sjukdom" sa Lily och James blinkade och såg på henne.

"Nej Lily de där är en varkatt" sa James och såg på henne Lily nöp sig över näsroten och försökte lunga ner sig.

"Jag fick sjukdomen efter att jag gjorde min registrering, James min animagus är en snöleopard, och när min katt känner att den måste skydda mig så anfaller den, vilket den var på väg att göra emot Molly och Arthur, jag har ingen kontroll över den" sa Lily och såg på James som gick fram till henne.

"Lily det du säger stämmer när det gäller Varkatt, varför kan bara Remus gå nära dig" sa James och stirrade på henne.

"för att min katt ser honom inte som något hot, när någon annan kommer nära så börjar katten känna efter, Remus har sin varulvs gen som gör att han inte kan skada mig, eller min katt" sa Lily och såg på de andra som verkade stirra på dem.

"Lily allt du säger stämmer överens med Varkatt, jag kan be pappa skicka böckerna som vi har om Varkatter, det är väldigt sällsynta, oroa dig inte jag skall hjälpa dig så mycket jag kan" sa James och såg på henne.

"Hur listade du ut detta, Merlene och Alice har hört mig fräsa men ändå inte listat ut det" sa Lily och såg på honom James log emot henne.

"Lily du förolämpar mig, jag och Sirius har umgås med en varulv i snart sju år tror du inte både han och jag ser de där små sakerna som att dina naglar blev klor, att det växte ut morrhår från din näsa och att dina ögon var gula, sedan när du tog språnget såg jag att du var på väg att skifta form" sa James och la en arm om henne.

"Kan ni komma tillbaka nu" sa Narcissa och såg på Lily som kom först och satte sig ner i James knä.

"Lily är du säker på att du mår bättre" sa Merlene och såg på Lily som nickade.

"Det är lugnt ni behöver inte oroa er" sa Lily och såg på Remus som verkade se på henne hur hon hade lagt sitt huvud emot James axel.

"Jag fortsätter att läsa nu" sa Alice och såg på Lily som nickade svagt. James kände hur Lily andedräkt smekte hans hals.

"Lugnar min doft dig" viskade James och kände hr hon nickade.

"Katten i alla fall" sa hon medan Alice stirrade på de andra som såg på Lily som verkade utslagen igen. Molly kände sig skyldig över vad som hade hänt Lily men hon ville inte riktigt reta upp Lily mer nu när hon satt i James knä.

Harry och Ron satt lamslagna, som om en tidvattenvåg just hade sköljt över dem. Några elever skrattade och så småningom steg sorlet av babblande röster igen.

"Jag håller med att de känns så när illvrålet har slutat skrika" sa Sirius och såg på de andra som nickade.

"Det är inte klokt hur jobbigt det är egentligen är med illvrål" sa Merlene och såg på de andra som såg på boken.

"Jag hoppas att det kommer bli bättre nu" sa Ted och kastade ett öga på Lily men han satte sig nära Andromeda för att inte riskera att göra Lily arg igen.

"De kan bara bli bättre" sa Narcissa och alla stirrade på henne.

"Ni glömmer att Kapitlet heter Gyllenroy Lockman" sa Sirius och såg på de andra som stönade.

"Jag glömde bort honom låt oss hoppas att vi verkligen får se vilken lärare han är" sa Frank medan han drog upp Alice i sitt knä.

"Jag vill bara att kapitlet skall ta slut" sa Andromeda och såg på de andra som nickade. Alice såg ner i boken och fortsatte läsa.

Hermione slog igen Vallfärder med vampyrer och kikade på Rons nerböjda huvud.

"Det är aldrig ett bra tecken" muttrade Sirius och såg på Remus som stirrade på dem.

"Både du och Lily har samma sätt att slå igen böcker när ni är irriterade" sa James och drog undan håret från Lilys ansikte.

"Jag säger inte att ni gör det för att irritera oss, ni gör det när är irriterade" sa Sirius och såg på hur Lily nickade medan Remus skakade på huvudet långsamt.

"klart vi gör" sa Remus och såg på de andra skakade på huvudet.

"Jag är ganska glad över att Lily gör det för det brukar varna oss för lärare, sedan så gör Remus det när vi är illa ute" sa James och höll om Lily som låg stilla i hans famn. Alice var mycket tacksam över att Lily var lugna och de andra såg på henne hur hon verkade utmattad, James höll henne hårt emot bröstet för att hennes katt skulle vara lugn.

"Ja, jag vet inte vad du hade väntat dig, Ron men du…"

"Du behöver inte tala om ör mig att jag förtjänade det" fräste Ron.

"Jag tror det är ganska självklart att han blir arg på henne när hon börjar så" sa Molly och la armarna i kors.

"Skall du säga som talar om att det är din egna sons fel att Ni som familj har en flygande bil, och lämnar två tolvåringar ensamma, utan att ta vara på dem" muttrade Lily och såg Molly som tystnade skyddsförtrollningen hade fått Lily att flyga så Molly såg det bästa att inte säga något mer det såg nämligen ut som att Lily höll på att somna.

"Lily lugna dig, jag tar hand om det är något mer nu" sa James och drog undan hennes hår från hennes ansikte.

"Tack" viskade Lily och Andromeda som höll fram en tallrik med några mackor till Lily, som åt långsamt. Narcissa såg på de andra som verkade undra samma sak som hon gjorde vad hade hänt med Lily. De alla väntade på att Alice skulle läsa vidare.

Harry sköt ifrån sig gröttallriken. Skuldkänslan sved i honom.

"Harry" suckade Frank och skakade på huvudet.

"Det är något han måste ha fått efter pappa" muttrade James och såg på hur Lily såg upp på honom.

"Pappa burkar inte äta när han får skuldkänslor" sa James och la huvudet emot Lilys.

"Jag gillar inte att min gudson inte äter han svälter tillräckligt på sommarlovet" muttrade Sirius och stirrade på Molly som rodnade.

Molly skämdes ännu mer över sitt illvrål nu när hon insåg att det påverkade Harry med något som hon inte hade tänkt på när hon bråkade med Lily för en liten stund sedan. Alice försökte att hålla tillbaka tårarna när hon tänkte på hur illa Harry måste ha känt sig i det läget, de alla stirrade på Molly utan att hon sa något. Narcissa stirrade på henne, det var en sak att skälla på barnen men att skylla ett misstag på ett barn som en vuxen har gjort var fel. Ingen sa något varken till Molly eller Arthur, de alla hade sett hur ilsken Lily hade blivit och det räckte gott och väl tyckte de alla, James satt och höll henne lugn nu. Alice såg ner i boken och såg på de andra som nickade att hon skulle läsa.

Mr. Weasley hade ett förhör att vänta på sin arbetsplats. Efter allt som familjen Weasley hade gjort för honom den här sommaren så…

"Harry" muttrade James och skakade på huvudet medan han såg på sin bror som suckade.

"Du borde verkligen ha tänkt på hur du skäller ut din barn Molly, speciellt när deras vänner är inblandade" sa Sirius och såg på Molly som höll ner huvudet och försökte göra sig osynlig.

"Jag hoppas att de har fått lagat Rons stav" sa Narcissa och såg på Merlene som nickade.

"Jag vet inte Narcissa, jag hade inte vågat skriva hem efter det där illvrålet" sa Ted och såg på de andra som verkade stirra på honom.

"Kanske Ron är modigare än så" muttrade Frank och såg på James och Sirius som båda verkade ovanligt dystra, men de båda verkade tänka på Lily.

"Jag hoppas att det inte kommer något mer illvrål i boken" sa Andromeda och såg på Alice som skakade på huvudet.

Men han hade inte tid att sitta och älta det, för nu kom professor McGonagall gående längs Gryffindorbordet och delade ut scheman. Harry tog sitt och såg att första lektionen var en dubbeltimme i örtlära tillsammans med Hufflepuffeleverna.

"Det är en bra start på året" sa Ted och såg på de andra som nickade.

"Jag tror att första årets örtlära är lite tråkigt, men efter det så börjar det bli intressanta" sa Remus och stirrade på Sirius och James som båda stirrade.

"Vad har de gjort nu" sa Merlene och såg på Remus.

"Å inget särskilt, de gjorde som de alltid har gjort" sa Remus och såg på Sirius som såg på sin vän.

"Jag vill minnas att ingen kom till skada Remus, så jag förstår inte vad du gnäller över" sa Sirius och såg på James som log.

"Killar snälla kan vi ta det senare" sa Molly och såg på Alice som nickade.

"Tack vi vill gärna läsa klart mitt kapitel utan att Lily exploderar en gång till" sa Alice lågt hon hade märkt att Lily energi verkade vara slut.

"Lily vill du att vi lägger dig i en säng" sa James och såg på Lily som skakade på huvudet.

"Nej, låt mig sitta här" sa Lily medan tuggade på en macka som hon höll i handen.

Harry, Ron och Hermione följdes åt ut ur slottet. De tog vägen genom grönsaksträdgården och gick mot växthusen, där alla de magiska plantorna förvarades.

"Jag älskar växthusen" sa Alice och såg på de andra som började le.

"Det är ganska intressanta, jag tror aldrig att jag skulle bli trött på att vara där om det inte var för drakgödseln" sa Remus och såg på Sirius som skrattade till. Alla stirrade på honom, det var bara tre personer i rummet som viste om att Remus var en varulv vilket gjorde att han kände doften mer än någon av de andra.

"Jag önskar att vi hade fått studera mer plantor än vi gör här" sa Andromeda och såg på sin syster som nickade.

"Oroa dig inte Andromeda jag kommer se till att du alltid kommer kunna studerar örtlära mer intensivt efter Hogwarts" sa Ted i en viskande ton i hennes öra.

"Jag hoppas bara att det är någon nyttig planta de skall undersöka i dag" sa Merlene och vinkade till Alice att fortsätta läsa.

En bra sak hade illvrålet i alla fall åstadkommit: det verkade som om Hermione tyckte att de hade bestraffats tillräckligt nu, så hon var riktigt vänlig igen.

"Det var vänligt av henne" sa Merlene med en sarkastiskt ton hon stirrade på boken.

"Jag tycker att illvrålet var lite väl starkt mamma har bara skällt på mig att jag vanhedrar familjen genom att jag accepterade att vara i Gryffindor, sedan för mitt val att ställa till en del trubbel, och vissa av mitt val av vänner, men hon har aldrig skrivit det i ett illvrål att jag har valt fel vänner det är något hon tar när jag kom hem" sa Sirius och såg på James som nickade.

"Jag tror din mamma inte ville ha min mor emot sig" sa James och såg på de andra som satt där.

"Jag kanske skulle ha låtit honom, få en chans att förklara sig först innan jag skickade illvrålet" mumlade Molly och såg på Arthur som nickade de båda såg på Lily som låg emot James bröst de kanske hade varit lite hårda emot henne.

"Lily hur mår du" sa Alice och såg på sin vän som verkade halvsovande.

"Jag mår bra, blir bara väldigt utmattad när det jag blir så arg" sa Lily och såg på sina vänner med febriga ögon.

"Okej låt oss hoppas att resten av kapitlet blir lugnare" sa Alice och lutade sig in i Franks famn, innan hon började läsa.

Då de närmade sig växthuset såg de resten av klassen stå utanför och vänta på Professor Sprout.

"Läste du väntar på läraren" sa Arthur och såg på boken.

"Om det är samma lärare som vi har haft i år så behöver man aldrig vänta på henne" sa Ted och såg på de andra som nickade.

"Jag håller med dig, det är ovanligt att vi någonsin behöver vänta på lärare här" sa James och såg på de andra som nickade.

"Jag tror vi aldrig har sett en lärare komma efter oss" sa Molly och såg på Arthur som nickade.

"Alla lärare här på Hogwarts ser alltid till att komma före eleverna det är god moral" sa Remus och såg på Alice som stirrade på dem.

"Vi alla vet hur våra lärare är så vi behöver inte diskutera det" sa Alice och skakade på huvudet innan hon läste vidare.

Harry, Ron och Hermione hade just kommit fram till de andra eleverna när de såg henne komma klivande tvärs över gräsmattan, åtföljd av Gyllenroy Lockman.

"Där har vi förklaringen" sa Ted med ett stön och såg på boken.

"Jag önskar att vi kunde fixa så han aldrig kommer bli en lärare här på Hogwarts" sa James och såg på de andra som nickade.

"Oroa er inte McGonagall läser boken hon med" sa Andromeda och såg på de andra som log medan James och Sirius bleknade.

"Hon kommer få veta om Manteln" viskade Sirius och såg på James som stönade.

"Jag tänkte inte på det" sa James och såg på de andra som stirrade på dem.

"Ni två tror ärligt talat att McGonagall inte känner till den" sa Lily med en gäspning, och både killarna såg på henne.

"Vad ni har spenderat sju år hör på Hogwarts med den där manteln och innan dess så har din far förmodligen använt den" sa Lily och såg hur James och Sirius nu log.

"Vi tänkte inte på det, tur att vi har dig och Remus" sa Sirius och log emot Lily som skakade på huvudet, och James slog honom lätt i bakhuvudet.

Professor Sprout hade famnen fylld av bandage, och med ännu ett styng av skuldkänsla upptäckte Harry det piskande pilträdet en bit längre bort – flera av grenarna hade mitella och var omlindade med bandage.

"Harry oroa dig inte för trädet, det tål så mycket mer än vad du tror" sa Remus och såg på boken medan han skakade på huvudet.

"Jag kan inte tro det att Harry tycker synd om ett träd" sa Alice och sänkte boken och såg på de andra som log.

"Harry det där trädet kan ni gärna få slita upp med rötterna, jag tror att trädet aldrig har gjort någon nytta" sa Ted och såg på de andra som nickade alla utom Remus, Sirius och James de viste vilken nytta trädet gjorde, Lily som satt i James knä började få en känsla av att det där trädet höll en hemlighet som James och Sirius kände till.

"Snälla säg att trädet gjorde någon skada på Gyllenroy Lockman innan han slutar på Hogwarts" sa Andromeda och såg på de andra som nu log.

"Kan vi inte" sa Frank och stirrade på trollspöna som var framme.

"Han är elev på skolan, och därför skall vi inte se till att han besöker trädet" sa Narcissa och såg på de andra som verkade tänka.

"Så när han har gått ur skolan" sa Ted med ett leende och Lily stönade.

"Ja Ted, när Han har lämnat Hogwarts så kan ni genom föra vad ni än tänker MEN så länge vi inte vet något om det" sa Lily och såg på de andra killarna som nu nickade och de lovade varandra att de inte skulle berätta något.

Professor Sprout var en satt liten häxa med en lappad hatt över sitt flygiga hår, hon hade som vanligt en massa jord på kläderna och hennes fingernaglar skulle få Moster Petunia att svimma.

"Lily vi måste se till att din syster verkligen aldrig kan vara så renlig som det påstås i boken" sa Alice och såg på de andra som nu skrattade.

"Håller med, det skulle vara väldigt uppiggande att se henne svimma varje gång hon har städat och rummet helt plötsligt ser ut som innan" sa Lily med ett leende hon tog emot koppen från Sirius.

"Ingen Eldwhisky" sa Lily och såg på honom och Sirius skakade på huvudet.

"Jag skall inte ge dig eldwhisky eftersom du är så trött" sa Sirius och Lily drack långsamt, medan Arthur och Molly stod längre bort och sträckte på sig, Frank satt och drog fingrarna genom Alices hår, Ted och Andromeda satt och såg oroligt på Lily som låg i James famn, och Narcissa höll på att få en av husalferna att servera lite fika. Alice såg på de andra innan hon valde att fortsätta läsa.

Gyllenroy Lockman däremot var ren och fläckfri i sin böljande turkosgröna klädnad och sin turkosa trollkarlshatt med guldkanter, i perfekt vinkel på det gyllenglänsande håret.

"Gud hur kan han bli mer irriterande" sa Ted och såg på Andromeda som nickade.

"Jag tror det har blivit värre med åren" sa Andromeda och såg på Ted som nickade.

"Jag hoppas att det vi kan göra något åt det" sa Remus lågt och såg på Frank och Ted som nickade.

"Lily skulle du kanske kunna hjälpa oss med att brygga en dryck tillsammans med Remus, du och Remus är det två bästa i trolldryckslära" sa Sirius och såg på Lily som blundade.

"Jag tänker inte säga något, jag hoppas att ni hittar ett sätt att göra vad ni än tänker utan att tala om något för mig" sa Lily och såg på Remus som nu log.

"Oroa dig inte Remus kommer veta du skall bara hjälpa honom så att vi inte gör honom illa ordentligt" sa Sirius och log nu. De andra log med alla viste nu att de hade guld läge att fixa Gyllenroy ordentligt och säkert. Alice såg på de andra innan hon började läsa igen.

"Hejsan där!" ropade Lockman och log strålande mot alla de församlade eleverna. "Jag har just visat Professor Sprout hur man botar ett piskande pilträd på rätt sätt! Men jag vill inte att ni ska få för er att jag är duktigare i örtlära än hon! Jag råkar bara ha träffat på åtskilliga av de här exotiska växterna under mina många resor…"

"Det där stinker värre än Drakgödsel" sa Ted och såg på de andra som stirrade på honom.

"Jag tror inte på det heller, hans betyg i örtlära är väldigt dåliga sist jag hörde något" sa Andromeda och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Jag fattar inte att trädet inte slog honom" sa Frank och såg på de andra.

"Vad… Jag klarar inte av att vara i den killens närhet, och jag skulle bli mycket förvånad om trädet klarar av honom" sa Frank och alla andra log.

"Jag har en känsla att trädet inte kunde för att Professor Sprout var där" sa James och såg på de andra som höll med honom.

"Jag skulle inte vilja ha honom nära barn, det låter som han försöker få eleverna att falla för hans charm, det är värre än, att äldre elever charmar yngre elever" sa Sirius och såg på de andra som nickade.

"Jag hoppas att han inte blir långvarig på Hogwarts" sa Narcissa och såg ner på pappret.

"Vad har du skrivit" frågade Merlene och såg på Narcissa som såg upp på henne med ett leende.

"Ett brev till Skolans styrelse" sa Narcissa och såg på de andra som stirrade på henne.

"Och vad står det i det kära kusin" sa Sirius och såg på Narcissa som rodnade.

"Det är ett förslag om att inte tillåta lärare använde Hogwarts som språngbräda för göda sin berömmelse, och att det skall vara strängt förbjudet för lärare att nervärdera elever eller att försökte skrämma elever så att de är rädda att göra fel" sa Narcissa och såg på de andra som nu nickade.

"Jag tror att vi alla skall skriva ett brev på det sättet så att styrelsen ser att vi är många olika som vill ha en ändring på hur skolans lärare håller på" sa Arthur och såg på Molly som nickade, de båda tänkte på Professor Snigelhorn som hade favoriserat elever alldeles för mycket enligt dem båda.

"Växthus nummer tre i dag, pojkar och flickor!" sade Professor Sprout, som såg riktigt misslynt ut och inte alls lika glad som hon brukade.

"Å Jag undrar vad som har gjort att hon är misslynt" sa Ted och såg på de andra som såg på honom.

"Det finns ett enkelt svar på det Gyllenroy Lockman den enda person som kan få en misslynt" sa Andromeda och såg på honom.

"Jag är väldigt glad över att James har lovat att hjälpa oss, så att hans kläder inte klarar av att vara nära oss" sa Ted och såg på James som log.

"Jag är ganska säker på att den kommer börja fungerar nästa vecka. Jag hoppas att den är lika effektivt som det har varit för mig" sa James och såg hur alla i rummet sken upp vid detta.

"Det är bra då slipper vi vara med i hans teater spel" sa Andromeda och såg på Ted som log medan han började skrockade.

"Kommer det gälla mig med" sa Narcissa och såg på de andra som såg på henne.

"Det gäller alla i detta rum" sa James och såg på Narcissa som log.

"Tack och lov, han har försökt få mig att gå ut med honom så fort Lucius inte är i närheten, så tack James" sa Narcissa och såg på de såg på henne med ett leende.

"Växthus tre" sa Remus och verkade sitta och tänka på något alla såg på honom.

"Jag vill minnas att det finns en växt som bits där" sa Frank och såg på de Remus som nickade.

"Jag kommer inte på vad den heter men, jag minns det där växthuset för en annan anledning" sa Remus och stirrade på sina två vänner som försökte se oskyldiga ut.

"Kan vi läsa och se vad som händer" sa Merlene och såg på de andra som nickade, Merlene stirrade på Molly och Arthur ingen av dem hade bett Lily om ursäkt än och det gjorde henne arg, Lily hade ju sagt till dem att hon inte fick bli arg, och Molly och Arthur hade bara gjort det värre.

Det hördes ett förväntansfullt mummel från eleverna. De hade aldrig varit i något annat växthus än nummer ett tidigare – växthus nummer tre innehöll mycket intressantare och farligare plantor.

"Vänta bara, tills ni kommer till de andra, växt hus tre är mest intressantare än de övriga men det finns farligare än nummer tre" sa Remus och såg på Lily som nickade.

"Känns det bättre nu" sa James och såg på henne.

"Jo det känns bättre, jag hatar när det där händer" sa Lily och såg på de andra som nickade.

"Vad hände Lily" sa Merlene och såg på Lily som bara stirrade på dem.

"Jag tappade kontrollen, snälla kan vi ta detta senare" sa Lily och såg på Merlene och Alice som nickade medan de stirrade på Molly och Arthur som verkade försöka inte se på någon.

"Jag hoppas att de kommer få hålla på med intressanta växter första dagen" sa Lily och såg James som nickade.

"Jag hoppas verkligen att de inte gör som James och Sirius i det växt huset" sa Remus för sig själv.

"Är det något jag bör känna till" sa Lily och såg på Remus som såg på henne.

"Fråga James om det en dag" sa Remus och såg på Lily som såg på James med ett leende.

Professor Sprout tog en stor nyckel från knippan i bältet och låste upp dörren. Harry uppfångade en pust av fuktig jord och gödningsmedel, blandad med den tunga doften från några jättestora, paraplyliknande blommor som hängde ner från taket.

"Jag älskar att vara i växt husen" sa Andromeda och såg på de andra som verkade tänka på något de ville vara med om.

"Jag önskar att mamma ville låta mig plantera några av växterna som skulle kunna hjälpa mig med trolldryckerna som jag ville ha gjort under sommaren" sa Lily och såg på de andra som stirrade på henne.

"Vad om man använder färska blommor, rötter och annat så blir drycken bättre än om man använder torkade, jag lärde mig det mitt andra år" sa Lily och James log emot henne.

"Och detta är varför vi ber dig om hjälp" sa han och kysste hennes kind.

"Jag undrar hur många nycklar hon har till varje växthus" sa Sirius tankfullt och såg på James som verkade tänka.

"Nej" sa Andromeda bestämt och såg på Sirius som nu såg rädd ut.

"Jag tänker inte låta er stjäla från Växthusen" sa Andromeda och såg på killarna som suckade.

"Det finns ett lättare sätt att få något ur växthusen" sa Lily och log emot Andromeda som såg på henne.

"Hur" sa Sirius som behövde ha en sak för ett spratt.

"Man ber våran lärare i örtlära om hjälp" sa Lily och såg på Sirius som stönade.

"Hon hatar mig" sa Sirius och såg på de andra som skrattade.

"tala bara om vad du skall ha så kanske vi kan fixa det" sa Merlene som viste att Sirius skulle be dem om det.

"Jag skall skriva en lista till Remus" sa Sirius och såg James som nu log. Remus skakade på huvudet men han skulle gå med på att hjälpa sina vänner så länge han fick veta hur och vad de tänkte göra.

"Så länge det inte är något farligt ni tänker göra" sa Lily och såg på Sirius som nickade. Alla visste att Sirius gillade att spela spratt på andra. Alice skakade på huvudet innan hon läste vidare.

Han skulle just följa efter Ron och Hermione in när Lockmans hand grep tag i honom.

"Den där mannen skall aldrig få komma mer än två meter närmare min son" sa Lily med en låg fräsande röst.

"Lily vi vill inte ha en upprepning på vad som hände för en stund sedan" sa James och såg på Lily som nickade.

"Har du testat meditation" sa Ted och såg på Lily som nickade.

"Hjälper bara utan för Hogwarts inte när jag är på Hogwarts" sa Lily och såg på de andra som stirrade på henne.

"Det är för att du ger den rätten" viskade James och såg på Lily som stirrade på honom.

"Din katt känner av magin och du tillåter katten mer utrymme här eftersom du vet om att ingen skulle se ner på dig för vad som skulle kunna hända" sa James lågt i hennes öra.

"Jag kan inte kontrollera henne oavsett om jag vill eller inte, hon känner magin, det är inte som en animagus James det är värre" sa Lily och såg på James som nickade långsamt.

"En animagus har man kontroll över, en Varkatt har man inte kontroll över" viskade James i örat på Lily, Lily nickade med hållande.

"Jag skall vissa dig något sedan" sa James lågt och såg på henne.

"Något som du inte får berätta" viskade han ännu lägre och såg på Sirius som stirrade på sin vän, Sirius var orolig att James skulle sätta dem alla i problem men det hade varit James idé från börja att bli en animagus. Alice viste inte om hon skulle känna sig svartsjuk på att James verkade veta vad som var fel med Lily, hon såg på Merlene som verkade ha samma känsla, varför fick James veta, när de hade varit Lily vän sedan första året.

"Jag undrar vad Lockman vill Harry" sa Frank och såg på de andra som nickade.

"Det undrar jag med" sa Ted och såg på Alice som viste att det var bara att läsa så att de fick veta.

"Harry! Jag vill gärna tala några ord med dig. Ni har väl ingenting emot att han kommer några minuter senare, professor Sprout?"

"Som att en lärare skulle låta någon elev komma lite sen" sa Remus och såg på boken med avsmak.

"Jag hoppas att Professor Sprout säger till honom att flyga och fara" sa Andromeda och såg på boken och väntade på att de skulle få svar på om professorn skulle tillåta det.

"Jag tror inte att det spelar vad professor Sprout säger jag tror att Lockman kommer göra precis vad han vill" sa Merlene och såg på de andra som verkade tänka efter.

"Varför skulle det spela någon roll" sa Molly och såg på de andar som höjde på ögonbrynen.

"Molly den där pojken som vi går i skola med, gör allt för att slippa göra sina läxor, han struntar i vad lärarna säger" sa Ted och såg på de andra som nickade några av dem hade sett hur Lockman gjorde för att slippa göra vissa saker.

"Okej kan vi läsa vidare nu" sa Narcissa och såg på de andra som nickade medan Alice satte sig bättre.

Av professor Sprout bistra min att döma hade hon faktiskt något emot det, men Lockman sade:

"Det hade jag med gjort" sa Andromeda och såg på de andra som nickade.

"Jag vill inte att Harry skall vara ensam med den där mannen" sa James och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Jag tror aldrig jag har sett en lärare med en sådan min" sa Narcissa och pekade på albumet som de andra hade glömt bort, de alla lutade sig över albumet och Lily såg på de andra som log åt hur arg som läraren såg ut.

"Jag är väldigt glad över att hon visar att hon inte gillar det, men det lät som att han kommer strunta i vad hon än tänker" sa Merlene och såg på de andra som stönade.

"Läs så vi får veta om det är några mer regler som vi vill att styrelsen skall försöka införa" sa Frank och såg på Alice som nickade.

"Jag hoppas verkligen att styrelsen lyssnar på oss" sa Lily och såg på de andra som stirrade på henne.

"Vi har Blivande Lord Longbottom, Lord Potter och Lord Black som vill ändra lagar för hur våra framtida barn skall ha det bra, oroa dig inte Lily, styrelsen kommer lyssna" sa Arthur och såg på sina vänner som log emot honom. Alice såg på Frank som hade rodnat.

"Lord" sa Lily och höjde på ögonbrynet emot James.

"Jag tillhör en av de äldsta familjerna, både jag och Sirius. Frank tillhör en av dem med, visserligen skall Weasleys vara med också men för några hundra år sedan så hände något som gjorde att Weasleys förlorade sin Lord titel" sa James och såg på de andra som stirrade på honom.

"Jag tror det är fem hundra år sedan som Weasley förlorade sin Lord titel" sa Arthur och såg på de andra som stirrade på honom innan de nickade för att håll med honom, Arthur borde kunna sin historia bättre än någon annan. Alice log åt tanke på att de skulle säkert få igenom sin förslag nu.

"Det var hyggligt", och stängde växthusdörren mitt i ansiktet på henne. "Harry" sade Lockman och log ett bländande leende med sina stora, vita tänder, medan han skakade på huvudet. "Harry, Harry, Harry."

"Den där Hunden" stönade Ted och sjönk ner i stolen.

"Professor Sprout ville ju inte alls låta Harry missa en del av sin lektion" sa Andromeda och såg på de andra som nickade.

"Jag fattar inte att han stängde dörren i ansiktet på henne, det är helt respektlöst" sa Andromeda och såg på boken och kände hur Ted höll i hennes hand.

"Jag tror att den där läraren kommer att testa allas tålamod" sa Sirius och såg på de andra som nickade.

"Jag fattar inte hur han klarar av att le så där" sa Merlene och såg på de andra som skrattade.

"Jag tror det är något han har tränat på" sa Ted och såg på boken med avsmak.

"Jag undrar vad Lockman vill Harry" sa Remus och såg på James som stirrade på boken,

"Jag förstår inte varför han har sådant intresse för min son" viskade Lily och såg olyckligt på boken

"Jag hoppas att Harry slipper ifrån honom snabbt" sa Ted och såg på de andra som nu nickade. Alice såg ner i boken och läste vidare.

Harry, som var helt paff, sade ingenting.

"När jag fick göra det… ja, det var naturligtvis mitt fel alltihop. Jag kunde ha sparkat mig själv"

"Å varför gjorde han inte det" sa Ted och såg på de andra som stirrade på honom.

"Jag undrar vad han anser är hans fel" sa Sirius och såg på de andra som nickade.

"Jag önskar att han kunde säga det fler gånger att det är hans fel alltihop" sa Andromeda och såg på Lily som log.

"Det borde väl gå och lägga en sanningsförtrollning över honom" sa Merlene och såg på Arthur som var de av dem som borde kunna lagarna.

"Ledsen Merlene det är olagligt att gör det, även om det skulle vara lagligt skulle ingen tycka om det" sa Arthur och såg på de andra som verkade tänka på något annat.

"Jag kan förstå att Harry inte fattar någonting för jag tror jag inte förstår vad han talar om" sa Narcissa och såg på de andra som verkade tänka efter.

"Skall jag läsa och se hur han tänker" sa Alice med ett leende hon såg på de andra som nickade.

Harry hade ingen aning om vad han pratade om. Han skulle just säga det när Lockman fortsatte:

"Jag har aldrig blivit så chockad i hela mitt liv. Att flyga en bil till Hogwarts! Men jag förstod förstås genast varför du gjorde det. Det gick inte att missta sig på. Harry, Harry, Harry."

"ÄR Det han som har stängt spärren" Skrek Lily och flög upp medan alla andra stirrade på boken, James drog ner henne i sitt knä.

"Lily vi båda vet att han inte är så duktig är han inte" sa James och såg på Lily ögon som växlade mellan grönt och gult.

"Lily lugna ner dig det hjälper inte du kommer inte komma ur rummet" sa James och drog undan hennes hår från hennes ansikte.

"Tack, jag vill bara veta vem som har stängt spärren" sa Lily och såg på James som nickade.

"Jag undrar hur han kunde tänka på det sättet" sa Frank och såg på de andra som nickade.

"Jag undrar mer varför han tror sig veta varför de flög" sa Molly och rynkade pannan.

"DE flög bilen för att spärren inte släppte igenom dem och det fanns ingen annan anledning" sa Arthur och stirrade på boken och undvek att se på Lily.

"Att han aldrig har glömt de som James gjorde för två år sedan" sa Sirius och såg på sin vän som log.

"Jag tror han utför en glömske förtrollning varje gång jag har gjort något, du minns väl när jag" sa James och såg på Lily som stirrade på honom.

"Låt oss bara säga att Lockman, har blivit lite mer utsatt än Snape har blivit" sa James och såg på Lily som stirrade på honom sedan på Sirius.

"Vad har ni gjort" sa Lily och såg på Remus som log.

"Det handlar bara om att vi har hjälp vissa tjejer att slipp hans påflugenhet, som att hans andedräkt inte är fräsch, hans tänder kanske har blivit gula" sa Remus och såg på Lily som skakade på huvudet, hon hade lärt sig för länge sedan att inte försöka förstå sig på James och Sirius.

Det var ganska otroligt hur Professorn lyckades visa varenda en av de där bländande vita tänderna, till och med när han inte pratade.

"Bara Harry skulle tycka det var otroligt" sa Alice och skrattade.

"Jag håller med det är ganska svårt att visa alla tänder när man pratar, och sedan lyckas med att visa dem när man inte pratar" sa Ted och såg på Sirius och James som verkade försöka.

"Han måste ha tränat sina kindmuskler" sa Sirius efter en kort stund och såg på de andra som skrattade åt dem.

"Snälla sluta göra det där" sa Lily och såg på James som såg på henne.

"Visst jag ville bara se om det var jobbigt" sa James och kände hur Lily slog honom lätt i bröstkorgen.

"Kanske dags att försöka bete sig lite mer vuxet" sa Lily och såg på honom, medan ett leende lekte på hennes läppar.

"Kanske inte så länge det får dig att le" sa James och kysste hennes kind innan han vinkade till Alice allt läsa vidare.

"Jag gav dig smak för berömmelse, va?" sade Lockman. "Du blev alldeles tänd på det, eller hur? Du hamnade på förstasidan i tidningen tillsammans med mig och du kunde inte vänta med att få komma i tidningen igen"

"Hur fan tänkte han ut de där" sa Sirius och såg på boken.

"Jag fattar inte hur han tänker hälften av alla gånger" sa Ted och stirrade på de andra som nickade.

"Finns det någon som förstår hur den där mannen tänker" sa James och höll i Lily som verkade vilja ge sig ut och försöka slå honom.

"Han gav honom inte smak för berömmelse. Harry hatar ju att vara berömd, hur kan den mannen påstå någon sådan där" sa Lily och väste som en katt i sluten.

"Lily" varnade James och Remus henne och Lily rodnade.

"Men det var ju han som drog in honom i tidningen från början" sa Molly och stirrade på boken.

"Bekräftar bara våran teori om att han använder glömske förtrollning" sa Frank och såg på henne med ett leende. Andromeda och Ted satt och stirrade på boken med öppen mun.

"Nu har vi hört allt från den där pojken" sa Andromeda och såg på Ted som nickade.

"Nej det har ni inte alls" sa Lily och såg på de andra som vände blicken emot henne.

"Inte Lily" sa Merlene och höjde ögonbrynet.

"Jag sätter 10 Gallioner på att innan boken är slut så kommer Ni få höra något mer som ni inte har hört den pojken göra och glöm inte att vi ännu inte har hört hur han undervisar" sa Lily och la upp pengarna på bordet. Alla skruvade på sig, Lily hade aldrig tagit någon spådomskonst lektion men hennes institution var ruskigt bra ibland, James visste inte hur hon kunde vara så säker men Andromeda och Ted satte 2 Gallioner emot henne, Narcissa var med på 1.

"Var fick du alla de där gallionerna från" sa Andromeda och såg på Lily som log.

"Remus, Sirius och James, slog vad med mig i förra boken" sa Lily glatt och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Vad jag kan inte hjälpa att mina instinkter är bra ibland" sa Lily och såg på James som skakade på huvudet.

"Bara att du skrämmer oss" sa James och log emot henne. Alice valde att fortsätta läsa.

"O, Nej, Professorn, så var det inte. Ni förstår…"

"Harry, Harry, Harry" sade Lockman och sträckte ut handen och grep tag i hans axel.

"Ännu en lärare som inte lyssnar på dem" sa Remus och skakade på huvudet och såg på de andra som stirrade på honom.

"Vad menar du" sa Molly och såg på dem.

"Vi har Professor McGonagall i första boken men visst jag hade inte heller trott De där tre hade lyckats med att ta sig till stenen, sedan har vi Professor Snape även om man inte skall kalla honom för det" sa James och såg på de andra som nickade.

"Jag vet inte om Professor McGonagall och Professor Dumbledore lyssnade på dem om spärren" sa Sirius och såg på de andra som verkade tänka efter.

"Det vet vi inte än men jag hoppas ju att McGonagall lärde sig efter första året" sa Remus och såg på de andra som nickade nu.

"Jag önskar att jag kunde förhäxa den mannen för att röra min son" sa Lily och kände hur James höll i henne.

"Det kommer han inte kunna göra Lily, du får gärna hålla dig lugn" viskade James medan Arthur och Molly såg på henne.

James stirrade på Arthur och Molly som ännu inte hade bett Lily om förlåtelse för att ha retat upp henne och gjort henne helt utmattad, Remus undrade med varför Molly och Arthur hade börjat be Lily om ursäkt, visst de hade båda bråkat men Arthur hade dragit upp att Lily aldrig hade varit där för deras son.

Molly började undra varför hon och Arthur hade gått med på att läsa dessa böcker, hon stirrade på Arthur som lutade sig fram emot henne.

"Molly du borde be om ursäkt till Lily" sa Arthur och såg på Molly.

"Varför det, jag har inte gjort något fel" sa Molly och la armarna i kors och såg på sin man, Narcissa skakade långsamt på huvudet, hon hade hört vad Molly och Arthur pratade om.

"Inte gjort något fel" utbrast Narcissa och stirrade på Molly som såg på henne.

"Nej jag har inte gjort något fel" sa Molly och reste sig upp.

"Så att tala om för din tolv åriga son att det är Hans fel att hans far väntar ett förhör på Ministeriet för en bil som Arthur har förtrollat, en förtrollning som är utan för en tolvårings kunskaps nivå, och att det är hans fel att ni inte har lärt honom hur man reagerar i en kris situation" sa Narcissa och såg på Molly som blev rödare i ansiktet.

"Nej inte mitt fel" sa Molly och resten av gruppen stirrade på henne, Arthur såg på henne.

"Molly vill du återvända hem för resten av kapitlet" sa Arthur och såg på sin hustru som stirrade på honom.

"Nej jag vill höra hela boken" sa Molly och såg på Arthur med en hård blick.

"Kan ni sluta bråka så jag kan läsa" sa Alice och såg på Molly och Narcissa som bara stirrade på varandra. Alice valde att läsa vidare.

"Jag förstår. Det är bara naturligt att vilja ha mera, när man väl har fått en liten försmak av berömmelsen – och jag förebrår mig själv för att ha gett dig det.

"Jag tror vi kn ge Lily våra pengar med en gång" sa Ted och såg på Andromeda som nickade.

"Jag hade glömt bort hur arrogant den där pojken kan vara" sa Andromeda och såg på Ted som nickade.

"Att Lockman skulle ha gett Harry en försmak för berömmelse, jag skall" muttrade Lily och kände hur James höll i henne hårdare.

"Hjälper inte Lily" sa James och drog sin näsa längs Lilys hals.

"Du verkar ha fått kläm på hur du lugnar ner henne" sa Remus och höjde på ögonbrynet.

"Bara jag börjar i tid" sa James och såg på Lily som lät honom hålla på.

"Jag hoppas vi kan få veta hur vi kan hjälpa henne" sa Merlene och såg på sin vän som satt i James famn.

"När hon är redo" svarade Remus och såg på Merlene och Alice som nickade.

"Jag hatar Lockman" muttrade Narcissa och såg på Molly som satt med armarna i kors och såg på boken som om hon försökte sätta eld på den.

"Jag hoppas att vi kan hitta på något bra emot honom snart" sa Sirius och såg på James som bara log emot honom.

"Det kommer, Sirius, det kommer du måste lära dig att ha tålamod" sa James och såg på de andra som nickade.

"Så länge jag kan förneka allt så kanske jag går med vad ni än kommer på" sa Lily lågt nog för att James och Remus att höra vilket gjorde att James ögon började glittra.

"Oroa dig inte" sa James och såg på de andra stirrade på honom men han hade bara ögon för Lily.

Det måste ju stiga dig åt huvudet – men du förstår, unge man, att du kan inte börja flyga omkring i bilar för att få uppmärksamhet.

"Han gjorde det inte för att få uppmärksamhet, och det har inte stigit Harry över huvudet det hade underlättat om folk slutar stirra på honom och viska bakom hans rygg" fräste Sirius till och såg på Lily som log tacksamt emot honom.

"Jag tänker inte låta något hända min Gudson så länge jag har blod i mina ådror och luft i mina lungor" sa Sirius och såg på Lily.

"Det är bara att veta bror, att om något händer oss att han kommer var trygg med dig och Remus" sa James och såg på de andra som stirrade på boken.

"Jag vet inte om jag vill veta vad som fick den där pojken att tro att det var för uppmärksamhet Harry ville ha, vad jag vill minnas så var det Ron Weasley som kom på idéen" sa Frank och såg på Molly som undvek att stirra på någon.

"Ignorera henne" viskade Alice och kysste Franks kind innan hon såg ner i boken igen.

Du kan väl bara ta det lite lugnt? Det finns gott om tid för såna saker när du blir äldre.

"Vänta bara" sa Sirius och morrade som en hund alla stirrade på honom.

"Harry. Jag hoppas verkligen att du har valt ett lugnt arbetsområde, och INTE följt din far eller gudfars exempel på tänkta yrken" sa Lily helt plötsligt och såg på lappen som nu kom fram.

Kära mamma.

Jag fick ett brev av Jocelyn att det inte är bra att reta upp dig, att mitt brev om att jag inte har gått nära piskande pilträdet hade kunnat göra ditt tillstånd värre, för det ber jag om förlåtelse.

Jag får inte säga så mycket om framtiden mamma det måste du förstå, och dessutom förstör det en del av läsningen för er, om jag skulle avslöja något för er. Jag hoppas att ni förstår varför vi inte kan berätta så mycket i våra brev, vi önskar inte skrämma ihjäl er, det är inte därför böckerna kom till er, jag hoppas innerligt att ni förstår att dessa böcker kommer hjälpa oss.

Jag hoppas verkligen att Jocelyn har gjort rätt som skickade tillbaka böckerna, hon har sina egna skäll att göra det, har dock inte lycktas få ur henne varför hon har gjort det.

Mamma ta det lugnt och låt inte vårat gemensamma temperament ta över för mycket, Jocelyn rekommendera att du tar en mun full av den där vattnet hon skickade tillbaka vad det nu innehöll.

Din son

Harry

"Jag kan inte förstå att han inte vill berätta för oss, men jag önskar att jag fick veta så att jag kunde sluta vara så orolig" sa Lily och såg upp från brevet som hon hade läst upp.

"Oroa dig inte Lily, jag är säker på att han kommer klara av vad som än händer" sa James och såg på de andra som nickade.

Lily la huvudet emot James axel, och drog djupa andetag för att lugn ner sin katt som verkade trivas bättre nära James än någon annan. Lily blundade och lyssnade på vad sin katt tyckte, om James, men han var fortfarande ett hot, Remus var inget hot inte som James som hon kände, hon såg på Remus som verkade se hur hon kämpade med att förstå hur hon skulle klara att hantera sin katt.

Ja, ja, jag vet nog vad du tänker! 'Det går väl an för honom att säga, han som redan är en internationellt berömd trollkarl!'

"Jag tror inte att den där mannen kan bli mer uppblåst" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Jag önskar att vi kunde visa alla hör på Hogwarts hur han är" sa Andromeda och såg på de andra som nickade.

"Jag hoppas att McGonagall kommer att läsa boken och göra alla som biträdande rektor att den mannen aldrig kommer bli lärare på Hogwarts" sa Lily och kände hur hennes katt, spann under James händer när han drog sin hand över hennes rygg.

"Oroa dig inte Lily Professor McGonagall kommer att se till att göra allt för att han inte kommer jobba i Hogwarts" sa James och såg på Remus som log emot dem.

"Jag önskar att de hade anställt Remus i stället" sa Sirius och såg på de andra som stirrade på honom.

"Vad han är inte dålig, han har alltid hållit extra läxor och extra förhör med oss de två sista åren efter att Peter knappt klarade sitt G.E.T i försvar mot svartkonster" sa Sirius och såg på de andra som skrattade.

"Hur kom det sig att ni har hamnat med, jag vill minnas att du kusin hade väldigt bra betyg i G.E.T" sa Andromeda och såg på sin kusin.

"Det är inte bara marodörerna han gör det emot, alla killar i vårat år i Gryffindor råkar ut för det" sa Frank och log emot Remus som rodnade.

"Jag tycker det är viktigt" sa Remus och såg på de andra som nickade.

"Jag hoppas du kommer bli lärare" sa Merlene och såg på Remus som nickade och tänkte tillbaka på lappen som Harry hade skickat till honom.

Remus såg ner på lappen som han höll i Harry hade kallat honom den bästa läraren han något sin hade haft, han log för sig själv och såg på de andra som stirrade på honom.

"Vad Alice läst vidare så att jag slipper se hur de stirrar på mig" sa Remus och stoppade undan brevet. Alice log åt honom innan hon läste vidare.

Men när jag var tolv år så var jag en precis lika stor nolla som du är nu. I själva verket vill jag påstå att jag var en ännu större nolla!

"Okej Lily här" sa Ted och la över pengarna som de hade satt.

"Det där har vi aldrig hört honom säga över huvud taget" sa Andromeda och såg på boken med stora ögon.

James stirrade på boken han med men han hade två anledningar, den första var att ingen, ingen kallar hans son för en stor nolla, absolut ingen, det andra var att han ville så gärna se till att Lockman själv fick höra de där orden. Lily kände hur James verkade bli mer och mer arg.

"James, snälla det hjälper inte" sa Lily och såg på honom, James såg in i hennes ögon och såg hur mjukt gula de var.

"Nej men det känns bättre" sa James och log emot henne.

"Jag kan inte fatta att Lily fick rätt igen" sa Merlene och såg på de andra som såg på henne.

"Visserligen så hade ingen av oss räknat med det där" sa Ted och såg på Andromeda som nickade.

"Jag fattar inte att han sa en sådan sak" sa Frank och såg på boken medan han skakade på huvudet. Alice log emot honom innan hon valde att läsa vidare.

Det finns ju några få som har hört talas om dig, menar jag.

"Släpp mig" sa Lily och kämpade emot James som drog med henne in i skuggorna.

"Alice läs vidare vi kommer sitta hör inne medan du läser klart" sa James med en hög röst innan han kastade en förtrollning som gjorde att ingen hörde dem, medan de hörde vad de andra pratade om.

"Lily låt din katt komma fram" sa James lugnt och såg på Lily som stirrade på honom.

"Lily jag tar hellre hand om din katt just nu, jag ser det i dina ögon" sa James och såg på Lily som tvekade innan katten stod framför honom.

James hade sett många katter men aldrig en som Lilys, hon är den enda Varkatt som existerar, som han kände till, snöleoparderna sades ha dött ut nästan samtidigt som Hogwarts byggdes, han såg på Lily som stirrade på honom, han höll fram handen och lät katten välja att komma fram till honom.

Lily gillade inte att lämna över till katten när James var i närheten men James hade bett henne väldigt bestämt vilket gjorde att hennes katt lydde och gick fram till James och la sig ner med huvudet i hans knä.

"Du vet om att du är väldigt vacker" sa James i henne öra och katten fnös till och James skrattade.

"James är ni okej" sa Remus och såg på skuggan där James och Lily hade försvunnit.

"oroa er inte det är bara för säkerhets skull jag tog in Lily hit" sa James och såg på Lily som himlade med ögonen.

"Jag undrar vad det är nu" sa Merlene och såg på Alice som ryckte på axlarna innan hon läste vidare.

Hela den där historien med Den-som-inte-får-nämnas-vid-namn!" Han kastade en blick på blixtärret i Harrys panna.

"Bara ett få tal som har hört talas om Harry Potter, och den där historien om Den-Som-inte-får-nämnas-vid-namn" utbrast Remus och såg på boken.

"Den där mannen är helt otrolig jag vet inte om man skall tro. Jag vet nu att jag skall tro på ännu mindre av vad han berättar" sa Ted och såg på Andromeda som nickade.

"Vi skall aldrig mer tro på ett ord av vad Lockman säger" sa Andromeda och såg på de andra log.

"Vi vet alla nu att vi inte skall tro på honom, visserligen visste vi det innan" sa Sirius och såg på Frank och Arthur som såg Molly.

"Jag vet, jag vet, det kan inte mäta sig med att vinna veckotidningen Häxornas världs pris för supercharmleendet fem gånger i rad som jag har gjort. Men det en början, Harry, det är en början."

"Han är helt sanslös" sa Remus och stirrade på boken.

Lily hade ställt sig upp och gav ut ett rytande av missnöje James drog ena handen över hennes rygg medan han kände med andra handen att hon inte hade sprängt hans trumhinnor.

"Du har en bra röst" sa James och såg på Lily som fnös igen.

"Är ni okej" frågade Alice och såg på skuggorna de alla hade hört något men de hade inte hört vad det var.

"Det är lugnt Alice läs du vidare" sa James och satte genast upp förtrollningen efter sitt svar.

"Jag tror att James har ganska bra koll vad som händer i skuggorna" sa Sirius och höjde på ögonbrynet emot Remus som stirrade på honom.

"Sirius, säg inget som du kanske ångrar senare, Lily kan vara dödlig om hon tappar sin kontroll" sa Remus och stirrade på Sirius tills han fattade att Remus menade allvar. Merlene och Alice stirrade på varandra och skakade på huvudet, Alice såg på Frank som skakade på huvudet och log emot Alice som valde att läsa vidare.

Han gav Harry en hjärtlig blinkning och gick sin väg. Harry stod helt förstummad ett ögonblick, men sedan kom han ihåg att han hade lektion i växthuset, så han öppnade dörren och smet in.

"Jag vet inte om jag skall vara arg eller inte, men hans sätt att behandla pojken" sa Frank och såg på de andra nickade.

"Jag vill inte ha honom i skolan" sa Molly och såg på de andra som inte såg på henne eller Arthur.

"Jag är inte förvånad om Harry förlorade ett par hjärnceller efter att ha lyssnat på den smörjan" sa Ted och såg på de andra som stirrade på honom.

"Vad man känner sig alltid helt omtumlad när Lockman har sagt något till en det är som att han fyller ens huvud med massa ludd" sa Andromeda och såg på de andra som stirrade på honom.

"Jag hoppas verkligen att lektionen kommer väga upp för vad den där Lockman pratar om" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Jag vill veta vad det är för planta de skall undersöka sin första lektion andra året" sa Merlene och såg på Alice som himlade med ögonen. Innan hon läste vidare.

Professor Sprout stod bakom en bänk på lösa bockar mitt i växthuset. Cirka tjugo öronskydd i olika färger låg på bänken. När Harry hade intagit sin plats mellan Ron och Hermione, sade hon:

"Nej" sa Remus och stirrade på boken alla såg på honom.

"Remus något som är fel" sa Narcissa och såg på honom.

"Å absolut inte, James" sa Remus och såg på James som kom ut från skuggan utan Lily.

"Vad är det Måntand" sa James med ett leende.

"Jag hoppas innerligt för din skull Tagghorn att din son har lite mer förstånd än du och Tramptass" fräste Remus och såg på sin två vänner som log emot honom.

"du sårar oss Måntand" sa Sirius och putade med läppen.

"Gör den minen en gång till" sa Merlene och höll fram trollspöt i riktning mot honom, Sirius slutade genast med det.

"Du gillar inte Sirius speciellt mycket" sa Narcissa och såg på Marlene som såg på henne.

"Inte just nu, jag önskar bara att han ville lära sig att behandla tjejer med lite mer respekt, du vet varför det tog slut mellan oss" sa Merlene lågt och såg på Narcissa som nickade.

"Genom rykten" sa Narcissa och såg på Merlene som nickade.

"Då behöver jag inte säga mer" sa Merlene och såg på Narcissa, Andromeda och Alice som nickade.

"Oroa dig inte" sa Lily och satte sig ner bredvid sin vän.

"Hur känner du dig" sa Merlene och såg på henne.

"Bättre, det hjälper att gå undan innan det blir för allvarligt" sa Lily och log emot James som för att tacka honom.

"Du vet att jag hjälper dig" sa James och såg på Alice som nickade för att läsa vidare.

"Vi ska plantera om mandragoraskott i dag. Nå, är det nån här som kan tala om vad mandragoran har för egenskaper?" Ingen blev förvånad över att Hermione räckte upp handen först av alla.

"Hon är värre än Remus" muttrade Sirius och såg på sin vän som stirrade på honom.

"Vad du låter åtminstone alla andra få en chans innan du räcker upp handen" sa Frank och såg på Remus som nickade.

"Det gör Lily med, vi har aldrig försökt få någon annan att känna att de inte har en chans att svara" sa Remus och såg på Lily som nickade.

"Vad hände med er två när vi höll på med Mandragoran" sa Merlene och såg på Sirius och James som stirrade på henne.

"Vi har inte en aning om vad du talar om" sa James och såg på Sirius innan han fångade upp Lily genom trängande blick hon ville veta det viste han.

"Jag tror att ni kommer förstå, jag hoppas bara att Harry tänker sig lite mer för" sa Remus och stirrade på sina två vänner som visslade.

"Jag fattar att de har gjort något men jag fattar inte vad" sa Molly lågt och såg på Arthur som stirrade på henne, han var mycket missnöjd med att hon inte kunde erkänna att hon hade gjort något fel. Arthur visste att han borde be Lily om ursäkt men han viste att Lily måste lugna ner sig innan han bad om ursäkt.

"Mandragoran eller alrunan är ett kraftigt återställande medel" sade Hon och lät som vanligt som om hon hade svalt läroboken med hull och hår.

"Jag tror hon har fotografiskt minne" sa Lily och såg på de andra som stirrade på henne.

"Jag tror det men eller så läser hon ovanligt mycket" sa Ted och såg på de andra som skrattade.

"Jag tror hon älskar att läsa lika mycket som Remus och Lily" sa James och såg på Lily som bara såg på honom.

"Jag vet att du älskar att läsa Lily det var inte något negativt" sa James och såg på Lily medan hon skakade på huvudet.

"Jag har aldrig försökt lära mig läroböckerna utantill" sa Lily och såg på James som log.

"Den används för att motverka förvandlingsbesvärjelser eller förbannelser, så att man kan återgå till sitt ursprungliga tillstånd."

"Varför odlar de inte dem i skolan då" sa Narcissa och såg på de andra som stirra på Sirius och James.

"Vad vi har inte gjort något för att de skulle sluta odla dem" sa Sirius och höll blicken fäst på en punkt över Alice huvud.

"Nej vi gjorde ingen för att de skulle sluta" sa James och såg på de andra som skakade på huvudet, man kunde räkna med att Sirius och James skulle kunna hitta ett sätt att gå runt reglerna.

"Jag skulle inte vara förvånad om de har läst reglerna" muttrade Merlene och såg på de andra som nickade som hörde henne.

"Vi borde ha fått lära oss att brygga saker med mandragoran, jag fattar inte att vi inte fick det" sa Lily och såg på Remus som nickade.

"Jag tror vi har James och Sirius att tacka för det" muttrade Remus och stirrade på sina vänner innan han såg på boken

"Jag måste läsa på ordentligt på hur man odlar Mandragoran" sa Andromeda och såg på Ted som nickade.

"Vad du än vill odla" sa Ted och såg på Alice som bara log innan hon läste vidare.

"Utmärkt. Tio poäng till Gryffindor" sade Professor Sprout. "Mandragoran är en viktig beståndsdel i de flesta motgifter mot förtrollningar. Men den är också farlig. Kan nån tala om varför?"

"Och den informationen missade ni två" sa Remus och såg på sina två vänner, och såg på sin vänner som log emot honom.

"Nej vi missade inte den informationen" sa James och höll hårt i Lily som satt i hans knä.

"Vad gjorde ni" sa Lily och såg på James som log.

"Jag tror att de kommer förklaras snart oroa dig inte Lily" sa James och såg på Sirius som nickade han viste med att de hade hållit på med ungplantor.

"Jag hoppas verkligen det" sa Lily och såg på Merlene som nickade hon hade hört att James och Sirius hade hamnat på sjukhusflygeln en gång utan synbar anledning men ingen hade fått veta vad som hade hänt.

Hermiones hand undgick med knapp nöd att slå av Harry glasögonen då den sköt i vädret igen.

"Han borde ha lärt sig" sa Narcissa och såg på boken med ett leende.

"Vad" sa James och stirrade på henne.

"Efter ett år med Hermione så borde han väl ha lärt sig att inte stå för nära henne, eftersom hon oftast har svaren på frågorna och hon är snabb på att försöka få svara på frågorna" sa Narcissa och såg på resten av gruppen som log emot Narcissa, och skrattade åt logiken som Narcissa hade gett dem.

"Jo det borde han ha gjort" sa Andromeda.

"Men är det inte ganska trångt inne i växthus tre, vilket innebär att Hermione och Harry måste stå väldigt tätt ihop, Harry råkar bara stå på fel sida" sa Frank och såg på de andra som nu började tänka efter ordentligt.

"Jag tror du har rätt Frank" sa Ted som såg på Alice som såg på de andra som nickade att hon kunde fortsätta.

"Mandragorans skrik är dödsfarligt för alla som hör det" sade hon raskt.

"Missade nu två det där" sa Remus och stirrade på sina vänner som log.

"Å nej vi missade inte det där" sa Sirius och såg på de andra som stirrade på dem.

"Jag börjar undra om jag vill veta vad ni har gjort" sa Lily och såg på Sirius och James som log.

"Vi var bara väldigt nyfikna" sa Sirius och såg på James som nickade.

"Lily det var inte så farligt som det låter" sa James och la armen om henne.

"Om inte boken talar om vad som händer så kommer jag göra det" sa Remus och såg på gruppen som nickade, de alla hade börjat undra över Remus konstiga uttalande.

"Lily" sa Arthur och såg på gruppen som stirrade på honom.

"Vad" sa Lily med ett litet för vasst ton läge, Arthur visste att hon fortfarande var arg på honom.

"Jag vill be om ursäkt för det där jag sa förut. Det var helt oförsvarligt av mig att hoppa på dig på de sättet. Jag hade hoppats att du skulle ha sett det ifrån min sida, men jag tog nog i lite för mycket Lily det var inte meningen att göra dig så arg" sa Arthur och såg på Lily som stirrade på honom.

"Varför sa du det" sa Lily och såg på Arthur som såg på henne.

"Jag ville inte se dig bråka med Molly över något som inte har hänt, och kanske valde fel sätt att säga det på" sa Arthur och såg på Lily som stirrade på honom.

"Jag säger inte att jag förlåter dig, men jag kan förstå att du inte vill att vi bråkar" sa Lily och såg på Arthur som nickade svagt. Molly la armarna i kors och stirrade på sin man.

"Jag har absolut inte gjort något fel" sa Molly och Arthur skakade på huvudet, varför kunde inte Molly se att hon hade fel, de alla såg på henne och skakade på huvudet. Alice harklade sig och såg ner i boken igen.

"Alldeles riktigt. Ni får tio poäng till" sade professor Sprout. "Nu är det så att mandragororna vi har här fortfarande är mycket unga plantor"

"Ingen Professor på Hogwarts skulle låta elever hålla på med vuxna Mandragoran" sa Sirius och såg på Lily som stirrade på honom.

"Jag fattar inte att de har tänkt på det" sa Andromeda och såg på Narcissa som såg på dem.

"Jag undrar hur ni vet det" sa Ted och såg på James och Sirius som log.

"Vi frågade våra professorer" sa James och log emot de andra som skakade på huvudet.

"Vad vi kolla alltid saker innan vi gör något" sa Sirius och såg på Lily som skakade på huvudet tillsammans med Merlene och Alice.

"Det gör dem, jag har hört dem tala med Professor McGonagall många gånger om saker som jag inte hade en aning om" sa Frank och såg på gruppen som såg på dem.

"Jag är bara glad över att ni tar reda på saker innan ni gör något" sa Lily och skakade långsamt på huvudet medan hon såg på Alice som förstod att hon skulle läsa vidare

Hon pekade på några långa och djupa blombackar medan hon talade, och alla klev fram för att titta närmare på dem. Ett hundratal yviga små plantor, gröna med en dragning åt violett, växter där i rader. De såg inte det minsta märkvärdiga ut, tyckte Harry, som inte hade den blekaste aning om vad Hermione menade med mandragorans "skrik".

"NEJ" sa Remus och satte händer för ansiktet.

"Vad är det nu" sa Merlene och såg på Remus som skakade på huvudet.

"Han är precis som sin far" sa Remus och skakade på huvudet. Lily såg på James som log.

"Vad jag kan inte hjälpta att jag undrade vad on menade med mandragorans "skrik" så jag och Sirius bestämde oss för att ta reda på hur det lät" sa James och såg på sin vän.

"Nej det gjorde vi inte, du sa att skriket inte kunde vara så farligt" sa Sirius och såg på James som nickade.

"Och du valde att följa med mig, så nästa grupp skulle plantera om dem, och vi stod tillräckligt nära för att bli utslagna vi sov en hel dag" sa James och såg på de andra som skakade på huvudet.

"jag är inte ens förvånad" sa Lily och skakade på huvudet medan hon log emot honom.

"Jag är säker på att Harry inte kommer göra som sin far" sa Narcissa och såg på boken.

"Var och en tar på sig ett par öronskydd" sade Professor Sprout.

Det blev ett väldigt rivande och knuffande då alla försökte grabba åt sig ett par som inte var skärt och luddigt.

"Vad är det för fel på Skärt och luddigt" sa Andromeda och såg på de andra som stirrade på henne.

"Bara du, bara du skulle välja skära öronskydd" sa Narcissa och knuffade lätt till sin syster som log.

"Jag hoppas att Harry inte tar av dem eller försöker rätta till dem när de håller på med plantorna" sa Remus och såg på James som stirrade på honom.

"Remus det var en gång och vi gick andra året på Hogwarts och vi får fortfarande höra att vi inte kan följa lärarnas instruktioner det är inte rättvist" sa Sirius och skakade på huvudet.

"Ja ni kommer få höra det fram tills ni kan lyssna på lärarna och göra som de säger utan att ställa till trubbel" sa Remus och såg på sina två vänner.

"Det är hårt" sa Frank och såg på Ted som nickade med ett leende.

"Jag är tacksam över att Remus hjälper mig att se till att ni två inte ställer till mer trubbel än ni redan har" sa Lily med ett leende innan hon kysste James på kinden hon hade ännu inte vant sig vid att han är hennes pojkvän.

"När jag säger till er att sätta på dem, måste ni se till att ni täcker öronen fullständigt" sade professor Sprout. "När det är riskfritt att ta av dem, ger jag er ett tecken med tummen i vädret. Då så, på med öronskydden."

"Hon är väldigt duktig att säga till eleverna vad man skall göra. Den lärare vi hade sa att man måste ha på de där skydden, men inget mer" sa Sirius och såg på Remus som stirrade på honom.

"Hon sa till oss att täcka öronen" sa Remus och såg på Sirius som skakade på huvudet.

"Lägg av ni två" sa Alice och såg på dem.

"Det spelar ingen roll vad läraren sa eller inte, ni borde ha lyssnat" sa Molly och stirrade på gruppen.

"Nej Molly det spelar ingen roll, men vi diskuterar bara hur olika lärare säger saker och det är mer troligt att jag och Sirius inte hade försökt smyga ner till växthuset för att ta reda på hur ett mandragorans skrik lät om hon hade tala om saken precis som gjorde för Harry och de andra" sa James och såg på Molly som stirrade på honom och Lily.

"Ni anser fortfarande att jag gjorde fel att skälla ut min son" sa Molly och stirrade på dem.

"Det finns skäll att skicka illvrål, och det finns skäll till att kanske lyssna på sin son innan man skickar ett illvrål speciellt om man riskerar att bli dödad" sa James och såg på Molly som la armarna i kors.

"Det är inte mitt fel att han inte skrev brev till mig och berättade vad som hände" sa Molly och såg på gruppen.

"Er familj har två ugglor, en uggla som är era egna Errol och sedan Hermes som är Percys uggla och Hur skulle Ron kunna skicka ett meddelande när er son inte vill låna ut sin uggla, sedan så hade de ingen chans att lämna sin sida eftersom er andra son skickade den yngsta son i säng innan de ens hann skicka ett brev, och sedan skickade du illvrålet innan de fick en chans att svara" sa Lily och stirrade på Molly som stirrade på henne.

"Men Harrys uggla då" sa Molly och stirrade på Lily som såg på henne.

"Tänk på den meningen en gång till Molly. Det är Harrys uggla och den borde ha varit på väg hem till hans släktingar om de nu hade brytt sig om Harrys välbefinnande, alltså inte på väg hem till er" sa Lily och såg på Molly som började rodna och sjunka ner på sin plats medan hon försökte tänka på vad hon hade sagt.

"Alice läs" sa Frank och kysste hennes kind medan hon stirrade på Molly som äntligen verkade förstå att hon hade fel.

Harry trädde skydden över öronen. De utestängde helt alla ljud. Professor Sprout tog själv på sig ett bar skära luddiga öronskydd innan hon rullade upp ärmarna på sin klädnad, tog ett stadigt grepp om en av de yviga plantorna och drog till.

"Jag är glad över att någon annan än jag inte har något har något emot skära färger" sa Andromeda och såg på de andra som log emot henne.

"Jag är önskar att vi hade kunnat se hur hon gjorde det för våran lärare var aldrig duktig på det" sa Frank och såg på de andra som skrattade.

"Jag vill minnas att vi alla höll på flera dagar med de där plantorna" sa Narcissa och såg på de andra som skrattade.

"Vi hade väldigt kul med att trycka tillbaka plantan i krukan" sa James och såg på Lily.

"Jag tänkte på min syster när vi gjorde det" sa Lily tyst medan Sirius skrattade lågt.

"Jag tänkte på mamma" sa Sirius och såg på de andra som stirrade på honom.

"Hon brukar säga att man skall använda hatet på rätt sätt, vilket innebär att alla illvrål som min mor har skickat till mig hjälpte mig" sa Sirius och såg på de andra som nu skrattade.

"De där illvrålen har hjälpt oss mer än en gång till att hitta ny sätt att göra saker" sa James och klappade sin vän på ryggen. Medan de andra skrattade.

"Det är kanske därför vi nu inte får några illvrål efter att James mamma upptäckte vad vi planerade" sa Sirius och såg på James som log emot honom.

"Det är inte alltid man kan lyckats" sa Ted med ett leende och såg på de andra som skrattade åt de två vännerna.

Harry gav ifrån sig en häpen flämtning, men det var ju ingen som hörde.

I stället för rötter dök en liten, smutsig och förskräckligt ful baby fram ur jorden. Bladen växte direkt ur huvudet på honom. Han hade blekgrön, fläckig hud och vrålade av allt att döma för full hals.

"Jag hatar den plantan den ser så ful" sa Molly och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Den är en av det bästa plantor som finns" sa Remus och alla stirrade på honom.

"Det är den som har mest egenskaper inom trolldryckskonst som få plantor har" sa Lily och såg på de andra som såg nu vad Lily och Remus hade tänkt på.

"Det är bra att ni kan det, jag tror jag skall läsa på hur man odlar dem" sa Andromeda och såg på Remus och Lily som nickade.

"Jag kommer att hjälpa dig" sa Lily och såg på Remus som nickade.

"Vi hjälper dig med det där plantorna" sa Remus och såg på Andromeda som nickade hon kände sig mycket glad över att få hjälp med några växter som var jobbiga att hantera.

"Jag gillar Harry beskrivning av det där plantorna" sa Narcissa och såg på Merlene som nickade.

"Han har mycket bra observations förmåga" sa Merlene och såg på de andra som skrattade medan de såg på bilden som av plantan i lärarens hand. De såg på Alice som nickade och började läsa, hon visste att hennes kapitel snart var slut.

Professor Sprout tog fram en stor blomkruka under bordet och körde ner mandragoran i den, begravde honom djupt ner i mörk, fuktig kompostjord tills bara de yviga bladen synliga. Sedan borstade hon av händerna och stack upp tummen i luften, varefter hon tog av sig sina egna öronskydd.

"Vad hon får det att se så lätt ut" sa Sirius och såg på de andra som nickade.

"Jag vill minns att det var ett helvete att få ner dem i krukorna igen" sa Andromeda och såg på de andra som nickade.

"Men jag tror det beror på att vi inte hade styrkan, egentligen borde ingen under klass fyra hålla på med de där plantorna eftersom man måste ha ganska mycket styrka i armarna" sa Ted och såg på de andra som såg på honom.

"Jag frågade läraren efter ett par lektioner hur det kom sig att de äldre elever hade det lättare att plantera om de där plantorna än oss så förklarade hon det för mig" sa Ted och såg hur de andra nickade medan de log emot honom.

"Eftersom våra mandragoror bara är groddplantor, dödar inte deras skrik ännu" sade hon lugnt, som om hon inte hade gjort något intressantare nyss än att vattna en begonia.

"Hans sätt att beskriva saker" sa James och skakade på huvudet med ett leende.

"Det missade vi inte" sa Sirius och såg på Remus som skakade på huvudet.

"Nej men tänk om plantorna hade varit större" sa Remus och stirrade på sina vänner medan de andra verkade skratta.

"Remus oroa dig för mycket" sa James och såg på de andra som skakade på huvudet åt dem, de pratade fortfarande om något som hade hänt under deras andra år på Hogwarts.

"Jag är ganska glad över att Harry inte höll på att fixa sina öron skydd" sa Remus och såg på de två andra som skakade på huvudet.

"Remus lektionen är inte över än" sa Frank och såg på Remus som stönade.

"Kan man inte få vara glad en liten stund" sa Remus och såg på de andra som skrattade.

"Jag tror att Harry inte kommer röra öron skydden" sa Merlene och såg på de andra som nickade medan de såg på Alice som såg ner i boken igen.

"Men de kan faktiskt göra er medvetslösa i flera timmar, och eftersom jag är säker på att ingen av er vill gå miste om er första skoldag, måste ni se till att ha öronskydden sitter på ordentligt medan ni arbetar.

"Hon är logiskt och säger saker på rätt sätt igen" sa Frank och såg på de andra som nickade.

"Jag hoppas verkligen att ingen av dem blir medvetslös" sa Arthur och såg på de andra som nickade.

"Jag hoppas verkligen att de kan samarbeta ordentligt med andra eleverna som det är bara tre" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Jag är inte orolig jag är säker på att Harry kommer att klara att jobba med de andra husen" sa Lily och såg på Andromeda som log emot henne.

"Det är en av de egenskaper som jag gillar med dig Lily" sa James och log emot henne medan hon skakade på huvudet.

"Jag har inte vuxit upp med de där regler som ni har" sa Lily och stirrade på James och Sirius som log emot henne.

"Jag hoppas på att vi kan utrota de där hatet" sa Andromeda och såg på Lily som nickade.

"Harry verkar inte bry sig bara, de inte är översittare" sa Narcissa och såg på de andra i gruppen.

"Vi kan inte ändra världen med en generation" sa James och såg på de andra som nickade, innan Alice valde att läsa igen.

Jag ger er tecken när det är dags att packa ihop. Fyra om varje back med groddplantor, det finns ett stort lager blomkrukor här, kompost i säckarna där borta – och se upp för den giftiga tentaculan, den håller på att få tänder"

"När håller inte tentaculan på att få tänder" sa James och gned sig över armen och halsen han hade en gång stått för nära den där växten.

"Blev du biten av den" sa Sirius och Remus samtidigt de stirrade på honom stora ögon.

"Ja två gånger, sedan när den försökte tredje gången så försökte jag förhäxa den, fick tre veckors strafftjänst för det, men jag ville inte att den skulle bita mig igen" sa James med ett litet leende och såg på Lily som skakade på huvudet.

"Bara du kan tycka det är värt strafftjänst" sa Lily och såg på de andra som skrattade de med.

"Jag har inget emot strafftjänst Lily" sa James med ett leende medan han gnuggade sin näsa emot Lilys hals.

"Frågan hur många som kommer missa tecknet när det är dags att packa ihop" sa Narcissa och såg på de andra som började skratta.

"Jag tror ingen kommer göra det, jag är säker på mig att de kommer gå riktigt bra för dem" sa Merlene som hade varit väldigt tyst under en stund, ingen hade lagt märket till Molly som verkade ha smällt in i skuggorna hon hade ännu bett Lily om ursäkt för det hon hade sagt. Alice log och såg på sin vän som satt bredvid henne, medan hon såg ner i boken igen.

Medan hon talade gav hon en taggig, mörkröd växt en hård smäll för att få den att dra in de långa tentaklerna, som den hade smugit fram över axeln på henne.

"Jag hatar när den gör det" sa James och Sirius och såg på varandra innan de började skrattade.

"Jag undrar vilka växter som de har skaffat sedan vi har slutat på Hogwarts" sa Remus och såg på de andra som nickade framför allt Andromeda log åt detta, hon ville med återkomma till Hogwarts för att undersöka detta.

"Jag tror att vi skall komma överens om att återkomma till Hogwarts om ett par år" sa Lily och såg på de andra som nickade.

"Vi kanske skall se till att bestämma att vi skall återkomma hit vart femte år så länge vi lever" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Det kan vi göra" sa Remus och såg på de andra skrev ner för att det skulle komma ihåg när de skulle komma tillbaka till Hogwarts. Alice log åt att hon skulle åter få se sina vänner om bara fem år, hon såg på Merlene som log hon med.

"Jag kommer att komma med oavsett om min familj tvingar mig att gifta mig med Malfoy" sa Narcissa och såg på de andra som nickade de med.

"Det är okej, vi vet att det kan bli svårt för dig Narcissa men det är lugnt" sa Remus och såg på de andra som nickade.

Harry, Ron och Hermione fick sällskap vid sin back av en Hufflepuffpojke med lockigt hår, som Harry kände till utseendet med aldrig hade talat med.

"Varför kunde de inte blanda husen mer" sa Lily och såg på de andra som stirrade på henne.

"Du har rätt om lärarna så till att husen inte var så uppdelade så hade hatat mellan husen" sa Ted och såg på Lily som nickade medan de andra såg på dem som att de hade förlorat förståndet.

"Jag hoppas verkligen att lärarna kommer ändra sättet på hur husen delar sig" sa Andromeda som nickade emot Lily och Ted som verkade vara inställda på förändra samhället på något sätt.

"Det kommer nog, det kommer nog" sa Remus och såg på de andra som nickade.

"Justin Finch-Fletchley" presenterade han sig glatt och skakade Harrys hand.

"Han måste vara mugglar född eller halvblod" sa Frank och såg på de andra som stirrade på honom.

"Det spelar ingen roll om han är halvblod eller mugglar född" sa Lily och såg på Frank som nickade.

"Det var inte så jag menade, jag syftade till att jag inte kände igen namnet" sa Frank och såg på Lily som nickade.

"Förlåt det är bara det att jag hatar att folk som försöker se ner på folk som kommer från mugglar familjer eller är halvblod som ni säger" sa Lily och såg på de andra som nickade medan de viste att Lily och Ted var två av de som hade hört glåpord genom åren.

"Jag förstår att ni inte gillar det att bli kategoriserade som mugglar födda" sa Arthur och såg på de andra som såg på Lily och Ted som nickade.

"Det är inte termen Mugglar född som jag har ont av det är smuttskalle som jag har emot" sa Lily och såg på Ted som nickade.

"Lily vi vet att du och Ted är emot det och jag uppskattar om vi kan undvika att reta någon som är mugglar född" sa James och såg på Lily som nickade.

"Kan jag läsa vidare" sa Alice och såg på Lily för att se om det var säkert, Lily var den förste som nickade för att Alice skulle läsa.

"Jag vet förstår vem du är – den berömde Harry Potter… och du måste vara Hermione Granger – alltid bäst i alla ämnen…" (Hermione strålade då han skakade hand med henne också)

"Han verkar försöka verkligen visa att han vet vem de är" sa Alice och såg på de andra som stirrade på boken.

"Harry kan inte vara så svår att hitta, inte heller Hermione eftersom som han säger att hon är bäst i alla ämnen" sa Merlene och såg över på Lily och James var duktiga i skolan.

"Jag tror att Harry hatar att vara känd som pojken som överlevde, jag hoppas att de hans två vänner ser honom Som Harry och inte som en hjälte" sa Lily och såg på James som nickade.

"Lily oroar dig inte de är klart att de ser Harry som Harry och inte någon hjälte" sa James och smekte hennes rygg.

"Och Ron Weasley. Var det inte du som hade den flygande bilen?"

"Varför skulle han dra upp det där efter att illvrålet hade kommit den morgonen" sa Lily och skakade på huvudet.

"Jag vet inte vad som skulle hända efter mitt illvrål" sa Molly och såg på de andra som stirrade på henne.

"Har du glömt hur elaka elever kan vara emot varandra?" sa Frank och såg på Molly som stirrade på honom.

"Jag har aldrig fått ett illvrål när jag gick i skolan" sa Molly och såg på de andra som stirrade på henne.

"Nej men du var med och skrattade åt en annan elev som fick ett" sa Arthur och såg på Molly som rodnade igen.

"Jag kanske skall överväga att inte skicka dem så lättvindigt som det låter i boken" sa Molly och såg ner på sina händer.

"Det är bra om vi kan lära oss något av de här böckerna" sa Lily och såg på de andra som nickade.

"Jag tror att den där historien kommer finnas kvar på Hogwarts i flera generationer vare sig Ron vill det eller inte" sa Sirius och skrattade medan han log åt det.

Ron log inte. Han hade fortfarande illvrålet i färskt minne.

"Jag kan förstå honom, jag brukar inte le efter illvrålen heller" sa Sirius och såg på James som nickade.

"Jag tror att alla hatar illvrål när man får dem själv" sa Ted och såg på de andra som nickade ingen ville ha illvrål.

"Jag hoppas att vi kan få läraren förbjuda illvrål att levereras till stora salen och att bara eleven som får illvrålet kommer att kunna höra vad de säger" sa Narcissa och såg på de andra som nu nickade.

"Det låter ganska bra" sa James och såg på de andra som hade börjat skriva ner saker igen. De all hade idéer om hur det skulle lösa det här problemet att man skämdes när man hade fått ett illvrål.

"Jag hoppas bara att våra lärare låter oss genom för detta" sa Merlene och såg på de andra som nickade. De hade skrivit flera sidor redan med nya förslag på saker som skulle införas i skolan eller till ministeriet.

"Den där Lockman är väl toppen?" sade Justin förtjust då de började fylla sina blomkrukor med drakgödselkompost.

"Nej måste vi höra om den där mannen" sa Ted och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Jag hatar honom" sa Andromeda och såg på boken.

"Jag undrar vad det är för böcker han har skrivit för att folk skall tycka han är toppen" sa James och såg på boken och skakade på huvudet.

"Det är otroligt vad han är modigt. Har ni läst hans böcker? Jag skulle ha dött av skräck om jag hade trängts in i hörnet av en telefonhytt av en varulv, men han höll huvudet kallt och – pang!

"Den där Idioten kommer att få dem dödade" utbrast Lily och stirrade på boken.

"Vad är det Lily" sa Narcissa och såg på henne.

"Det finns inte en chans att han blev inträngd i ett hörn av en telefonhytt" fortsatte Lily medan hon skakade på huvudet, James och Remus såg båda två hur Lilys ögon började skifta färg och form.

"Lily älskade, det hjälper inte att du brusar upp" sa James och drog ner henne i sitt knä.

"Detta är en telefonhytt" sa Lily och lät de som var uppväxta med magi se vad hon såg.

"Det är omöjligt att få in en varulv eller varkatt i en såda hytt" sa James och såg på de andra som nickade även om det inte förstod meningen med varkatt. Lilys katt fräste åt James som hade sagt varkatter, hon ville klösa honom, hon ville inte att det skulle komma ut hon var varkatt, men det som hindrade henne får att göra något emot James just nu var att han smekte hennes rygg medan han såg på henne med ett ursäktade leende, hon såg över på Remus som log svagt emot henne på detta sätt fick hon veta sina vänners åsikt om hennes tillstånd utan att berätta för någon annan.

"Det finns inte plats för en varulv att transformera sig i den där saken" sa Remus och såg på de andra som nickade.

"James du sa Varkatt, hur stora är de" sa Molly och stirrade på James som skruvade på sig lite.

"Mamma tvingade mig att läsa på om varkatter för ett par år sedan, och det beror på hur stor själva varkatten är, det finns de som är små som huskatter och det finns de som är stora som leoparder" sa James och såg på de andra som nickade.

"Sedan är det saken med att Varkatter inte styrs av månen eller något på himlen, de är nästan som en animagus med undantag att om de får en beskyddande känsla eller att de blir riktigt arga" sa James och såg på de andra som nu nickade, Merlene stirrade på Lily och började lägga ihop saker, hon viste att Lily hade försökt bli en animagus förra året, hon stirrade på sin vän och sedan hade hon blivit sjuk.

"Det låter hemskt" sa Molly och såg på de andra som nickade.

"Varkatter är nästan utdöda. Jag tror att de Varkatter som finns bor i USA, för att inte hamna under samma regler som Varulvar" sa Frank som såg på de andra som stirrade på honom.

"Jag tycker det är hemskt att de skulle falla under kategorin farliga djur, när de är inte sprider sitt virus, som varulvar kan göra, en varkatts gener ligga i vila i generationer innan den ger sig till känna" sa Lily och såg på de andra som stirrade på de andra.

"Lily kan vi tala efter kapitlet" sa Merlene och såg på Lily som nickade innan Alice läste vidare.

Helt fantastiskt. Jag var faktiskt inskriven vid Eton, den fina skolan, ni vet, men jag kan inte säga hur glad jag är att jag kom hit i stället. Mamma blev förstås lite besviken, men sen jag fick henne att läsa Lockmans böcker tror jag hon har börjat inse hur nyttigt det kan vara med en utexaminerad trollkarl i familjen…"

"Om Lockman håller sig till sanningen så är det väldigt bra med en utexaminerad trollkarl eller häxa i familjen" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Eton är en finare privatskola för mugglare, det är bra skola om man inte är häxa eller trollkarl" sa Lily och såg på de andra som nickade.

"Jag är så tacksam för att vi har två stycken som kan förklara de saker som vi fler generations magiker inte förstår" sa Andromeda och såg på Ted som drog sig in i henne i en kram medan de andra började skratta.

"Jag kan förstå att hans mamma blev besviken eftersom det är en väldigt fin skola, men jag hade föredragit Hogwarts" sa Ted och såg på Lily som nickade hon med. Alice log åt hur de diskuterade en mugglar skola på Hogwarts.

"Ni får lära oss mer om mugglar skolor senare" sa Narcissa och såg på Lily som nickade och vinkade till Alice att läsa vidare.

Efter det hade de ingen större chans att prata med varandra. De hade tagit på sig öronskydden igen och måste koncentrera sig på mandragororna.

"Det är bra att de inte kan prata mer dels för att de där plantorna kräves så mycket koncentration" sa Andromeda och såg på de andra som nickade.

"Jag önskar att det fanns ett lättare sätt att lära sig hantera de där plantorna" sa Ted och såg på de andra som skrattade.

"Det finns säkert många tips om hur man planterar om de där plantorna, men det tar flera år att lära sig dem" sa Narcissa och såg på de Arthur och Molly som nickade de viste att de där plantor var speciella. Alice skakade på huvudet, hon hatade de där plantorna men hon såg på de andra innan hon såg ner i boken igen.

Professor Sprout hade fått det att se lekande lätt ut, men det var det inte. Mandragororna gillade inte att bli uppdragna ur jorden, men tycktes inte vilja tillbaka ner heller. De vred sig och sparkade, fäktade med sina vassa små knytnävar och gnisslade tänder. Harry använde hel tio minuter till att pressa ner en särskilt tjock en i blomkrukan.

"Gud jag hatar att de försöker slå en" sa Merlene och såg på de andra som nickade.

"Jag förstår inte varför man skall hålla på med en sådan planta när man är tolv år" sa Ted och skakade på huvudet.

"Jag är väldigt nyfiken på hur Harry fick ner den där plantan i krukan" sa James och såg på de andra som stirrade på albumet som visade hur Harry stod böjd över en kruka med den tjocka plantan och de alla började skratta.

"Jag tror det påminner Harry om Dudley som bäbis" sa Sirius och nu utbrast alla i rummet i ett hjärtligt skratt.

"När du säger det så ser det ut som honom" sa Narcissa och bläddrade till hur Dudley såg ut som bäbis, hon satt och såg på bilderna en stund medan hon undvek att se på den trehövdade hunden.

"Jag har aldrig riktigt förstått varför de är så motvilliga att lämna jorden, och sedan så motsträviga att återvända ner igen" sa James och såg på Lily och Remus som log.

"Det är något som de bara gör James" sa Lily med ett leende innan hon vinkade åt Alice att hon skulle läsa vidare innan de hamnade i en lång diskussion om detta.

När lektionen var över, var Harry och alla de andra eleverna svettiga, nersölade med jord och hade ont i hela kroppen. De traskade tillbaka till slottet för att tvätta av sig, varefter Gryffindoreleverna skyndade sig vidare till timmen i förvandlingskonst.

"Det är alltid jobbigt med örtlära" sa Merlene och såg på de andra som såg på henne.

"Jag håller med man är alltid smutsig efter att man har haft en lektion i växthusen, men samtidig är det den enda träning vi får på Hogwarts med" sa Ted och såg på Lily som nickade.

"Varför finns det ingen typ av idrott på Hogwarts förutom Quidditch" sa Lily och såg på James och Sirius som såg på henne.

"Därför att magiker anser att man inte skall hålla på med kroppsarbete om det inte är bestraffning eller växter" sa Sirius och såg på Lily som skakade på huvudet.

"inte undra på att vissa trollkarlar är lata och häxor med de gör allt med magi, borde ändra på det med så att man lär barnen mer än bara magi" sa Ted och såg på Lily som nickade.

"Det hjälper balansen med" sa Lily och såg på Alice som nickade.

"Det är därför du har envisats med att vi skall träna och sedan skall dansa en till två gånger i veckan" sa Alice och log emot sin vän.

"Kan ni dansa" sa Frank och såg på Lily, Alice och Merlene som rodnade.

"Låt inte så förvånad, Frank. Vi har tränat sedan Alice trillade in i den där rustningen" sa Merlene och såg på de andra som hade hört talas om det där.

"Okej jag har funderar på vad som har hjälp Alice genom åren, jag borde ha vetat att det var ni som har gjort det" sa Frank och kysste Alice kind.

Professor McGonagalls lektioner bjöd alltid på hårt arbete, men i dag var det särskilt svårt. Allt som Harry hade lärt sig året innan verkade ha runnit ur hans huvud under sommarens lopp.

"Jag minns min första lektion efter första sommarlovet det var hemskt" sa Lily och såg på de andra som nickade.

"Det är något som vi alla råkar ut för det är bara några som kan hålla kvar kunskapen" sa James och såg på de andra som nickade.

"Jag trodde att du kom ihåg allt Lily" sa Sirius och såg på Lily som skakade på huvudet.

"Det var jag" sa Merlene och väntade på att frågan skulle komma.

"Men jag vill minnas att du påstod att det var Lily som gjorde det" sa Ted och såg på Lily och de andra som log.

"Vi kan inte hjälpa att ni tog för givet att knapparna i Lilys hand var hennes" sa Alice och skakade på huvudet innan hon såg ner i boken igen.

Han skulle förvandla en skalbagge till en knapp, men det enda han lyckades göra var att ge skalbaggen en massa motion då den kilade omkring på bänklocket för att undkomma hans trollstav.

"Jag undrar hur det går för Ron" sa Molly tyst och såg på de andra som stirrade på henne.

"Jag tror det inte kommer gå bra" sa Arthur och såg på de andra som nickade alla hade i minne att Rons stav ännu inte var lagad.

Ron hade mycket värre problem. Han hade lappat ihop sin stav med lite lånad trolltejp, men den verkade vara så skadad att den inte gick att laga.

"Trolltejp" utbrast Molly och stirrade på boken.

"Man kan inte laga en trollstav med Trolltejp" sa Arthur och skakade på huvudet.

"Jag kan inte förstå hur han tro att han kan laga en trollstav så" sa Frank och såg på de andra som nickade.

"Jag fattar inte att lärarna inte sa till honom att det där är farligt" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Det är farligt nog att ha en stav som nästan är av, men att försöka laga den med trolltejp gör saken tio gånger värre" sa Sirius och såg på de andra som nickade vissa av dem hade hört hur illa det hade kunnat gå med trollstav och trolltejp.

"Jag kan inte tro att McGonagall skulle låta en elev använda en sådan trollstav" sa James och såg på de andra som verkade tänka i samma banor som han.

"Inte efter historien om den där eleven som gick här för fem eller tio år sedan han tejpade sin trollstav och blev av med handen" sa Remus och rynkade pannan.

"Kan jag få läsa vidare" sa Alice och såg på de andra som nickade.

Den knastrade och sände rätt som det var ut ett regn av gnistor. Varje gång Ron försökte förvandla sin skalbagge blev han i stället insvept i en sky av tjock, grå rök som luktade ruttna ägg.

"Tur att det inte var något värre" sa Remus och såg på de andra som nickade.

"Jag är glad över att det går andra året och inte fjärde eller högre när han bröt av sin stav" sa Molly och såg på boken.

"Jag undrar hur lång tid det tar innan han skriver hem och ber om en ny stav" sa James och såg på de andra som stirrade på honom.

"Jag hade skrivit hem en vecka efter illvrålet" sa Sirius och såg på de andra som tänkte efter.

"Jag har en känsla av att han inte kommer skriva hem överhuvudtaget" sa Merlene och stirrade på Molly och Alice harklade sig för att läsa vidare, eftersom Molly blåste upp sig igen, de behövde inte ha ett gräl till.

Eftersom han inte kunde se vad han gjorde råkade Ron mosa skalbaggen med armbågen och måste be om en ny. Professor McGonagall var mycket missbelåten med honom.

"Klart hon blir missnöjd, hon borde verkligen tala med eleverna om farligheten att använda en trasig stav" sa Lily och såg på boken med mycket ogillande blick.

"Jag hoppas bara att det inte händer honom något" sa Frank som såg på gruppen alla utom Molly nickade.

"Varför säger du så" sa Molly och stirrade på de andra som suckade varför kunde inte Molly vara tyst och förstå vad de hade för magkänsla.

"Molly det känns bara som att något kan hända, kan vill låta bli att bråka om detta" sa James och såg på de andra som nickade de ville inte ha en skrik match emot Molly.

Harry blev lättad då klockan äntligen ringde till lunch. Hjärnan kändes som en urvriden svamp. Alla började strömma ut ur klassrummet utom han och Ron, som ursinnigt stod och bankade trollstaven i skolbänken.

"Som om det skulle hjälpa" sa Sirius och såg på de andra som log åt hans ord.

"Det hjälper sällan att slå staven emot något" sa James och skakade på huvudet.

"Har vi inte sett Peter göra det ett antal gånger" sa Sirius och skakade på huvudet.

"Jag önskar att han var med här det hade kanske varit nyttigt för honom" sa James och såg på Lily som ryste till.

"Vad är det med Peter som du inte gillar" sa James och såg på henne, Lily övervägde att säga som det var eller inte, så hon lutade sig emot James och viskade mycket lågt.

"Min katt hatar honom, han doftar emellan åt på samma sätt som några ur Slytherin som är på väg att följa Voldemort" viskade Lily och såg på James och sedan på Remus som började hosta ingen av dem hade sett det.

"Och hur länge har detta pågått som du har känt det" sa James lugnt han viste att det inte var rätt tid att brusa upp, Lily skulle aldrig anklaga någon för något de inte hade gjort.

"Började i slutet av förra året och de är det att han alltid har duschat i en tvål som jag vet att Severus använder" viskade Lily vidare i James öra.

"Vill jag ens veta hur du känner till den där tvålen" sa James och stirrade på henne.

"Därför att jag gav honom den" sa Lily och såg på James som nickade det var en rimlig förklaring. Remus hade hört varje ord som Lily hade sagt och började fråga sätta Peters frånvaro i gruppen som hade blivit mer påtaglig innan de började läsa. Alice såg på sin vän och skakade på huvudet, innan hon fortsatte att läsa.

"Dumma… odugliga… grej…"

"Skriv hem och be dem skicka dig en ny" föreslog Harry då staven gav ifrån sig en serie knallar som från en nyårssmällare.

"Låter som Harry mest förstånd av de två" sa Molly och la armarna i kors.

"Snälla jag orkar inte höra detta" sa Merlene och såg på Alice som genast läste vidare för att undvika bråk, särskilt när Lilys ögon glödde gula och James höll fast henne som för att lugna ner henne.

"Visst, visst, så jag kan få ett nytt illvrål till svar" sade Ron och stoppade ner den väsande trollstaven i sin väska. "Jag kan riktigt höra det: 'Det är ditt eget fel att din trollstav bröts av...'"

"Nu kanske du förstår varför han inte skrev hem" sa Frank och såg på Molly som stirrade på boken.

"Jag skulle aldrig" sa Molly och såg på gruppen som stirrade på henne.

"Tänk dig noga för Molly, du säger att du aldrig skulle skicka ett illvrål på det sättet som Ron beskriver när du redan har gjort i boken, han kanske inte är den bästa med ord vilket, kunde leda till ännu ett illvrål" sa Lily med ett varnande mullrande från bröstet James hade börjat lära sig hur han skulle lugna henne nu.

"Lily det är inget som har hänt än, så kan vi släppa det och låta Alice läsa vidare" sa James medan han såg på Alice som läste vidare medan han lugnade ner Lily.

De gick ner till lunchen, och Rons humör blev inte bättre då Hermione visade dem en handfull perfekta rockknappar som hon hade åstadkommit på lektionen i förvandlingskonst.

"Jag tror hon försöker få dem att vara stolt över henne" sa Narcissa och såg på sin syster som nickade.

"Jag kan hålla med dig Cissi men jag tror att Ron inte tycker om det" sa Andromeda och såg på de andra som stirrade på boken.

"Jag undrar när vi får höra hur illa Gyllenroys lektion" sa Sirius och såg på de andra som stirrade på de andra som skakade på huvudet.

"Jag förstår inte varför du vill höra hur han lär ut" sa Ted och såg på Sirius som log emot honom.

"Därför att då får jag bekräftelsen att han inte skall vara någon lärare vilket Snape inte heller skall vara" sa Sirius och såg på de andra som bara skakade på huvudet.

"Vad har vi för lektion på eftermiddagen?" sade Harry för att hastigt byta samtalsämne.

"Försvar mot svartkonster" svarade Hermione omedelbart.

"Tror ni hon har memorerat schemat med" sa James med ett leende emot Remus som skakade på huvudet.

"Jag har alltid kunnat mitt schema James och det är kanske dags för er att lära er egna schema" sa Remis och såg på sina vänner som log.

"Vi kan det Remus, oroa dig inte för det" sa James med ett leende som fick gruppen att skratta och Lily att le åt honom.

"Ni låter bara Remus tro att ni inte har koll på vart, när och vilken" sa Lily och såg på honom.

"Kanske för att vi inte säger något till Remus eftersom han är snabbare än oss på att säga till om lektioner och tider" sa Sirius och skrattade åt Remus ansikte han hade inte trott att hans vänner hade så stor koll som det verkade ha.

"Jag trodde inte att ni hade så stor koll" sa Remus och log emot sina vänner medan han vinkade emot Alice att fortsätta läsa.

"Varför, om jag får fråga, har du ritat små hjärtan runt alla Gyllenroy Lockmans timmar?" sade Ron och tog hennes schema.

"Nej det är försent" sa Andromeda och såg på de andra som nickade.

"Andromeda hon är tolv år" sa Sirius och såg på Lily som hade harklat sig.

"Sirius hon är tretton, men det är kanske förståelse att hon har en liten förälskelse, då han skrivit sju böcker och verkar var väldigt berömd i den här framtiden, så hon måste ha haft en liten kändis förälskelse på honom" sa Lily och såg på de andra som stirrade på henne innan de började tänka efter.

"Det är nog som Lily säger Hermione läser allt hon kommer åt så Lockman är en hjälte tills motsattsatsen är bevisad" sa Remus och såg på de andra som nickade nu.

"Jag hoppas det går fort" sa Ted och såg på de andra som nickade.

Hermione ryckte hastigt åt sig schemat igen medan hon rodnade häftigt. De avslutade sin lunch och gick ut på skolgården under den tunga grå himlen. Hermione slog sig ner på stentrappan och begravde återigen näsan i Vallfärder med vampyrer.

"Jag kan förstå henne att hon blir generad över det, men hon kan väl prata med dem i stället för att läsa den där boken" sa Ted och såg på Lily som satt och tänkte.

"Jocelyn skulle du kunna skicka tillbaka de där böckerna" sa Remus och såg på Lily som nickade.

"Det hade varit bra att få läsa av han har skrivit" sa Lily och såg på pergamentet som landade på bordet.

Mina vänner.

Böckerna som ni önskar att få läsa finns ingenstans att hitta, jag har letat efter dem själv och valde att fråga några av de som hade Gyllenroy Lockman som lärare och de sa att böckerna kommer aldrig att hittas av någon. Så tyvärr kan ni inte få läsa dem

Er vän Jocelyn.

"Det var synd" sa Remus och såg på de andra som nickade, de alla undrade vad som hade gjort att böckerna inte gick att hitta längre men de såg väntande på Alice som läste vidare.

Harry och Ron stod och pratade om Quidditch i flera minuter innan Harry blev medveten om att någon iakttog honom intensivt. När han såg upp, fick han syn på den lille spinkige pojken med råttfärgat hår som han hade sett prova sorteringshatten kvällen innan.

"Jag förstår att hon hellre läser" sa Lily och såg på de tre stycken som stirrade på henne.

"Jag kan hålla med, även om jag gillar sporten så hade jag inte intresse att prata om sporten i flera gånger om dagen" sa Merlene och såg på James och Sirius som stirrade på sin nya jagare som verkade inte vara lika intresserad som de två hade för sporten.

"Jag undra vem det är som står och stirrar på honom" sa Narcissa och såg på boken med nyfiken blick.

"Jag tror det är en av de nya eleverna som ser Harry som en hjälte eller något" sa Andromeda och såg på de andra som nickade.

"Jag tror att den pojken kommer skrämma Harry ett par gånger" sa James och skrattade lågt medan han såg på de andra som skakade på huvudet.

Han stod som förstenad och stirrade på Harry med ett hårt grepp om något som såg ut som en vanlig mugglarkamera, och så snart tittade på honom blev han blossande röd.

"Fungerar en vanlig mugglarkamera här" sa Ted och såg på Lily som nickade.

"Ja det gör det jag hade en mitt tredje år, några ur Slytherin förstörde kameran men jag lyckades rädda filmen i den och framkallade den när jag kom hem" sa Lily och såg på de andra som såg på henne med en olycklig min.

"Vem var det" sa Narcissa och såg på sin vän.

"Crabbe, jag tror att det var Malfoy som bad honom förstöra den" sa Lily och såg på Narcissa som nickade.

"oroa dig inte jag kommer se till att Crabbe får betala för det" sa Narcissa och såg på de andra som stirrade på henne.

"Du behöver inte göra det Narcissa, jag har gett honom ett par strafftjänst för det under min år som prefekt, visserligen har jag haft skäl nog innan men jag la till två strafftjänster för varje gång jag utdelade något till honom" sa Lily och såg på James som stirrade på henne.

"Vad jag har inte missbrukat min makt, jag har bara sett till att han blivit straffad för något som han har gjort, som att utföra trollkonster i korridoren, att knuffa yngre elever in i väggen, och framför allt att mobba andra elever" sa Lily och såg på de andra som nickade nu.

"Det är rätt Lily, jag har gjort samma sak för de som använder Smuttskalle" sa Narcissa och såg på de andra som nickade alla hatade det där ordet.

"Är det okej, Harry? Jag… jag heter Colin Creevey" sade han andlöst och tog ett försiktigt steg framåt. "Jag tillhör också Gryffindor. Tror du det skulle gå för sig, öh, att jag tar en bild?" sade han och höjde förhoppningsfullt kameran.

"Han är definitivt en av de som ser Harry som en hjälpte" sa Ted och såg på de andra som nickade.

"Stackars pojken han måste vara nervös" sa Merlene och skakade på huvudet.

"Jag tror att pojken inte vet vilket ben han skall stå, han låter så nervös" sa Molly och stirrade på boken, med vattniga ögon som att hon var på väg att börja gråta.

"Så Han tillhör Gryffindor borde han inte ha sett Harry dagen innan" sa Andromeda och såg på de andra som log.

"Det är första dagen efter att de har kommit till skolan och detta är förmodligen första chansen han har att prata med Harry" sa Arthur och såg på sin hustru som ännu inte har bett om ursäkt till Lily men Molly verkade tänka på vad hon hade sagt.

"En bild?" upprepade Harry oförstående.

"Så att jag kan bevisa att jag har träffat dig" sade Colin Creevey ivrigt och tog ännu ett par steg fram mot dem.

"Okej" sa Sirius och lät som om den där pojken just hade bett om att få gå ut med Harry på en dejt.

"Sirius lägg av" sa Remus och knuffade ner Sirius från kudden.

"Vad, den där pojken får det att låta som om Harry vore ett djur som ingen annan kan se. Kan vi inte äta lite jag börjar bli hungrig" sa Sirius och såg på de andra som nu skakade på huvudet, Lily såg på klockan och sedan när husalferna kom in med mat, hon var förvånad över att Sirius hade hållit sig så länge från att äta.

"Jag tror att pojken är mugglar född och vill vissa för sina föräldrar att han träffat sin hjälte" sa Lily och såg på de andra som såg på henne.

"Du har nog rätt Lily" sa Frank medan de såg på Sirius som hade börjat äta igen, och gruppen log åt att Sirius var den av dem som ville ha mat.

"Jag vet allt om dig. Alla har berättat. Om hur du överlevde när Du-vet-vem försökte döda dig och hur han försvann och att du fortfarande har ett blixtärr i pannan." (Hans blick gled upp mot Harrys hårfäste.)

"De kan inte veta allt om Harry eftersom han fortfarande bor hos min elaka syster som inte vet hur man uppfostrar ett barn, hon vanvårdar både två, den enda svälter hon ihjäl, och den andra övergöder hon" sa Lily och såg på boken hon hatade sin syster.

"Jag undrar hur de har kunnat skriva böcker om Harry, han borde ha fått del av vinsten, men jag tror att Harry aldrig kommer få se någon vinst från de böckerna" sa Remus och såg på de andra som nickade.

"Jag har fortfarande svårt att smält att de säger att det vet allt om honom, för det sa Hermione i första boken med att hon hade läst om Harry" sa Sirius och såg på de andra som stirrade på honom.

"Du har lärt dig att tugga ur munnen innan du talar" sa Lily och såg på honom med ett höjt ögonbryn.

"Ja, men tillbaka till ämnet hur vet de vilken som är Harrys favorit färg, eller vilken mat han älskar, när han inte har varit i det magiska samhället på nästan elva år" sa Sirius och såg på de andra som nu började nicka.

"Jag är säker på att Harry inte ens hade någon favorit mat innan Hogwarts" sa Frank och såg på de andra som satt tysta en stund medan de såg på varandra.

"Och en pojke i min sovsal sa att om jag framkallar filmen i rätt sorts magisk lösningsvätska, kommer bilderna att röra sig."

"Vet ni vilken vätska han pratar om" sa Ted och såg på Lily och Remus som nickade.

"Det går att köpa eller tillverka själv det tar ungefär två dagar att göra en vätska som vara för evigt" sa Remus och såg på Ted som nickade.

"Det låter enkelt" sa Ted och såg på de andra som nickade.

"Vi har alltid köpt den vätskan när vi har tagit kort" sa James och såg på Sirius som nickade.

"Det är bara med dig som jag har tagit kort James" sa Sirius och skrattade lätt medan de såg på varandra.

Colin drog ett djupt darrande andetag av upphetsning och sade: "Visst är det fantastiskt här? Jag förstod aldrig att de där konstiga sakerna jag gick omkring och gjorde var verklig magi förrän jag fick brev från Hogwarts.

"Jag känner igen den känslan" sa Lily och såg på de andra som såg på henne.

"Det måste verkligen ha varit en omställning att komma hit från den skolan som du och Ted gick på innan" sa Narcissa och såg på de två som var mugglar födda.

"Jo det var en ganska stor omställning att komma hit men samtidigt skulle jag välja att göra om det om det var så" sa Ted och såg på Lily som nickade.

"Jag håller med visserligen fick jag veta innan brevet kom att det var magi jag gjorde, men det hör inte hit" sa Lily och såg bort från de andra, James misstänkte att Snape hade berättat för henne. Alice läste vidare.

Min pappa är mjölkutkörare, och han skulle inte heller tro på det. Det är därför jag tar en massor med fotografier som jag skickar hem till honom. Och om jag kunde få en bild av dig skulle det vara toppen…" Han såg bedjande på Harry. "Kanske dun kompis kunde ta den, så jag kan stå bredvid dig? Och skulle du kunna skriva din autograf på den sen, när den är framkallad?"

"Det låter verkligen som han ser Harry som en hjälte, och att få vara med på bilden är ju en självklarhet då han vill vissa sin familj att han har träffat sin hjälte, men var han tvungen att fråga om autograf" sa Sirius och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Jag tror det har att göra med att Harry är Colins hjälte, och vill inte du ha din hjältes autograf" sa Merlene och såg på de andra som nickade.

"Det är något som alla vill oavsett om det är en artist, en hjälte, skådespelare eller något annat känt" sa Lily och såg på Boken medan hon skakade på huvudet.

"Jag gillar inte det här" muttrade Remus som verkade stirra på boken, som han försökte tända eld på den.

"Signerade fotografier? Delar du ut signerade bilder av dig själv, Potter?"

Draco Malfoys röst ekade runt skolgården, hög och försmädlig. Han hade kommit och ställt sig alldeles bakom Colin, som vanligt flankerade av sina Hogwartskumpaner, de båda storvuxna råskinnen Crabbe och Goyle.

"Jag hatar honom" fräste Lily och kände hur James höll fast henne.

"Lily du kommer inte ut ur rummet så länge du är arg, och så som vi har börjat lära känna Jocelyn så kommer du inte kunna göra någonting utan att råka illa ut" sa James och höll henne, han såg hur Remus verkade vara vaksam över vad som hände.

"Det stinker Malfoys uppfostran" muttrade Narcissa och såg på de andra som stirrade på henne.

"Vad Lucius är kanske inte så här uppenbar men de ser ner på alla som inte har rent blod som de säger, men utan icke-magiker så hade trollkarlarna snart försvunnit" sa Narcissa och såg på de andra som nickade nu.

"Jag vill bara att han lämna min son i fred" sa James och såg på boken. Han skulle prata med sin far så att de inte längre hade någon kontakt med Malfoy. Alice såg ner i boken och hoppades att de skulle lugna ner sig medan hon läste.

"Ställ er i kö allesammans!" vrålade Malfoy till de andra eleverna. "Harry Potter delar ut signerade foton av sig själv!"

"Den där pojken måste verkligen lära sig att tala sanning" sa Narcissa och knöt nävarna.

"Håller helt och hållet med, Harry sa aldrig att han delade ut fotografier" sa James och höll Lily hårt fast för att hon inte skulle försöka anfalla något.

"Vi måste se till att elever inte kan göra så där emot varandra, finns det inte någon lag emot detta" sa Ted och såg på Arthur som skakade på huvudet.

"Tyvärr det finns bara regler hur man skall hantera mobbare, och det är lärarna på skolan som skall se till att disciplinera eleverna och de skall redan ha en grund disciplin hemifrån" sa Andromeda och såg på boken medan hon skakade på huvudet.

"Kan vi inte se till att de sätter bättre spärrar på visa ord som ens sådan sak att tala illa om någon som har dött" sa Lily och såg på Remus som verkade tänka efter innan han skrev ner det.

"Det borde gå" sa Remus medan han vinkade emot Alice som läste.

"Nej, Det gör jag visst inte" sade Harry ilsket och knöt nävarna. "Håll truten, Malfoy!"

"Du är bara avundsjuk" pep Colin, vars kropp inte ens vara lika tjock som Crabbes hals.

"Avundsjuk?" sade Malfoy, som inte behövde skrika högt längre eftersom halva skolgården tjuvlyssnade på dem nu. "På vad? Jag vill då inte ha något äckligt ärr i pannan, tack. Personligen tycker jag inte att det gör en särskilt märkvärdigt att ha fått ett sår i huvudet."

"Jag hatar dem" muttrade Sirius och såg på de andra som nickade.

"Hade det varit nu så hade Malfoy redan legat i sjukhusflygeln" sa Lily och skakade på huvudet.

"Håller helt med dig Lily älskling, jag kan säga med en gång att den där pojken hade bott där" sa James och knöt handen runt sin trollstav medan han höll i Lily.

"Jag skall…" muttrade Sirius och såg på boken, han hade tänkt ut hundra sätt att se till att Malfoy skulle ha sitt egna ärr som aldrig skulle läka.

"Sirius du skall inte göra något än" sa Remus och såg på sin vän som la armarna i kors Sirius försökte komma på saker som de inte skulle kunna spåra till honom.

"Sirius jag kan se att du planerar något vänta vi kommer komma på något tillsammans" sa James och såg på sin vän innan han väntade på Alice skulle läsa.

"Jag tror han bara vill att Harry skall hamna i trubbel" sa Andromeda och såg på de andra som skakade på huvudet medan Alice såg på Merlene som höll sina händer hårt knäppta framför sig innan hon läste, de alla verkade tänka på vad som skulle kunna hända.

"Bara inte Snape kommer" sa James lågt och såg på Lily som stirrade på honom men hon förstod det än då efter första boken.

Crabbe och Goyle flinade dumt.

"Knip käft, Malfoy" sade Ron ilsket.

Crabbe slutade skratta och började gnugga sina stenhårda knogar på ett hotfullt sätt.

"Jag tror jag borde tala med mamma" sa Narcissa och slog fingret emot hakan och alla stirrade på henne.

"Vad tänker du nu syster" sa Andromeda och såg på sin syster som log.

"Jag tänkte bara säga till henne att Malfoy har förolämpat familjen Black" sa Narcissa och såg upp emot taket när Sirius började skratta.

"Men det har han inte gjort" sa Molly och stirrade Narcissa som såg på henne.

"Om jag har förstått min KUSIN rätt, så har Malfoy i framtiden förolämpat den ärevördiga familjen Black" sa Narcissa och stirrade på Molly som stirrade tillbaka, Sirius, Frank, Merlene och Alice hade förstått. James viste och det gjorde Remus med men Ted och Lily stirrade frågande på de andra.

"Varken Harry eller Ron tillhör familjen Black så hur kan han ha förolämpat familjen Black" sa Molly och lät mycket irriterad.

"Därför att Harry James Potter är Sirius Orion Black gudson, och eftersom Sirius kommer förmodligen ärva allt i familjen Black så har Harry rätt som Gudson förutsatt att det inte finns några manliga barn från Sirius själv, att ta del av familjen Blacks arv" sa Narcissa och stirrade på Molly som höjde på ögonbrynen.

"Det är inte sant" sa Molly och stirrade på dem.

"Det är sant, om jag står utan arvingen så är min gudson först i linje att ärva mig i fall jag dör, sedan kommer mina kusiner, och efter det deras barn, men det förutsätter att min bror är död innan mig" sa Sirius och såg på James som nickade och Lily stirrade på dem.

"Kan vi skippa arvs frågan, så tekniskt sätt så har Draco förolämpat nästa Lord Black utan att veta om det" sa Lily och såg på Narcissa och Andromeda som nickade.

"Det är en av de gamla regler som våran familj följer" sa Sirius och ryckte på axlarna, innan Alice valde att läsa vidare.

"Var försiktig, Weasley" hånlog Malfoy. "Akta dig för att ställa till med bråk, för då kommer lilla mamsen och hämtar hem dig från skolan" Han härmade med gäll, genomträngande röst. "Om du bryter mot en enda liten regel till…"

"Och vi får inte glömma illvrålet som Molly skickade. Det ger alla något att hacka på honom för" sa Sirius och såg på Molly som gömde sig bakom Arthur igen.

"Detta är varför vi vill förbjuda illvrål i stora salen för att inte någon elev skall kunna bli mobbad på grund av vad ens föräldrar säger" sa Merlene och stirrade på Boken och sedan ner på pappret.

"Vi kommer kanske inte få igenom det med en gång men jag tänker inte ge mig" sa Sirius och såg på de andra som nickade.

En grupp femteårselever från Slytherin som stod intill började gapskratta då de hörde Malfoys imitation.

"Gud har Slytherin tappas stilen på åren som har förflutit det där var inte ens roligt" sa Narcissa och skakade på huvudet.

"Nu har de i alla fall lite stil på huset" sa Frank och såg hur alla stirrade på honom men de förstod hur det tänkte.

"Jag vill veta varför ingen lärare har kommit ännu, nu kan vi knappt andas i närheten av varandra utan att lärarna kom" sa Sirius och såg på boken och började undra vad som var felet.

"Håller med kommer någon av oss som inte är Prefekter nära Slytherin så kommer lärarna direkt" sa James och såg på de andra som nickade.

"Weasley vill säkert ha ett signerat foto av dig, Potter" sade Malfoy med ett elakt smil. "Det skulle nog vara mera värt än familjens hela hus"

"Och där drog han ner Malfoys i smutsen, en familj från en nobel familj, går inte och ser ner på folk som har mindre pengar än dem" sa James och skakade på huvudet och såg på Remus som log.

"Du har aldrig sett ner på någon förutom Snape" sa Lily och såg på James som såg på henne.

"Jag har aldrig sett ner på Snape, Lily" sa James och skruvade lite på sig Lily stirrade på honom.

"Inte varför har du alltid varit elakt emot honom" sa Lily och såg på James som såg på henne.

"Därför att jag var svartsjuk" muttrade James och såg på Sirius som skrattade Lily stirrade på honom.

"Svartsjuk" sa Lily och höjde sina ögonbryn medan hon stirrade på honom.

"Lily det är inte så konstigt, du har först nu gett James en chans men han har gillat dig sedan första året. Klart han är svartsjuk på Snape för att du valde att umgås med Snape och inte James" sa Merlene och såg på Lily som rodnade.

"Du har inte tänkte på de" sa Remus och såg på Lily som skakade på huvudet, och rodnade, Alice skakade på huvudet, för att vara så intelligent som Lily kunde vara så kunde hon även vara väldigt blind.

Ron slet fram sin hoptejpade trollstav, men Hermione slog igen Vallfärder med vampyrer med en smäll och viskade:

"Se upp!"

"Varför skall de se upp" sa Sirius och såg på boken med frågande blick.

"Det måste vara något viktigt annars skulle hon inte varna dem" sa Remus och såg på de andra som nickade.

"Jag skulle säga att det låter som att någon de inte vill träffa" sa James och såg på de andra som nickade.

"Jag tror Snape" sa Narcissa och såg på de andra som tveksamt nickade.

"Nej, det skulle ingen säga något sådan dessutom så kommer inte Snape vara där eftersom det är något som Malfoy gör utan att Harry eller Ron kan säga emot dem" sa Andromeda och såg på Ted och Frank som nu nickade.

"Skall jag läsa vidare så vi får veta vem det är som kommer" sa Alice och såg på de andra som nu nickade.

"Vad är nu detta, vad är nu detta?" Gyllenroy Lockman kom stegande mot dem med den turkosfärgade klädnaden svepande efter sig. "Vem är det som delar ut signerade fotografier?"

"Kunde nästan ha gissat på det" sa Ted och satte huvudet i sina händer.

"Nej hjälp spring" sa Andromeda och såg på de andra som nickade.

"Varför var det just den läraren som kom" sa James och lutade huvudet emot Lilys axel och försökte gömma sig.

"Jag fattar inte ens att den mannen får vara lärare" sa Narcissa och stirrade på boken medan hon skakade på huvudet.

"Han kommer inte vara länge på Hogwarts" sa James och stirrade på boken.

"James du skall inte göra något oöverlagt" sa Lily med en varnade röst och såg på honom.

"Nej Lily vad får dig att tro att jag skulle göra något oöverlagt" sa James och såg på Lily som stirrade på honom, James svalde och kände hur hans vilja verkade vekna.

"Jag menar jag tänker igenom allt jag gör" sa James och såg hur Lily fortfarande stirrade på honom.

"Okej jag har tänkt se till att han aldrig glömmer att man inte rör en Potter" sa James och såg på Lily som skakade på huvudet.

"James du skall inte ställa till problem på skolan när du nästa har ett år kvar" sa Lily och såg på honom medan hon skakade på huvudet.

Harry öppnade munnen för att säga något, men avbröts av Lockman som lade armen runt axlarna på honom och godmodigt brummade:

"Jag hade inte behövt fråga! Tänk att vi stötte på varandra igen, Harry!"

"Du är lärare på en skola där Harry är elev hur svårt är det att förstå att Han kommer stötta på Harry" sa Ted och som nu började låta arg alla kände sig irriterade på den där pojken som de såg nu, och vad de hörde om hur framtiden verkade för honom gjorde inte saken bättre, ingen i rummet hade börjat gilla Lockman bättre.

"Och Nej James du skall inte göra något, vi skall se till i framtiden att ingen okvalificerad lärare får jobbet som Lärare på Hogwarts, det gäller även Snape" sa Lily och såg på James som log.

"Men jag trodde du sa att han var en mästare på Trolldrycker" sa Andromeda och såg på Lily som såg på henne.

"Han må vara duktig på att brygga dem, men han kan inte lära ut dem, därför skall han inte vara lärare" sa Lily och såg på de andra som nickade.

"Jag tror att Ted är bättre lärare än Snape i trolldrycker" sa Sirius och såg på de andra som skrattade.

"Kan jag få läsa vidare så att jag kan komma från den här idioten" sa Alice och såg på de andra som nickade.

Fastlåst i Lockmans grepp och blossande av förödmjukelse såg Harry hur Malfoy med ett självbelåtet flin smög tillbaka in bland de andra eleverna.

"Jag hatar Malfoy" utbrast Merlene och stirrade på boken.

"Du är inte ensam" sa Narcissa och såg ut som hon hade svalt en citron medan hon stirrade på boken.

"Jag hatar Draco Malfoy, först anklagar han Harry för att tycka om sin berömmelse sedan så gör Draco allt för att se till att Harry hamnar i problem på grund av sin berömmelse" sa Lily och kände hur katten började klösa igen, hon började andas tyngre.

"Lily vill du att vi väntar" sa Alice som hade märkt att Lily hade satt handen över bröstet.

"Nej läs bara så det att det kommer var över" sa Lily och såg på James som strök henne över ryggen som för att lugna henne och hennes katt.

"Sätt i gång då, Creevey" sade Lockman och log strålande mot Colin. "Ett dubbelporträtt, bättre än så kan det inte bli, och vi ska signera det åt dig båda två"

"Det är inte sant jag hoppas verkligen inte Harry signerar det där fotot" sa Frank och såg på boken.

"Jag hoppas du har rätt" sa Sirius och såg på boken medan han åt.

"Vi kan bara hoppas att Harry kommer att inte signera kortet" sa Remus och såg på James som höll fast Lily som verkade inte lugn alls.

Colin fumlade med kameran och knäppte ett kort i samma ögonblick som skolklockan började ringa in till eftermiddagens lektioner.

"Äntligen skall vi få höra hur illa Lockmans lektion är" sa Ted och såg på de andra som nickade.

"Jag undrar hur illa det är" sa James och såg på de andra som nickade.

"Nej, Ted tänk om det är som det är i vårat uppehållsrum" sa Andromeda och såg på Ted som stirrade på henne innan han började skaka på huvudet.

"Snälla säga inte att han gör det" sa Ted och alla stirrade på honom och Andromeda.

"Ni kommer snart förstå vad vi menar om han gör på samma sätt" sa Andromeda och såg på Lily och James som båda verkade vara oroliga, men ingen i gruppen sa något utan lät Alice läsa vidare

"I väg med er, rör på påkarna nu!" ropade Lockman till eleverna på skolgården och började själv gå tillbaka mot slottet utan att släppa sitt grepp om Harry, som önskade att han hade kunnat någon riktigt bra borttrollningsformel.

"Jag tror jag skall se till att lämna efter en bok till Harry" sa Lily och såg på sin bok som hon hade fyllt med nyttiga förtrollningar och förhäxningar.

"Och du tror att Harry kommer att läsa den" sa Sirius och såg på henne.

"Jag tänkte se till att han läser den då den kommer innehålla bra förtrollningar och förhäxningar som han kanske behöver i framtiden" sa Lily och såg på de andra som nickade.

"Kan vi göra lika dant James" sa Sirius och såg på James som nickade innan han såg på Lily.

"Så länge ni inte låter honom få den före hans andra år så har jag inget att säga till om, för jag tänker se till att den här boken kommer i min sons ägo när han fyller tolv år" sa Lily och skakade på huvudet och såg på de två marodörerna som nickade och började tänka efter vad de skulle lämna efter sig till Harry.

"Vill vi ens veta vad de där två håller på med" sa Merlene och såg på Narcissa som skakade på huvudet.

"Nej Merlene men jag lovar dig att kommer Harry till skada så kommer Lily hänga dem båda från Astronomitorent, som fågel mat" sa Narcissa och såg på Alice som skakade på huvudet och undrade hur de skulle gå om James och Sirius skulle se till att Harry fick en bok från dem.

"Jag hoppas bara att Harry är klok nog att inte testa allt innan han har lärt sig sakerna först" sa Alice och såg på Frank som såg på henne.

"Vad skolan är till för att lära sig oavsett hur du gör det" sa Frank och log emot Alice och de andra som stirrade på de tre marodörerna som satt och höll på med en bok.

"Jag vill bara ge dig ett gott råd, Harry" sade Lockman i faderlig ton då de klev in i byggnaden genom en sidodörr. "Jag hjälpte dig att släta över det hela lite grann där ute med lille Creevey – eftersom jag också kom med på bilden, kunde inte dina kamrater tycka att du framhävde dig själv för mycket…"

"Han är helt otrolig" sa Frank och skakade på huvudet.

"Jag börjar bli orolig att han inte borde vara på Hogwarts över huvud taget, han är dålig i alla ämnen han, ligger precis på gränsen till att klara sig till nästa år" sa Andromeda och såg på de andra som stirrade på henne.

"Vad" sa Molly och stirrade på Andromeda som nickade.

"Jag pratade med våran husföreståndare när jag såg hur dålig hans läxa var, den låg framme i uppehållsrummet, och hon sa att han låg precis på gränsen till att inte få flytta upp i årskursen varje år sedan han hade börjat här, och att han skrev mest på hittade historier" sa Andromeda och såg på de andra som stirrade på varandra.

"Och han skall vara lärare i Försvar mot svartkonster" sa James och skakade på huvudet.

"Det är värre än vad Marodörerna gör" sa Lily och såg på James som stirrade på henne med ett höjt ögon bryn.

"Vad vill du säga med det" sa Sirius och såg på Lily som log emot dem.

"Jag vill säga med det är att ni spelar alla här på skolan spratt, ni ställer till med en hel del trubbel för andra elever, men Ni ändå så håller ni höga betyg och ni sköter era lektioner och era läxor" sa Lily och såg på de andra som nickade.

"Och ni ser till att vi får ett gått skratt då och då" sa Merlene och såg på James och Sirius och log.

"För att inte tala om festerna som ni har anordnat i Gryffindortornet de är helt fantastiska" sa Frank och såg på Alice och Lily som rullade med ögonen.

Utan att lyssna på Harrys stammande försök att förklara släpade Lockman med sig honom genom en korridor fylld med stirrande elever och vidare uppför en trappa.

"Han borde verkligen lyssna på vad Harry försöker säga" sa Merlene och såg på den dumma bok de just nu läste.

"Jag fattar inte hur de skulle kunna ge honom en position som lärare" sa Ted och skakade på huvudet och såg på de andra som höll med.

"Jag inte att de har tänkt på de där" sa James och såg på Sirius som höll på att skriva ner några saker.

"Jag fattar inte att alla elever låter Lockman dra med sig Harry så där" sa Narcissa och såg på de andra som stirrade på boken.

"Jag tror att alla undrar vad som pågår men ingen viste hur de skulle stoppa det" sa Arthur och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Jag undrar verkligen om de ville stoppa det, Malfoy borde inte ha dragit uppmärksamheten till Harry på det där sättet" sa Narcissa och skakade på huvudet. Alice såg på de andra innan hon läste vidare, hon förstod inte hur Lily orkade med förra boken.

"Jag vill bara säga dig att det är ganska oklokt att börja dela ut signerade fotografier vid den här tidpunkten i din karriär – det ser lite inbilskt ut, Harry, om jag ska vara helt ärligt. Det kommer nog en tid när du, precis som jag, behöver ha en hög foton till hands var du än befinner dig, men…" han gav ifrån sig ett litet skrockande skratt, "…jag tror inte du har nått det målet riktigt än."

"Det hade Harry behövt redan första dagen på Hogwarts" sa Sirius med ett skratt.

"Var det verkligen så illa" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Japp" sa Sirius och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Jag tror det kommer vara lika illa det här året" sa James och såg på Lily som morrade lågt hon hatade att de inte kunde lämna Harry ifred.

"Lily det hjälper inte" sa James och såg på Remus som verkade hålla ett öga på henne med.

"Kan de inte bara låta Harry vara en normal pojken för en gångs skull" sa Lily och såg på de andra som nickade.

"Jag börjar verkligen hata den pojken" sa Ted och skakade på huvudet.

"Jag hatar honom med han måste verkligen tala smörja" sa Andromeda och såg på boken medan hon skakade på huvudet.

"Jag ville gärna komma förbi det hör kapitlet innan lunch" sa Alice och såg på de andra som nickade.

"Jag tror det är bäst att vi äter här inne" sa Molly och såg på de andra som såg på henne, Molly hade fortfarande inte sagt förlåt till Lily för att ha retat upp henne tidigare i kapitlet.

"Vi ber Frank och Alice be husalferna komma upp med mat sen, jag har något jag måste prata med Lily om" sa Merlene och såg på Molly som genast tystnade hon gillade inte hur Merlene hade börjat stirra på Molly.

De hade kommit fram till Lockmans klassrum och han släppte äntligen greppet om Harry som genast rättade till sin klädnad, varefter han skyndade in i rummet och styrde stegen mot en plats längst bak. Där travade han upp Gyllenroy Lockmans alla sju böcker i en hög framför sig, så han kunde slippa se på den verklige Gyllenroy.

"Det är en bra sak med att han gjorde bra" sa Sirius och såg på de andra som började skratta.

"Jag tror ingen annan lärare har tänkt på att man kan gömma sig bakom böckerna" sa James och såg på Remus och Lily som båda skakade på huvudet.

"Nog för att vi inte gillar Lockman, men det är ändå lektioner" sa Lily och såg på de andra som stirrade på henne.

"Vi vet inte ännu hur illa lektionen är" sa Narcissa och såg på sin syster som nickade.

"Jag förbereder mig på det värsta" sa Andromeda och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Jag undrar hur lågt han drog Harry innan han släppte honom" sa Ted och stirrade på boken medan James och Sirius verkade räkna på något.

"Det är en väldigt lång som han har dragit honom" sa Frank och såg på James och Sirius som nickade.

"Jag gillar inte tanke på att ingen av lärarna eller någon äldre elev satte stopp för det där" sa Remus och såg på de andra som nickade och såg på Alice som stirrade på dem.

"Vi kommer inte komma längre i boken om ni skall hålla på att avbryta mig efter varje mening" sa Alice och såg på de andra som log emot henne.

"Förlåt Alice, läs du" sa James och log emot henne innan han vände blicken emot Lily som log emot honom med och Alice skakade på huvudet och läste vidare.

Resten av klassen kom inklampande och Ron och Hermione satte sig på var sin sida om Harry.

"Man kunde ha stekt ägg på dina kinder" sade Ron. "Du får väl hoppas att Creevey inte träffar Ginny, för då startar de säkert en Harry Potter-fanklubb."

"Jag trodde aldrig jag skulle höra någon säga det där" sa James och såg på boken.

"Vad" sa Andromeda och såg på de andra som skrattade.

"En Potters-fanklubb" sa Sirius och såg på James som rodnade.

"Jag trodde du hade försökt starta en för flera år sedan" sa Lily och såg på James som nickade.

"Det gick inte så bra, det blev inget med det, men jag har en känsla av att Harry inte kommer tycka om det" sa James och såg på de andra verkade tänka på något.

"Harry gillar inte sin berömmelse på samma sätt som James och Sirius hade älskat den" sa Remus och skakade på huvudet.

"Jag tror ärligt talat att Harry hellre vill ha sin familj i livet än att ha den där berömmelsen" sa Lily och såg på James som långsamt nickade med hållande till Lilys påstående.

"Håll klaffen" fräste Harry. Det sista i världen han önskade just nu var att Lockman skulle höra orden "Harry Potter-fanklubb".

"Jag kan bara tänka mig hur illa det kommer låta om Lockman kommer höra det där" sa Andromeda och såg på de andra som nickade.

"Jag tänker bara på den gången som några ut Hufflepuff på pekade att Han inte var skolans bästa på att ställ till trubbel" sa Ted och såg på James och Sirius som såg på dem.

"Han tog inte det särskilt bra" sa Frank och såg på Ted och Andromeda som såg på varandra.

"Han var i ner i fängelsehålan och hade trolldryckslektion och jag tror att fem personer hamnade i sjukhusflygeln i två veckor för den olyckan som han hade orsakat" sa Andromeda och såg på de andra som stirrade på dem.

"Det låter som han verkligen inte som skall hålla på med trolldrycker" sa Remus och såg på de andra som nickade medan de skakade på huvudet.

När alla elever satt på sina platser, harklade sig Lockman högljutt. Det blev tyst i klassen. Han sträckte sig fram och grep tag i Neville Longbottoms exemplar av Turer med troll, som han höll upp för att visa sitt eget leende och blinkade porträtt på framsidan.

"Kunde han inte ha tagit en bättre framsida än ett fotografi på sig själv" sa Arthur och såg på de andra som nickade alla utom Molly.

"Vad han är stilig att se på" sa Molly och såg på albumet som hade visat en bild av Lockman tidigare.

"Molly" sa Arthur och såg på henne.

"Han skulle förmodligen kunnat ha blivit bra modell i mugglar världen" sa Lily och såg på Ted som nickade.

"Vad är det" sa Sirius och såg på Lily som pekade på boken som hon hade gett honom.

"Å jag hade glömt bort den" sa Sirius och slog upp boken och mumlade ordet som Lily hade sagt.

"Kan jag få den boken senare" sa Arthur och såg på Lily som log emot honom.

"Jag skall se till att du får din egna bok innan vi gör besöket i mugglar världen" sa Lily och såg på Alice som nickade, hon hade förstått att hon skulle fortsätta läsa.

"Jag" sade han, medan han pekade på det och blinkade han också, "Gyllenroy Lockman, innehavare av Merlins orden av tredje graden, hedersmedlem i föreningen till försvar mot svartkonster och femfaldig vinnare av Häxornas världs pris för supercharmleendet – men det sista är ingenting jag pratar särskilt mycket om. Jag undslapp ju inte Klagoanden från Kilmore bara för att jag log!"

"Okej" sa Frank och stirrade på boken.

"det låter som han talar väldigt mycket om det där supercharmleendet" sa Narcissa och såg på boken med ett höjt ögonbryn.

"Jag tror att han började träna på det där leendet sitt andra året här på Hogwarts" sa Ted och såg på Andromeda som nickade.

"Ja, jag såg honom träna på professor McGonagall" sa Andromeda och såg på de andra som började skratta.

"Jag tror jag såg det, och McGonagall var inte alls road över det" sa Lily och såg på de andra som log de medan de började skratta.

"Tror ni att hon någonsin kommer glömma bort det" sa Frank och såg på de andra som verkade tänka på något.

"Jag vet inte men vi får väl fråga henne" sa Sirius och log emot de andra som nu började skratta igen.

Han väntade på att de skulle skratta. Några få log ansträngt.

"Jag tror ingen av de elever förstår vad han menar" sa Remus och såg på de andra som nickade.

"Jag tror inte att de har klarat av klagoandra än, de går bara andra året" sa Lily och såg på de andra som nickade långsamt.

"Jag undrar verkligen hur mycket de har lärt sig från första året, eftersom de hade en dålig lärare i försvar mot svartkonster" sa Frank medan han såg på boken.

"Jag ser att ni allesammans har köpt mina samlade verk – utmärkt. Jag tänkte att vi skulle börja med en liten skrivning i dag. Ingenting att oroa sig för – bara för att kontrollera hur grundligt ni har läst dem, hur mycket ni har förstått…"

"Jag tror inte de köpte dem frivilligt han satte dem ju på skol listan, och böckerna verkar vara väldigt dyra med" sa Arthur och såg på Molly som nickade.

"Men det är bra att börja med ett test för att se hur mycket de har lärt sig från föregående år och sedan hur mycket man har förstått från böckerna men sju böcker jag undrar hur mycket de har lärt sig" sa Remus och alla såg på honom.

"Bara du och Lily skulle tycka om att starta terminen med ett prov" sa James och såg på Lily som stirrade på honom.

"Jag kan tycka det är bra eftersom han inte var deras lärare året innan, så måste han ju kolla upp hur långt de har kommit" sa Lily och såg på de andra som nu började nicka långsamt men de förstod vad Lily tänkte på och insåg att det var en klok början.

"Okej jag får väl hålla med dig" sa James och kysste Lily kind och fick en mörk blick från Alice innan hon såg ner i boken och stirrade på orden innan hon svalde och började läsa.

När han hade delat ut skrivningarna gick han tillbaka till katedern och sade:

"Ni har trettio minuter på er. Börja – nu!"

"30 Minuter" sa Remus och såg på boken och Alice såg upp igen.

"Det var vad boken sa" sa Alice och såg på Remus som skakade på huvudet.

"Bara Remus eller Hermione skulle klara av att genom föra det där provet på 30 minuter" sa Frank och såg på de andra som nickade.

"Jag kan inte tro att han gav dem så lite tid" sa Ted och skakade på huvudet medan han såg på Andromeda som såg på Alice som stirrade på boken.

"Så illa kan det väl inte vara" sa Andromeda och såg på Alice som såg upp.

"Håll kvar i den tanken och James vi kanske skall låta Lily få lite utrymme" sa Alice och såg på James som såg på Lily för att få veta hur illa det var.

"Lily är det lugnt eller skall vi sätta oss i skuggorna igen" sa James och såg på Lily som verkade känna efter.

"Alice bara läs" sa Lily och såg på James som tog hennes hand, medan Alice drog ett djupt andetag.

är Gyllenroy Lockmans älsklingsfärg?

"Kan någon tala om för mig vad hans älsklingsfärg har med försvar mot svartkonster att göra" sa Remus och alla verkade stirra på boken med orolig blick.

"Resten av provet kan inte vara så illa" sa Molly och såg på dem medan Alice stirrade på henne och läste.

är Gyllenroy Lockmans hemliga dröm?

"Det är skandal" sa Frank och skakade på huvudet.

"Hur kan det vara med i en bok i försvar mot svartkonster" sa Arthur och såg på de andra som ännu verkade oroliga, James såg på Lily som verkade hålla sig lugn genom att meditera.

är, enligt din mening, Gyllenroy Lockmans största bedrift hittills?

"Läsa, skriva, tala" sa Sirius med en fnysning och alla stirrade på honom.

"Hans största bedrift" sa Sirius och alla började skratta med ett leende.

"Håller dock inte riktigt med dig. Hans största bedrift är nog att han kan andas" sa James och såg på de andra som stirrade på marodörerna som säga mer och mer oförskämda saker om vad som var Lockmans största bedrift.

"Killar jag vill gärna komma vidare" sa Alice och såg på James och Sirius som båda två rodnade och såg på ner på sina händer.

"Förlåt Alice vi råkade bara fastna i tankegångarna kring vilket som var Lockmans största bedrift" sa James och såg på Alice som skakade på huvudet.

Och så fortsatte det i samma stil på hela tre sidor, ända ner till:

54.När har Gyllenroy Lockman födelsedag, och vad skulle hans önskepresent vara?

"Nu börjar jag undra vad det är för nytta med att veta svaret på dessa frågor, ingen av dessa frågor som de har läst upp har något med försvar mot svartkonster att göra, och om dessa tre sidor med 54 frågor, är ställda om Lockmans personlighet eller honom som person, så har han inte i ett klassrum att göra" sa Lily och James kände hur hon darrade som att katten var på väg ut.

"Lily det hjälper inte att du blir arg nu" sa James medan han smekte hennes rygg medan han såg på Remus som verkade hålla sig lugn.

"Jag kan inte tro att Albus Dumbledore skulle tillåta två väldigt dåliga lärare i ett ämne som är väldigt viktig" sa Lily och såg på de andra som log åt hennes ord.

"Jag håller med, men jag är nyfiken på hur många som klarar av dessa frågor" sa Ted och såg på de andra som stirrade på honom.

"vad jag undrar bara hur många som har läst böckerna så noga förutom Hermione" sa Ted och såg på Andromeda som log emot honom.

En halvtimme senare samlade Lockman in skrivningarna och skummade igenom svaren inför klassen.

"Jag hoppas verkligen att han blir besviken" sa Andromeda lågt och såg på de andra som nickade alla i gruppen hatade Lockman som det är nu.

"Jag tror att det kommer bara vara en eller två som kommer kunna svaret på alla frågor" sa Remus och såg på de andra som stirrade på honom.

"Vi får inte glömma att Hermione brukar svälja läroböckerna" sa Sirius med allvarlig ton och kände när kudden träffade honom rakt i ansiktet och alla stannade upp i sitt skrattande.

"Hur fick du kudden att träffa honom" sa Lily och såg på Merlene som stirrade på Sirius och hon skickade i väg en förhäxning som slog emot en sköld alla stirrade på honom.

"Jag vet inte hur jag fick igenom kudden" sa Merlene och alla såg på tjejerna som verkade tänka.

"Jag vet inte heller men det verkar vara ett fel i skyddet som Jocelyn har lagt över honom" sa Andromeda och såg på de andra som stirrade på henne.

"Jag tror att vi har hittat ett sätt att bestraffa Sirius på" sa Lily med ett leende och började skicka kuddar emot Sirius och alla gick igenom, killarna såg på medan Sirius hade roligt åt honom.

"Kan ni sluta så jag kan läsa vidare" sa Alice och såg på Sirius som nu var täckt av fjädrar, Lily och de andra satt och fnissade och Alice tog upp boken och började läsa igen.

"Fy på er! Nästan ingen kom ihåg att min älsklings färg är lila. Det talar jag om i Stunder med snömannen. Och några av er måste läsa Vandringar med varulvar noggrannare – jag skriver klart och tydligt i kapitel tolv att min bästa födelsedagspresent skulle vara fred och endräkt mellan magiker och icke-magiker av alla de slag – fast jag skulle nog inte säga nej till en stor flaska Ogdens gamla eldwhisky!"

"Vänta lite" sa Remus och tog boken från Alice och läste igenom meningen igen.

"Vad är det Remus" sa Sirius och såg på sin vän som stirrade som skakade på huvudet.

"Vad har hans älsklingsfärg att göra med snömannen" sa Remus och stirrade på de andra.

"Eller hans födelsedags present med att hantera varulvar" sa Frank och såg på boken med orolig blick de stirrade på boken och skakade på huvudet.

"Jag vet inte var man skall säga men jag är väldigt nyfiken på att läsa de där böckerna" sa Lily och skakade på huvudet medan hon såg på hur Remus lämnade tillbaka boken till Alice.

"Jag tror vi alla vet hur illa han är här på skolan nu, så varför skulle det vara annorlunda när han är berömd och lärare på Hogwarts" sa Andromeda och såg på de andra som nu stönade och nickade och Alice satte sig bekvämare medan hon såg på gruppen som nickade att hon skulle kunna läsa igen.

Han blinkade spjuveraktigt åt dem igen. Ron stirrade på Lockman med ett misstroget uttryck i ansiktet. Seamus Finnigan och Dean Thomas, som satt längst fram, skakade av tyst skratt. Hermione däremot lyssnade uppmärksamt och hänryckt till Lockman. Hon ryckte till då han nämnde hennes namn.

"… men Hermione Granger viste att min hemliga dröm är att befria världen från ondska och att marknadsföra min egen serie trolldrycker för hårvård. Duktig flicka! Hon har faktiskt…" han vände på hennes skrivning, "… alla rätt! Var har vi Hermione Granger?"

"Jag är inte förvånad" sa Sirius och rullade med ögonen och på nytt blev han bombarderad med kuddar de märkte ganska snabbt att om de försökte skicka kuddarna med för hård kraft att skyddet runt Sirius hindrade kuddarna att komma igenom.

"Det måste vara ett skydd för att inte skada honom som hon har satt upp" sa Andromeda och skickade i väg en förhäxning som ändrade hans svarta hår till grönt.

"Jag håller med" sa Narcissa och skickade i väg en förhäxning för att ändra hans ögonbryn.

"Han kanske kan lära sig nu" sa Lily och såg på de andra medan de skickade fler kuddar.

"Tror ni att ni kan lära Sirius att uppföra sig" sa Remus och höjde på ögonbrynen och såg på dem.

"Ja" sa Merlene och såg på honom, Lily och Alice såg på Andromeda och Narcissa som skakade på huvudet.

"Merlene han är en Black, det går bara att lära dem en viss mängd med saker under deras uppväxt, resten måste de lära sig som vuxen" sa Narcissa och såg på de andra som skrattade.

"Så du menar att hans sätt att vara så nonchalant emot oss kvinnor kommer pågå länge då" sa Merlene och såg på de andra Black som såg på varandra.

"Jag vet inte ingen har någonsin varit som Sirius men om inte hans far var lika dan men det kommer vi aldrig få veta" sa Narcissa och såg på Andromeda som nickade.

"Vi vet att Alla Män i familjen Black har en tedens till att söka efter sin blivande hustru på de mest udda sätt, och jag vill minnas att James är en Black han med, se bara hur han har hittat Lily" sa Andromeda och såg på de andra som nu började skratta.

"Då du menar att hans sätt är ett släkt drag" sa Lily och såg på Narcissa och Andromeda som nickade.

"Till en viss del, vanligt vis så brukar familjen Black låta sina söner se sig omkring ordentligt innan de tvingas slå sig till ro, Sirius är lite mer extrem än vad någon annan har varit i familjen, och James som är släkt har valt att försöka i snart sju år få din uppmärksamhet. Jag tror att jag hade valt James sätt om jag hade fått välja hur någon skulle söka min kärlek, jämför med Sirius" sa Narcissa och såg på Sirius som ni hade blivit mycket röd i ansiktet.

"Kan vi sluta prata om vad jag har och inte har gjort och läsa den förbannade boken" sa Sirius och försökte se arg ut men det hjälpte inte med det gröna håret och de rosa ögonbrynen, vilket ledde till att alla började skratta.

"Ja, jag skall läsa" sa Alice och drog tre djupa andetag för att sluta skratta, och Frank var snäll nog att ändra tillbaka Sirius hårfärg och ögonbryn till hans ordinarie.

Hermione räckte upp en darrande hand.

"Utmärkt!" sade Lockman med ett strålande leende. "Alldeles utmärkt! Jag ger Gryffindor tio poäng för din räkning! Och nu övergår vi till dagens lektion…"

"Som sagt hon måste verkligen ha svalt böckerna" sa Sirius mycket lågt för att ingen skulle höra honom, han viste att Remus skulle höra honom men han kände att det skulle vara riskfritt.

"Jag undrar vad det är för lektion de skall ha nu, om frågorna bara handlade om honom så hur kan han ha hunnit förbereda en lektion" sa Ted och skakade på huvudet.

"Jag tror vi alla vill veta vad han gör på den här lektionen men jag hoppas att bara han ser till att barnen är säkra" sa Frank och såg på den andra som nickade.

"Alice läs vidare" sa Andromeda och såg på Alice som nickade.

Han böjde sig ner bakom katedern och lyfte upp en stor, övertäckt bur.

"Måste vara en fågel" sa Ted och såg på de andra som stirrade på honom

"Jag skulle inte tro det" sa Remus och satt och bläddrade igenom en av sina böcker som han hade tagit fram för att hitta vad det kunde vara för djur som Lockman hade tagit in i rummet.

"Jag önskar bara att boken kunde vara över, Jag hatar den mannen" sa Andromeda och såg på de andra som nickade och såg på Lily.

"Lily kan vi inte läsa tredje boken i stället" sa Ted och såg på Lily som kastade boken till honom.

"Vi kan inte jag har försökt Ted om du får upp den så kan vi väl läsa den i stället men jag vill veta vad som händer i den här boken" sa Lily och såg på Ted och Frank som gjorde allt för att för att få upp boken.

"Fan, okej Alice läs vidare så att vi kommer genom boken" sa Ted och såg på Lily som tog emot den tredje boken och stoppade ner den i väskan och såg på Alice som skakade på huvudet.

"Jocelyn måste veta hur man hindrar Marodörerna" sa Frank och såg på Sirius som nickade, och de andra tystnade när de såg Alice blick.

"Nu vill jag bara varna er! Det är min uppgift att rusta er mot de avskyvärdaste varelser trollkarlsvärlden känner till! I det här rummet kan ni komma att stå ansikte mot ansikte med er värsta mardrömsskräck, men ni ska bara veta att inget ont kan drabba er så länge jag finns här. Det enda jag ber er är att ni håller er lugna."

"Om man har förtroende för läraren så hade det varit ett mycket bra val att börja lektionen på" sa Remus och såg på de andra stirrade på honom.

"Remus hade du börjat lektionen på det där sättet" sa Sirius och såg på de andra skrattade.

"Kanske inte riktigt som han med jag hade sett till att eleverna hade förstått hur farliga djur hade kunna innan jag hade sett till att de hade fått börja studerar djuret eller vad jag nu skulle visa dem" sa Remus och såg upp från boken.

"Har du hittat något" sa James och såg på Remus som skakade på huvudet och såg på Lily som verkade tänka.

"Jag tror inte han skulle visa upp en Fenix första dagen, framför allt inte i en bur" sa Lily och såg på de andra som verkade hålla med henne.

Harry kunde inte låta bli att kika fram bakom sin boktrave för att få sig en bättre titt på buren. Lockman lade en hand över skynket ovanpå den. Dean och Seamus hade slutat skratta och Neville kröp skräckslaget ihop i sin bänk längst fram.

"Klart man tittar fram nu när det är något djur som skall presenteras" sa Sirius och duckade undan för kuddarna som kom flygandes emot honom.

"Jag fattar inte att det tog oss så här lång tid att komma på hur vi skulle ta oss igenom den där förtrollningen" sa Merlene och skickade i väg flera kuddar efter varandra emot Sirius.

"Hon är smart nog för att vara i Ravenclaw" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Men hon har tillräckligt med listighet för Slytherin" sa James och såg på Lily som nickade.

"Jag undrar vad hon har för efternamn" sa Lily och såg på Remus som satt och försökte skriva ner något men verkade inte komma på det.

"Vad spelar det för roll vad hon heter" sa Molly och la armarna i kors över bröstet.

"Molly älskling, vi är inte här för att bråka med våra vänner, Jocelyn har gjort något väldigt farligt genom att skicka tillbaka böckerna till oss" sa Arthur och såg på sin hustru som inte verkade glad över huvud taget, hon bara stirrade på Lily och James som väntade fortfarande på en ursäkt.

"Jag tror inte du kommer att få något ursäkt" viskade James i Lily öra och såg på henne när hon skakade på huvudet. De andra undrar hur Molly kunde vara så kall mot någon som förmodligen bröt emot hälften av alla lagar som fanns i trollkarlsvärlden, för att hjälpa Lily och James, kanske alla som fanns i rummet. Alice valde att läsa vidare innan det riskerade att bli bråk.

"Jag måste be er att inte skrika" sade Lockman med låg röst. "Det kan verka provocerande på dem"

Medan hela klassen höll andan slet Lockman av skynket med ett ryck.

"Ja" sade han med dramatisk stämma. "Nyfångade Pixi-gnomer från Cornwall!"

"Skojar han med oss" sa Remus och stirrade på boken och såg på Alice som skakade på huvudet.

"Det är ju inte farliga, bara väldigt busiga" sa Sirius och såg James som stirrade på honom.

"Jag vill minnas att de där fick vi läsa om de där första året" sa Frank och såg på James och Sirius som verkade tänka på något de med.

Seamus Finnigan kunde inte behärska sig. Han brast i ett frustande skratt som inte ens Lockman kunde ta för ett skrik av fasa.

"Vad det nåt du ville säga?" sade han och log emot Seamus.

"Ja, de är väl inte särskilt… inte särskilt farliga va?" kom det halvkvävt från Seamus.

"Låter som att Lockman vill få det att se ut som att de där varelserna är så mycket farligare än vad de egentligen är" sa Ted och skakade på huvudet medan han såg på Andromeda som ville gömma huvudet i sina händer.

"Snälla låt lektionen gå bra" viskade Andromeda medan de andra skakade på huvudet.

"Jag vill inte veta vad han tänkte på att ta fram dem, utan att ens be dem ta fram sina böcker" sa Remus och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Jag vet inte om det var klokt att ta fram dem på första lektionen för om jag minns boklistan rätt så har han ännu inte stött på Pixi-gnomer" sa Merlene och såg på de andra som nickade.

"Men jag är helt övertygad om att han påstår sig kunna mer än han egentligen kan, tänk bara vad han sa till deras professor Sprout" sa Andromeda och såg hur några av dem satte handen för munnen.

"Skall jag läsa så vi kan se hur stor skada han gör i klassen" sa Alice och tog emot glaset från Frank, de var verkligen bra att de avbröt henne emellan åt, så att hon fick en chans att dricka lite.

"Var inte såg säker på det!" sade Lockman och viftade ett tillrättavisande finger mot Seamus. "Det är ena förbaskat listiga små rackare vi har att göra med!"

Pixi-gnomerna var lysande blå till färgen och ungefär tjugo centermeter långa. De hade spetsig ansikten och röster så höga och gälla att det var som att lyssna till en flock grälande undulater. Så snart skynket var borttaget började de tjattra medan de for omkring i buren, skakade stängerna så att de rasslade och gjorde fula grimaser åt eleverna som satt närmaste.

"De är inte listiga, de är bara små och väldigt irriterande busfrön" sa James och såg på de andra som såg på honom.

"Det är experter på att ställa till Kaos" sa Sirius och såg på boken.

"Det håller jag med om. Men han kunde väl ha tagit bort skynket lugnt så hade inte de inte blivit så upp jagade, och dessutom så behandlar man dem väl så kommer de hålla sig lugn men det låter som han har för många i buren" sa Remus och såg på albumet som nu visade upp hur många det var i buren.

"Han skulle inte ha mer än tio i en sådan bur" sa Lily och skakade på huvudet.

"Jag tycker ändå att de är ganska roliga så länge de är i en bur" sa Narcissa och såg på albumet.

"Jag undrar varför han inte bad dem att slå upp boken" sa Merlene och såg på de andra som nu började tänka efter.

"Jag hade bett dem göra det" sa Andromeda och såg på de andra som nickade.

"Då sätter vi i gång då" ropade Lockman. "Låt oss nu se hur ni klarar av dem!" Och öppnade buren.

"Han gjorde vad" sa Molly och såg på boken.

"Han släppte ut 20 stycken Pixi-gnomer i ett klassrum med elever som knappt kände till vad det var för varelser som han släppte lös" sa Arthur och såg på Molly som skakade på huvudet.

"Molly det är ingen ide att du säger något, eftersom detta inte har hänt än" sa Arthur och såg på Molly som skakade på huvudet och såg Arthur med en mycket arg blick på Arthur.

"Jag hoppas verkligen att det inte är någon som kommer till skada" sa Lily och bet på sin nagel.

Det var som om helvetet hade brutit loss. Pixi-gnomerna sköt i väg åt alla håll raketer. Två av dem grep tag i öronen på Neville och lyfte upp honom i luften.

"Varför just Neville" sa Frank och såg på de andra som blundade.

"Det låter så hemskt att säga det men det verkade som att allt sådan här händer Neville" sa Alice och såg på Frank som log emot henne.

"Nästan som dig" sa Frank och kysste hennes kind.

"Det är inte klokt att han släppte ut de där varelserna ur buren och verkligen lät dem gå lös på hela klassrummet" sa Remus och såg på de andra som skakade på huvudet och hoppades att inget skulle komma till skada.

Flera stycken satte i väg ut genom fönstret och lät en skur av krossat glas regna ner över dem som satt längst bak.

"Det första en pixi-gnom gör är att försöka komma tillbaka till friheten" sa Sirius och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Jag vet inte om man skall se det som ett bra sätt att flera försvann, men jag undrar hur han tänker fånga in dem" sa Sirius och såg på boken där Pixi-gnomer fanns angivna för att se hur man skulle fånga dem.

"Jag tror inte att den här lektionen kommer gå så bra" sa Frank och såg på de andra som verkade tänk samma sak.

"Jag vill veta hur det går med Neville" sa Narcissa och såg på de andra som nickade med.

"Jag undrar vad de gjorde med honom för det sa inte boken om" sa Lily och kände hur hennes oro för att något hemskt skulle hända Neville eller Harry.

"Lily du kanske skall dricka lite" sa James och såg på Lily som tog emot flaskan och tog en mycket liten klunk av det lugnande medlet som Jocelyn hade skickat tillbaka till dem.

"Bättre" sa James och såg på Lily som nickade.

"Det hjälper, kanske borde berätta för Professor McGonagall om detta" sa Lily och såg på James som nickade och Remus som nickade de med.

"Det är bra" sa James och såg på Lily som verkade ha större kontroll över sin katt nu.

Resten övergick till att ödelägga klassrummet – ännu effektivare än en omkring rusande noshörning hade gjort. De grep tag i bläckflaskor och sprutade bläck över hela klassrummet, slet böcker och papper i små bitar, rev ner tavlor från väggarna, välte papperskorgen upp och ner, ryckte åt sig väskor och böcker och kastade ut dem genom det krossade fönstret. Efter bara några minuter hade halva klassen tagit betäckning under bänkarna, och Neville hängde och gungade i takkronan.

"Nej de där förgrymmade små varelserna, jag hatar dem" sa Alice och hennes händer darrade där hon höll i boken och hon kände när Frank tog hennes händer.

"Lockman kommer aldrig bli lärare på Hogwarts så länge som jag lever" sa Frank och såg på de andra som nickade

"Jag tror aldrig jag har varit med om en mer inkompetent lärare" sa Ted och skakade på huvudet.

"Jag fattar inte att Lockman bara stod där och inte gjorde något" sa Narcissa och såg på de andra som stirrade på boken.

"Han talade inte om hur man hanterar dem, han hade inte förvarnat dem om vad som kommer hända, han är den värsta läraren jag har varit med om" sa James och såg på de andra som nickade medan de stirrade på James som för engång skull hade rätt, alla stirrade på honom innan de log och vinkade åt Alice att fortsätta läsa.

"Ryck upp er nu! Omringa dem och fånga in dem, det är ju bara pixi-gnomer!" ropade Lockman. Han rullade upp skjortärmarna, svängde sin trollstav och vrålade: "Peskipiksi pesternomi!"

"Men gud hjälpte de elever som har honom som lärare" sa Narcissa och stirrade på boken.

"Det där är ju inte ens en riktig trollformel" sa Merlene och stirrade på boken.

"Ryck upp er" morrade Remus och stirrade på boken han hade inte samma problem som Lily eftersom hans varg krävde en måne för förvandlingen medan Lily kunde det räcka med ilska eller att Katten kände sig hotad för att hon skulle förvandlas.

"Jag vill verkligen inte se honom som lärare på Hogwarts" sa Lily och kände hur katten inom sig fräste, medan hon stirrade på boken.

"Han kommer inte bli lärare vi kommer se till det, glöm inte att professor McGonagall läs böckerna" sa Andromeda och såg på de andra som nu log.

"Det är en bra sak" sa Arthur och såg på Molly som bara stirrade på boken.

Det hade absolut ingen effekt. En av gnomerna grep Lockmans trollstav och kastade ut den också genom fönstret. Lockman svalde häftigt och dök ner under katedern. Han undgick med nöd och näppe att krossa till mos av Neville, som ramlade ner en sekund senare då takkronan gav vika.

"Det var en bra sak Pixi-gnomerna gjorde" sa Sirius och såg på boken med ett leende.

"Att Neville blev hängd i en takkrona" utbrast Alice och höll sitt trollspö riktat emot Sirius som skakade på huvudet.

"Nej, absolut inte, jag menar att de kastade ut Lockmans trollstav var vad jag menade" sa Sirius snabbt och såg på Alice som satte sig ner och såg på de andra som nickade.

"Synd bara att Neville missade Lockman" sa Frank och såg på Alice som stirrade på honom.

"Jag menar att hade Neville träffat Lockman så hade han hamnat på sjukhusflygeln och kanske inte kunnat haft någon mer lektion den veckan" sa Frank och såg på Alice som skakade på huvudet.

"Han skulle aldrig ha fått den tjänsten från början" sa Alice och stirrade på de andra som nickade.

"Jag tror att Neville klarade sig ganska bra än då" sa Narcissa och såg på Alice som nickade innan hon läste vidare.

Klockan ringde och det blev en vild rusning mot utgången. Då det var relativt lugnt i rummet igen, reste sig Lockman upp och sade till Harry, Ron och Hermione, som nästan hunnit fram till dörren:

"Ja, då kan ni tre samla in resten och låsa in dem i buren igen" Han svepte förbi dem och stängde hastigt dörren efter sig.

"Vänta lite" sa Lily och kände hur James höll i henne.

"Han lämnar tre stycken elever ur andra årskursen att samla in Pixi-gnomer, utan att veta hur man skall göra, utan några instruktioner och utan övervakning av honom själv, glöm vad jag sa James, jag vill veta vad ni tänker göra emot honom, och jag kommer hjälpa er" sa Lily hon hade nu verkligen börjat hata den där Lockman hon hade inte haft några problem med honom trots att han gjorde allt för att förföra varje yngre elev som fanns i skolan, men Lily hade inte kunnat göra något emot honom för han hade inte gjort något förbjudet.

"Lily är du säker på det" sa Sirius och såg på Lilys ögon som var gula, han såg på James som verkade tänka.

"Sirius vi kanske behöver Lilys hjälp" sa James och såg på henne medan hon verkade knyta sina händer så att de knackade.

"Kan jag få läsa det är snart slut" sa Alice och såg på sin vän som nickade.

"Glöm inte bort att du och jag skall prata så fort kapitlet är slut Lily" sa Merlene och såg på Lily som nickade.

"Han är ju helt otrolig, den där Lockman" sade Ron och tjöt till då en av de kvarvarande pixi-gnomerna bet honom i hårt i örat.

"Å jag har glömt att de biter en med" sa Merlene och såg på de andra som nickade.

"Jag vill minnas att de biter ganska hårt med" sa Frank och såg på Merlene som nickade hon vågade inte svara eftersom Alice stirrade på henne med en hård blick.

"Han vill bara ge oss lite praktisk erfarenhet" sade Hermione och paralyserade två gnomer på en gång med hjälp av en listig fastfrysningsbesvärjelse, var efter hon stoppade tillbaka dem i buren igen.

"Det var nog den bästa förtrollning emot dem om man inte använder socker eller liknade emot dem" sa Sirius och såg på de andra som nickade.

"Jag vill minnas att jag skulle få läsa färdigt" sa Alice och stirrade på dem.

"Har du mycket kvar" sa Frank och såg på henne.

"Nej knappt en halv sida, kan jag få läsa den utan att ni avbryter mig" sa Alice och såg på de andra som nickade, hon stirrade på Sirius och James innan hon läste

"Praktisk erfarenhet?" upprepade Harry, som kämpade för att fånga en pixi-gnom som dansade utom räckhåll och räckte ut tungan åt honom. "Hermione, han hade inte den blekaste aning om vad han sysslade med."

"Struntprat" sade Hermione. "Du har ju själv läst hans böcker – tänk på alla fantastiska bedrifter han har utfört…"

"Som han påstår att han har utfört" muttrade Ron.

"Harry har rätt" sa James och såg på de andra när Alice suckade och såg på de andra som såg på henne.

"Var du inte klar" frågade Frank och såg på Alice som nickade.

"Jo jag var klar, det var bara väldigt jobbigt att läsa högt" sa Alice och såg på när Andromeda och Ted reste sig upp.

"Vi går ner till köket och ber dem om Lunch" sa Ted och gruppen nickade.

"Tror ni verkligen att Harry har rätt att Lockman inte har en blekaste aning om vad han sysslar med" sa Frank och såg på James som nickade.

"Jag är helt övertygad om det" sa James och såg på de andra som verkade tänka på det.

"Lily" sa Merlene och Lily reste sig upp och följde med sin vän längre in i rummet och sedan kastade de upp en förtrollning som skulle låta dem tala ostört.

"Vad är det som pågår Lily" sa Merlene och såg på sin vän, Lily ville inte förklara för någon om hennes sjukdom, eftersom många såg ner på Varulvar och Varkatter, Lily såg inte på sin vän.

"Lily, vi har varit vänner sedan första året, jag vet att du skulle bli en animagus förra året misslyckades du" frågade Merlene och såg på sin vän som såg på henne.

"Nej men jag blev sjuk" sa Lily tyst och såg på sina händer.

"Vad menar du" sa Merlene och såg på Lily och såg hur färgen i hennes ögon var gula igen.

"Du är en Varkatt" viskade Merlene och såg på Lily som nickade mycket svagt.

"Varför har du inte sagt något" sa Merlene och såg på henne.

"Jag skämdes, jag ville inte att ni skulle skämmas, det är nästa värre att vara en varkatt än varulv eftersom en varkatt kan slakta en by på en enda dag" sa Lily och såg på Merlene som kramade om henne.

"Du är min vän och du kommer förbli de, jag bryr mig inte om att du är en varkatt, du är Lily Evans, vet James" sa Merlene och såg på Lily som nickade.

"Det var som han viste vad som pågick, Remus upptäckte det när jag inte han skifta tillbaka innan han så nära att han såg mig" sa Lily och såg på Merlene som stirrade på henne.

"Hur ser du ut i din Varkatt form får jag se" sa Merlene och såg på sin vän som log svagt.

"Du måste sätta dig ner och vänta tills jag kommer till dig, gör inga hastiga rörelser" sa Lily och såg på Merlene som satte sig ner.

Lily lät katten ta över och Merlene stirrade på den Vita snöleoparden som stod framför henne och hörde det låga morrandet, Merlene rörde sig inte, hon litade på Lily och såg på Katten som långsamt kom närmare och närmare innan den stod med nosen emot Merlenes ansikte, det hade tagit katten en lång stund innan den kom på att Merlene inte utgjorde någon fara för Lily eller henne själv.

"Du är hur gullig som helst" sa Merlene och ryckte till när katten fnös.

"Okej, jag har alltid gillat katter" sa Merlene och såg på Lily som skiftade tillbaka till mänsklig form.

"Lova att inte berätta för någon, snälla jag vill inte att det skall komma ut, McGonagall känner till det men ingen mer lärare, jag skäms så jag hade inte kontroll nog över min katt, jag hade kunnat döda Molly och Arthur" sa Lily och såg på sin vän som nu höll hårt om henne.

"Oroa dig inte" sa Merlene och de båda gick tillbaka till gruppen där Andromeda och Ted hade fått fram mat med hjälp av husalferna.

"Skall vi äta medan Frank läser nästa kapitel eller skall vi äta först" sa Sirius och såg på de andra som såg på Frank.

"Det är ditt val Frank" sa Lily och såg på James som såg frågande på Frank som verkade tänka.

"Låt mig äta först sedan kan jag läsa.

Någon annanstans.

Hon stirrade på boken och sedan reste hon sig upp och gick emot lärare rummet, medan hon darrade, hon hade begått ett misstag, hon skulle inte ha skickat tillbaka böckerna, hon såg på de andra eleverna alla hade familjer något hon önskade att hon hade, hon knackade på dörren till sin favoritlärares kontor.

"Kom in" sa rösten.

"Professor" sa hon och klev in i rummet.

"Hur går det med ditt experiment" sa McGonagall och såg på sin elev, som skruvade på sig.

"Ni kunde ju ha berättat att Lily Evans var en Varkatt" sa hon och såg choken i professorns ansikte.

"Det hade jag glömt bort, snälla säg att ingen blev skadad" sa McGonagall och såg på sin elev som såg på henne.

"Nej ingen blev skadad, jag tror jag lyckades skydda dem, men det skrämde mig, och jag tror att vi är tvungna att skicka tillbaka mig lite tidigare än vad som var planerat" sa hon och såg på sin lärare som verkade tänka.

"Hur fungerar förtrollningen så att Harry kan se vad som sägas" sa McGonagall och såg leendet.

"Det fungerar bra, och Harry har lärt sig att lägga breven på rätt ställe så att breven dyker upp i deras tid" sa hon och såg på Sin professor som nickade.

"frågan är hur vi gör med levande varelser" sa Hon och såg på sin Lärare och sedan på dörren som öppnades.

"Mrs. Weasley, jag hoppas att allt är bra" sa McGonagall och såg på eleven som satt framför henne.

"Jo jag funderar på om vi skall skicka tillbaka ett djur före vi skickar tillbaka en av våra mest begåvade elever" sa Mrs. Weasley och satte sig bredvid sin gamla professor.

"Håller med dig, har du något förslag på djur" sa McGonagall och såg på sina två favorit elever.

"Bordet börja med någon mus, och sedan gör det större och större" sa Eleven som hade på börjat experimentet.

"Mrs. Weasley jag låter er två lösa detta men förbered mig, så att jag inte får en chock när saker börjar dyka upp i mitt rum" sa McGonagall och lämnade rummet.

"Skall du skriva brevet till McGonagall och förbered henne" sa Mrs. Weasley och såg på sin elev som nickade.

"Jag kommer och pratar med dig när jag har gjort allt som krävs" sa hon och lämnade rummet.

Tillbaka i vid-behovs rummet.

"Jag tror jag kan ta boken nu" sa Frank och såg på de andra som nickade.

"Skall du inte äta mer" sa Alice och såg på honom.

"Så som de har pratat under de första Sex kapitel så kommer jag hinna äta under tiden som ni pratar" sa Frank och tog boken och slog upp den på rätt ställe.

"okej är alla här" sa Frank och såg på de andra som nickade medan han harklade sig för att började läsa.

Jag ber om ursäkt till er som kanske tycker att Molly borde ha bett om ursäkt i detta kapitlet men för mig så är hon en stark person som inte inser att hon kanske har gjort fel. lite likt Ron i tredje, och fjärde boken, när det tar nästan en månad för honom att ber om ursäkt till Harry