Lily och marodörerna läser Harry Potter och Hemligheternas kammare

by lisa.tevdal

Lily och Gänget har nu kommit till andra boken i serien. Hur kommer de att reagera på vad som nu händer på Hogwarts under Harrys andra år. Kommer Molly och Lily hålla sig lugna när de får höra om farorna. Är det som Lily och James har en dröm eller inte.

7. smutsskalle och mystiska mumlande

Hej, beklagar att det har tagit så lång tid för mig att lägga upp det här kapitlet men jag har påbörjat en utbildning som har tagit ut mycket av min kraft att skiva så jag har skrivit medan jag har kunnat därför har det tagit lite längre tid än vad jag hade räknat med.

sedan har en av er uppmärksammat mig på att jag inte har varit tydlig nog med vad jag menar med att "hålla tillbaka Lily" jag vet inte hur många av er som har en hund eller har sett hur man bryter en hunds fixering vid något. Detta är tanken bakom att de tar tag i Lily de försöker bryta kattens fixering, på samma sätt jag hoppas att detta hjälper er att förstå hur jag har tänkt.

tack till alla som har lämnat sina åsikter jag försöker se till att jag inte upprepar mig för mycket och framför allt gör det tydligare.

---

Frank såg på ner i boken och ville stöna varför hade han fått just det här kapitlet. Han stirrade på titeln.

"Kan du börja läsa någon gång" sa Sirius och kastade en boll av papper på Frank som såg upp honom.

"Jag skall" sa Frank buttert och harklade sig.

Kapitel 7. Smutsskallar och mystiska mumlanden

Gruppen drog efter andan och stirrade på honom, det lät inte alls bra, Lily hatade det där ordet, det gjorde även Narcissa som stirrade på boken med lysande blåa ögon, Sirius morrade lågt innan Remus knuffade till honom.

"Jag undrar vad det är för mumlande de pratar om" sa Merlene och höll ögonen på Lily efter hennes erkännande om Varkatten så hade Merlene mer förståelse för Lilys humör svängningar.

"Det är Hogwarts" sa Ted med ett leende.

"Jag har aldrig hört något mumlande här på Hogwarts, jag tror inte någon någonsin har hört mumlande på Hogwarts" sa Sirius och såg på Remus som nickade.

"Jag har inte hittat något i några av böckerna jag har läst" sa Remus medan han såg på Frank som log tacksamt för de alla hade avlett tankarna från att ordet Smutsskalle hade uttalas.

Under de följande dagarna gjorde sig Harry stor möda att smita utom synhåll så snart han fick se Gyllenroy Lockman komma gående genom en korridor.

"Vi borde se till att han får kartan som vi gjorde" mumlade James lågt och såg på sina två vänner som nickade.

"Det hade verkligen underlättat för honom att hålla sig undan från den där idioten" viskade Sirius och knöt sina händer innan han såg på Frank som stirrade på dem.

"Vad är det ni tre mumlar om" sa Alice och såg på dem när de log, Merlene och Alice kände igen det där leendet, ett leende som marodörerna alltid använde när de försökte vara oskyldiga till något.

"Bara planer för framtiden om något skulle hända oss" sa Sirius och såg på James som nickade, men ingen av de tre Gryffindor tjejerna stirrade på dem.

"Vi skulle aldrig ljuga för er" sa Sirius och såg på dem, medan Andromeda stirrade på med en genom trängande blick.

"Nej aldrig" Muttrade Andromeda bara så att Ted hörde henne.

Det var däremot svårare att undvika Colin Creevey, som verkade ha lärt sig Harrys schema utantill. Ingenting verkade göra Colin mer förtjust än att få säga: "Hej, Harry!" sex eller sju gånger om dagen och att få ett "Hej Colin" till svar, hur ansträngd Harrys hälsning än lät.

"Det låter som Harry har fått en beundrare" mumlade Andromeda till sin syster som nickade.

"Jag undrar hur lång tid det tar för Harry att bli irriterad på honom, det hade tagit mig en vecka" sa Narcissa och såg på albumet som nu hade redan visat tre till fem bilder av Harry i skolans korridorer.

"Det kanske är bra att han följet efter Harry" sa Ted och såg på bilderna.

"Jag tror att många av bilderna hittills är tagna ur ett minnesåll" sa Lily och stirrade på bilderna hur många elever stirrade på hennes egna son.

"Jag önskar att han hade något som han kunde prata med" sa Lily och såg på den andra som stirrade på henne.

"Vad, jag vet att min syster inte kommer finnas där för honom och prata med honom om saker" sa Lily och såg på de andra som nickade medan de tänkte efter.

"Kan jag få läsa" sa Frank och såg på de andra som nickade.

Hedwig var fortfarande arg på Harry efter den olycksaliga bilfärden,

"Jag undrar hur länge hon var arg på honom" sa Merlene och såg på bilden av en ilsken Hedwig som stirrade på dem från en bild när en mus dök upp ovan på albumet och Merlene släppte fotoalbumet och skrek alla stirrade på henne och såg på den döda musen.

"Vart kom den ifrån" sa Arthur och såg på musen som var död.

"Jag vet inte jag höll bara på att studera bilden av Hedwig för att beräkna hur länge hon kunde vara arg på Harry" sa Merlene och såg på brevet som föll ner från taket.

Hej.

Förlåt Merlene det var inte meningen att skrämma dig, men jag trodde det var bäst att börja att skicka tillbaka något litet djur först för att se om de kom igenom helt, musen var redan död innan jag skickade den ni kan gärna få berätta om den är hel eller inte.

Er vän Jocelyn.

"Då har vi fått svaret" sa James och såg på brevet.

"Jocelyn, musen är hel så gott som vi kan se, och den är fortfarande död" sa Remus när han hade undersökt musen och de andra såg på honom.

"Vad vi måste ju berätta för henne för jag misstänker att hon kommer skicka tillbaka sig själv på samma sätt" sa Remus och de alla såg på honom.

"Tror ni verkligen att hon kommer" sa Sirius och såg på texten medan han verkade tänka.

"Jo hon kommer men hon måste ju vid ta försiktighets åtgärder" sa Lily och såg på de andra nickade.

"Hon är nog inte släkt med Sirius eller James i alla fall" sa Ted med ett skratt som de andra stämde in i.

"Vad menar ni" sa James och såg förnärmad ut.

"Att hon planerar noga innan hon utsätter sig för fara" sa Frank och stirrade på brevet som kom ner från taket.

Mina vänner.

Jag tror ni är för snabba och döma folk, jag tror att Narcissa och Andromeda skall be sin syster Bellatrix om ett privat samtal då jag har studerat något i Slytherins gamla elevböcker som gör att jag tror att det fortfarande finns tid.

Anledningen till att jag börjar nu med att skicka tillbaka så här tidigt är för att jag behöver planera min ankomst ganska exakt för att ni kan inte vara i rummet när jag anländer, för jag måste prata med Professor McGonagall innan jag pratar med någon av er

Er vän Jocelyn.

"Vad kan hon mena med det där" sa Andromeda och såg på sin syster som verkade tänka.

"Jag tror jag vet vad det är" mumlade Narcissa och ville minnas att Bellatrix hade blivit lite mer aggressiv för bara några dagar sedan, hon var visserligen ganska sadistisk som barn men aldrig elak, hon hade varit nyfiken, men aldrig njutit av att terrorisera något, hon hade visserligen dödat en uggla en gång men hon hade gjort det var nyfikenhet vad som skulle hända med en uggla som inte fick flyga.

"Sirius vi kan behöva din hjälp. Eller marodörernas hjälp att avleda några av Slytherins elever så att vi kan få några minuter ostörd tid med våran syster" sa Andromeda och såg på James och Sirius som nickade.

"Oroa er inte ni kommer få tid med er syster på onsdag" sa James medan han tittade på Sirius som nickade.

"Bra tack" sa Narcissa och skrev ner sina tankar och såg på Andromeda som såg på henne.

"Kan jag fortsätta läsa" sa Frank och såg på de andra som nickade.

och Rons trollstav, som fortfarande funderade dåligt, överträffade sig själv på fredagsmorgonen genom att skjuta i väg ur Rons hand under trollformelslektionen för gamle professor Flitwick.

"Jag tycker synd om professor Flitwick, han gillar inte när det där händer" sa Molly och såg på Arthur som nickade.

"Hur vet ni det om det" sa Sirius och såg på Molly som höjde på ögonbrynen.

"Hennes bröder" sa Arthur och alla stirrade på Molly en kort stund innan Sirius och James började skratta.

"Frågan är vad de där två tvillingarna inte har gjort" sa James och väntade på att Molly skulle berätta men hon teg och såg mycket sur ut.

"Jag hoppas att Fred och George inte är lika illa som mina två bröder" sa Molly och såg på de andra som stirrade på henne.

"Jag hoppas att de är som oss annars skulle skolan vara väldigt tråkig" muttrade Sirius ur mungipan och såg på James som nickade och det gjorde Remus med till Sirius förvåning.

"Vad man kan inte bara plugga" mumlade Remus och såg på Lily och Andromeda som verkade vara sysselsatt med något, som Narcissa hade gett dem.

"Vad gör ni" sa James och såg på Andromeda som genast drog åt sig pappret.

"Lily hjälper mig bara med trolldrycksläxa" sa Andromeda och såg på Lily som nickade, trots att det inte var sant, de höll på att tänka på vilka trolldrycker de skulle ge Bellatrix för att hjälpa henne.

"Hej kan vi fortsätta vi har knappt kommit tre sidor in i kapitlet" sa Frank och väntade på att de skulle tystna vilket gruppen gjorde ganska fort, eftersom de vill gärna komma vidare i boken.

Den träffade den lille tunne mannen rakt mellan ögonen, där den efterlämnade en stor, värkande grön bula.

"Jag kan inte tro att han gjorde det" stönade Molly och gömde ansiktet.

"Vad är det med gröna bulan" sa Alice och såg på Molly som skakade på huvudet utan att se upp på henne.

"Det är något i deras familj" sa Arthur och såg hur Alice nickade medan de andra verkade tänka på något.

"Jag tror den kommer vara kvar ganska länge" sa Ted medan han försökte se vad hans flickvän höll på med. Frank harklade sig och fortsatte att läsa.

Alla de här förtretligheterna fick faktiskt Harry att se fram emot helgen. Han, Ron och Hermione hade planerat att besöka Hagrid på lördagsförmiddagen.

"Det borde de ha gjort för länge sedan" muttrade Merlene som själv alltid gick ner på lördagsförmiddagarna till Hagrid för att få en stund med lugn och ro och få höra historier om djuren som levde i skogen framför allt de ståtliga kentaurerna.

"Merlene du får tänka på att de har mycket att göra" mumlade Alice och såg på de andra som skakade på huvudet.

Men tidigt i gryningen på lördagen blev Harry omilt väckt av Oliver Wood, kaptenen för Gryffindors quidditchlag.

"NEJ" sa Merlene och tog fram sitt trollspö och pekade på James som höjde på ögonbrynen.

"Nej du skall inte väcka oss så tidigt för träning" sa Merlene med eftertryck i rösten.

"Vad så galen är jag väl inte" sa James och såg på Sirius som verkade undvika hans blick.

"Sirius" sa James och såg på sin vän som såg på honom.

"James du kan bli lite väl galen när det gäller quidditch" sa Merlene och såg på Sirius som nickade.

"Jag vill inte ha en upprepning om vad som hände förra året" sa Sirius och såg på James som rodnade trots att det inte var hans fel, det hade bara varit en idé som deras förra lagkapten hade testat.

"Förlåt, Merlene jag lovar att jag inte skall väcka er så tidigt" sa James och såg på Merlene som stoppade tillbaka sitt trollspö långsamt innan hon såg på Frank som skakade på huvudet.

"Vaerefråganom?" sade Harry sömndrucket.

"Quidditchträning!" sade Wood. "Sätt fart nu!"

Harry kisade mot fönstret. Den ljusröda, gyllene himlen var täckt av ett tunt dis. Nu när han var vaken, fattar han inte hur han hade kunnat sova i oväsendet från fåglarna utanför.

"Det undrar jag med" sa Lily och såg på de fyra killarna från Gryffindor.

"Vad" sa Remus och såg på Lily som verkade stirrade på dem.

"Hur ni kan sova med det där oväsendet, som ni har i erat sovrum" sa Alice och såg på James och Sirius som stirrade på varandra, innan de tittade på Remus som ryckte på axlarna.

"Vilket oljud" sa James och såg på Merlene och Alice som stirrade på dem med stora ögon.

"Ärligt talat hur döva är ni i eran rum, för det hörs över till oss, och vi måste sätta upp tre förhäxningar för att döva det oljudet" sa Lily och såg på James och Remus som rynkade pannan innan Sirius verkade komma på vad det var för ljud Lily och de andra pratade om.

"Det är Peter som ni hör" sa Sirius och såg på Lily, Merlene och Alice som verkade oroliga.

"Men ni har inte svarat på frågan, hur kan ni sova i samma rum som honom" sa Alice och stirrade på James och Sirius som log.

"Det kan beror på att vi råkade lägga över ljudet från Peters säng till trappavsatsen ovan för tjejernas sovsalar" sa Sirius och såg på tjejerna som nu såg mordiska ut.

"Det var en olyckshändelse, vi skulle bara ha flyttat den till avsatsen ovan för oss, men något gick fel och vi kan inte få det ogjort, vi har liksom försökt" sa James och hoppades att tjejerna skulle förstå.

"Kan ni inte försöka flytta det till något annat ställe" sa Ted och såg på Remus som såg på honom.

"Tror du inte vi har försökt, jag vet inte vad de där två gjorde men det går inte att få ogjort och det blir bara värre och värre för varje år" sa Remus och såg på sina två vänner som rodnade.

"Jag lovar jag skall kolla hemma och se om jag kan hitta något, jag tror det var något Farmor lärde mig" sa James snabbt och såg på Merlene som verkade mest irriterad.

"Ni får till efter jul på er innan vi vidtar åtgärder" sa Alice och såg på James och Sirius som svalde, och nickade, de förstod det underliggande hotet.

"Oliver, solen har ju knappt gått upp" kraxade Harry med hes röst.

"Det stämmer" sade Wood. Han var en lång, kraftigt byggd sjätteårselev, och just i det ögonblicket lyste hans ögon av glödande entusiasm. "Det ingår i vårat nya träningsprogram. Ta din kvast så ger vi oss i väg" sade Wood hurtigt.

"Gud jag hoppas att de hinner äta frukost" sa Alice och såg på de andra som nickade, det fanns inget värre än att gå hungrig.

"Nu blev jag själv sugen på att flyga" muttrade James och såg på boken. Alla stirrade på honom när de kände hur rummet ändrades.

"Vad händer" sa Arthur och såg på de andra när de såg sig omkring de befanns sig nu utomhus i strålande solsken och det fanns elva kvastkäppar liggandes på marken.

"Vad önskade du dig James" sa Frank och såg på de andra som undrade det samma.

"Jag önskade att jag kunde få flyga en stund" sa James och tog upp en av kvastarna.

"Vi kanske skall ta en liten paus" sa Frank och tog upp en av de andra, alla plockade upp en kvast utom Lily som såg på kvastarna med ogillande blick hon hade inte flugit sedan deras första år på Hogwarts.

"Kom igen Lily" sa Merlene och höll fram en kvast till henne.

"Jag stannar hellre kvar på marken" sa Lily och såg på de andra som stirrade på henne.

"Lily kom igen" sa Andromeda och satte upp på kvasten och sparkade ifrån.

Alla hade satt upp utom Lily och Narcissa, James hade kastat en blick på Lily och förstått att han aldrig skulle lyckas övertala Lily om att flyga med honom inte här inne, Lily såg på Narcissa som kom fram till henne.

"Vad är det som gör att du inte vill flyga" sa Narcissa och såg på Lily som såg på kvasten.

"Jag trillade av under våran andra flyglektion, läraren såg det inte och jag bröt armen, jag blev rädd för kvastar efter det" sa Lily lågt och såg på Narcissa som satte sig på sin kvast.

"Kan du rida" frågade Narcissa Lily efter en kort stunds tystnade och Lily nickade något som Petunia hade tvingat med henne på.

"Kom då så rider vi" sa Narcissa och satte upp på sin kvast som om hon satt i en damsadel på en häst.

"Vad menar du" sa Lily och såg på Narcissa som svävade några meter över marken.

"Det är som att rida en häst, tänk dig att du rider en häst" sa Narcissa och såg på de andra som höll på att flyga högt över dem, och de hade hittat något att kasta fram och tillbaka.

Lily satte sig upp precis som Narcissa och försöket tänka på de rid lektioner som hon hade gått med Petunia och hon såg på Narcissa som svävade fram bredvid henne.

"Det går ju bra, skall vi öka farten lite" sa Narcissa och såg på Lilys ansikte och såg hur hon nickade.

"Jag har aldrig tänkt på att kvastar är som hästar men det borde finnas bekvämare sadlar till kvastarna" sa Lily och började få lite höjd och fart på kvasten när, de andra i gruppen kom susandes förbli lite för nära henne och Narcissa. Lily fick hålla sig ordentligt fast för att hon inte skulle falla av hon såg på Narcissa som svor.

"Black kan du inte se dig för" skrek Narcissa och såg på Sin kusin som stannade upp i luften och stirrade på henne innan han såg på Lily som flög lugnt bredvid henne.

"Hej Lily tycker du om att flyga" skrek Sirius och såg på Lily som stirrade upp honom med hatiskt blick.

"Nej, och du är fortfarande en idiot, Narcissa jag tar och landar innan någon mer flyger för nära" sa Lily och Narcissa följde med henne ner.

De andra i gruppen flög runt i en halvtimme innan de landade, och Frank tog upp boken medan rummet ändrade sig tillbaka och på fotoalbumet låg det ett brev som inte förvånade någon.

"Det är till professor McGonagall" sa Narcissa och såg på kuvert inget av breven som de hade läst hade legat i kuvert.

"Jag går med det" sa Alice och såg på de andra som nickade.

"Hon är nog på sitt kontor" sa Remus medan han vek ihop ett pergament.

Alice gick ut genom dörren och skyndade sig i väg för att hitta Professor McGonagall, det tog henne inte lång stund innan hon kom fram till deras professors kontor.

"Kom in" ropade Minerva utan att titta upp hon hade just läst de sista kapitlet i första boken och hon kände sig mycket orolig för vad som skulle hända, hon såg på Alice som klev min.

"Det dök upp ett brev till Professorn där vi sitter och läser" sa Alice och lämnade över det.

"Jag hoppas att det innehåller bättre nyheter än vad boken gjorde" sa Minerva och slet upp brevet där det stod ett mycket kort medelenade.

Kära Professor McGonagall

Jag vill informera dig att du kommer få ytterligare en elev under skol året, jag vågar inte skicka detta till Professor Dumbledore som jag förstår är rektor på skolan under detta året, det är jag som har skickat tillbaka böckerna, med din hjälpa skall jag tillägga.

Er elev J.A.S.S

"Det var oväntat" sa Minerva och visade Alice som nickade.

"Hon håller på och skickar tillbaka djur för att se om det går att hon själv kommer igenom" sa Alice och professorn nickade innan hon lämnade rummet och skyndade sig tillbaka hon hoppades att hon inte hade missat något.

"Vad tror ni brevet sa" frågade Arthur och såg på de andra som verkade tänka.

"Det är förmodligen något som Professor McGonagall måste veta" suckade Frank och såg på dörren som öppnade.

"Kan du berätta för oss vad brevet sa" frågade Ted och såg på Alice som satte sig.

"Det var att hon skulle komma någon gång under året och att Professor McGonagall var med i processen att skicka tillbaka böckerna" sa Alice och satte sig ner medan de andra nickad.

"Det kan jag inte tro" muttrade Molly och såg på de andra som verkade försöka se på saken på ett annat sätt.

"Jag trodde aldrig att Professor McGonagall skulle våga göra en sådan sak" sa Narcissa efter en lång tids tystnad.

"Hon vet hur farligt det är att mixtra med tiden" sa Andromeda och såg på sin syster som nickade.

"Jag tror att Professor McGonagall som lever i Jocelyns tid har läst böckerna och upplevt allt som böckerna beskriver så tror jag hon är villig att riskera att ändra framtiden genom att göra detta" sa Lily och såg på de andra som stirrade på henne, men Alice nickade långsamt.

"När jag kom in i professor McGonagalls kontor låg första boken på bordet och hon så ut som om hon hade sett ett spöke, jag är väldigt säker på att hon inte har sett bilderna som vi har gjort, tänker hur illa allt låter för henne vad framtiden har på lager" sa Alice och alla stirrade på henne.

"Det låter mer som en spökhistoria" sa Ted och Lily nickade.

"Det är där de skall dessa händelser skall stanna" sa Merlene och såg på boken som Frank höll i.

"Jag fortsätter läsa nu" sa Frank och såg ner i boken igen.

"Inga av de andra lagen har börjat träna än, vi skall bli först i starten i år…"

Gäspande och huttrande klev Harry upp ur sängen och började leta efter sin quidditchdräkt.

"Jag tror att Gryffindors quidditchlag alltid börjar sina säsonger tidigare än något annat elevhem" muttrade Lily och alla stirrade på henne.

"Lily var inte sådan nu" sa Sirius och kastade några nötter upp i luften.

"Vad Sirius hon har rätt" sa Narcissa och såg på Andromeda som nickade hon med.

"Gryffindor har alltid börjat andra eller tredje veckan in i skol året med att träna" sa Andromeda och såg på Sirius som nickade nu.

"Det kan så vara att vi alltid har gjort det" sa James och såg på Sirius och Merlene som höjde på ögonbrynet.

"James vi började träna våran tredje vecka" sa Merlene och såg på James som skrattade nu.

"Jag ger mig" sa James och höll upp händerna medan han nickade åt Frank att läsa vidare.

"Det är de rätta takterna" sade Wood. "Vi träffas på bollplanen om en kvart."

När Harry hade hittat sin mörkröda lagdräkt och dragit på sig sin manteln för värmens skull krafsade han ner ett meddelande till Ron om vart han hade tagit vägen. Sedan gick han nerför spiraltrappan med sin Nimbus Tvåtusen över axeln. Han hade just kommit fram till porträttöppningen i uppehållsrummet, när ett klampande hördes bakom honom.

"En kvart, de kommer inte ens få tiden att äta" sa Molly och stirrade på boken.

"Jag hoppas att Wood har sett till att det finns mat i omklädningsrummet" sa Merlene och såg på James som nickade.

"Det är har alltid Gryffindorlagets kapten sett till att det finns för att det finns mat till alla" sa James och såg på Sirius och Merlene som nickade.

"Om vi måste träna så tidigt så finns det mat" sa Merlene tänkte på alla träningspass de hade haft tidigt på morgonen.

"Jag undrar vem det är som kommer klampande ner för trappan" Alice och lutade sig fram och läste över Franks axel.

"Jag skulle inte bli förvånad om det är hans egna personliga Stacker" sa Ted och såg på de andra som stirrade på honom medan Frank läste vidare.

Det var Colin Creevey, som kom rusande nerför spiraltrappan med kameran vilt svängande runt halsen och någonting gömt i handen.

"Vad är det som den pojken hittat nu" sa Merlene och såg på boken.

"Varför är han vaken nu, han borde sova" sa James och rynkade pannan.

"James det är hans första år" sa Remus och såg på bilden som nu hade dykt upp i albumet fast det gick inte riktigt att se vad det var på bilden.

"Jag tror hon har lyckats med att sätta en rörelse förtrollning på bilden så läs vidare Frank" sa Alice och såg på försökte hålla albumet i rörelse för att se om hon kunde se vad bilden föreställde.

"Alice jag tror hon är medlem i Ravenclaws elevhem" sa Andromeda och såg på Alice som la ner albumet och väntade på att Frank skulle läsa vidare.

"Jag hörde nån säga ditt namn i trappan Harry! Titta, vad jag har här! Jag har låtit framkalla det, jag ville visa dig…"

Harry tittade förvirrat på fotografiet som Colin viftade med under näsan på honom.

"Tror ni att han ser det" sa Narcissa och tog albumet från Andromeda och försökte koncentrera sig på bilden men hon såg inte riktigt vad det är för bild.

"Klart han gör han är ju sökare" sa Sirius och höll fram handen för att se om han kunde se vad bilden visade men den fladdrade fortfarande i albumet.

Ett svartvitt foto som rörde sig: Gyllenroy Lockman stod och slet i en arm som Harry kände igen som sin egen. Det gladde honom att se att hans egen bild gjorde hårt motstånd och vägrade att låta sig släpas inom synhåll. Medan Harry betraktade fotografiet gav Lockman äntligen upp och lutade sig flämtande mot den vita kanten på bilden.

"Titta på det här" sa Sirius och skrattade när bilden stannade så att de kunde se vad bilden visade och den passade in på beskrivningen som boken hade gett.

"Men jag förstår inte varför alla bilder är i färg medan denna är svartvit" sa Molly och såg på de andra som nu stirrade på bilderna

"Jag har inte tänkt på det" sa Merlene och började bläddra i albumet.

"Alla bilder utom denna är i färg" sa Merlene och alla tittade nu på bilderna.

"Jag tror att hon har satt in den här som originalbild" sa Lily och de alla såg på djuret som nu satt på högen med böcker det var ett levande djur den här gången samma storlek som musen som hade varit kommit några minuter tidigare.

"Vad" sa Molly och trillade baklänges och de andra såg på henne innan de såg hur hamstern hade landat.

"Vi måste sätta ett ljud som förvarnar oss om djurens ankomst" sa Arthur och såg på Molly som verkade försöka få loss något.

"Det var ingen hamster det var en stor råtta och svansen sitter fast i Mollys öra" sa Andromeda och tog upp sitt trollspö och trollade bort svansen.

"Tack Andromeda jag gillar inte gnagare" sa Molly och såg på brevet som råttan stod på.

Hej.

Jag hoppas att alla djur har kommit igenom, de djur jag har skickat dessa skall vara döda, och hundar, Ras Tax två större hundar (en Labradorretriever och en Dobermann) en liten häst och en stor häst.

Jag uppskattar om ni kan bekräfta att dessa djur har kommit igenom, jag har skickat en råtta som är levande med detta brevet.

Med vänliga hälsningar Jocelyn.

"Jag tror vi har ett problem" sa Ted när han såg upp från brevet.

"Vi har bara sett en död mus och en levande råtta" sa Remus och såg på de andra som stirrade på brevet.

"Kan de ha kommit medan vi var ute och flög" sa James och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Då hade vi sätt dem" sa Remus och hörde hur det någon stod och slog på dörren. Narcissa gick för att öppna den och stirrade på En ursinnig professor McGonagall som höll upp en del av något som såg ut att vara en häst.

"VEM" väste hon fram, James svalde och stirrade på sin elevhemsföreståndare och förstod nu varför Harry hade beskrivit att professor McGonagall såg ut som en drake som var på väg att spruta eld.

"Professorn kanske skall komma in och läsa brevet som vi just fick" sa Lily och såg på de andra som nickade.

"Detta stackars djur hamnade mitt i stora salen" sa hon med isande kall röst, och tog brevet från Ted och bleknade ännu mer.

"Säg att ni skämtar med mig" sa Minerva och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Nej vi fick in en död mus och en levande råtta vars svans fastnade på Molly" sa Merlene och såg på professorn som verkade sätta sig ner långsamt.

"Det hon håller på med år livsfarligt" sa Minerva och såg på brevet som dök upp.

Till Professor M. McGonagall.

Kära professor detta samtal har du och jag redan haft och du har förlorat, vill du verkligen försöka en gång till att övertala mig om att inte göra det?

"Gud hjälp oss" mumlade Sirius och såg på McGonagall som stelnade till.

"Jocelyn har lyckats med något som ingen av oss har gjort ännu" sa Frank och såg på McGonagall som stirrade på honom.

"Vad Professor ingen har något sin vunnit över dig i en diskussion om något, och att höra nu att en framtida elev kommer att vinna över dig, det är lite svårt att tro för oss" sa Merlene och såg på de andra som nickade.

"Kan ni sluta prata så att jag kan läsa färdigt det här brevet" sa McGonagall och stirrade på dem.

"Självklart Professor" sa Remus och kastade snabbt en tystnads förtrollning över alla.

Jag vet att jag kommer lyckas, jag hade inte räknat med sidoeffekten med att skicka flera djur så nära in på varandra. Jag vill be om ursäkt för att de hamnade på olika ställen, jag hoppas att ingen elev fick det på sig.

"Jag tror att hon måste verkligen vara bestämd att försöka ta sig tillbaka i tiden" sa Minerva och såg på eleverna som nickade, hon började överväga att låta flera elever läsa dessa böcker men hon hade fått en lista på folk som var förbjudna att läsa böckerna, men hon hade lämnat över boken till Flitwick för att han skulle läsa den.

"Professor hon är bestämd om hon har argumenterat emot dig så måste hon verkligen vilja göra detta" sa Andromeda och såg på McGonagall som stirrade på henne med en blick innan hon fortsatte att läsa brevet hon hade försökt läsa det tyst utan att lyckas hon funderade en kort stund om det var något som någon av dem hade gjort men kommit på att det var förmodligen avsändaren själv.

För att återgå till ditt argument Professor, så bör du veta att jag inte jobbar på det här projektet själv, jag har tre lärare här på Hogwarts som hjälper mig, jag skall nämna dem för dig.

"Hur i all världens värld lyckades hon få med sig tre lärare på detta. När jag får tag på de oansvariga lärarna så skall de få veta exakt vad jag tycker om detta" utbrast Minerva medan James och Sirius log emot henne.

"Men kära professor, jag har för mig att Jocelyn har skrivit en gång tidigare att du är en av de lärarna som hjälper henne" sa Narcissa med ett leende på sina läppar medan hon såg hur Professor McGonagall verkade stelna till och såg på brevet och såg sitt egna namn som första namn som skulle hjälpa henne.

"Men… Men… men jag skulle aldrig gå med på att göra detta" sa Minerva och såg på brevet.

"Finns det inget, inte ens efter att ha läst första boken som skulle få dig att skicka tillbaka boken" sa Merlene och såg på professorn som stirrade på dem.

"Jo jag hade velat skicka tillbaka första boken till mig själv, hur långt har ni kommit i andra boken" sa Minerva och såg på Frank som såg ner i boken.

"Vi är på sjunde kapitlet" sa Frank och såg på henne.

"Professor vi vill gärna veta vilka som är med och hjälper henne med att skicka tillbaka dessa saker, Jocelyn vi har fått hunden nu, och den verkar som att du inte kan skicka allt samtidigt" sa Andromeda och såg på Professor McGonagall som stirrade på dem.

"Hon hör allt i detta rum, på något sätt, vi har inte riktigt koll på hur hon har lyckats med detta" sa Remus och nickade emot professorn att fortsätta läsa som skakade på huvudet innan hon läste vidare i brevet.

Den förste som jag fick med mig var du, ja professor Minerva McGonagall hjälper till med detta projekt, sedan efter mycket övertalande fick jag med mig Professor H. Weasley hon var väldigt mycket emot detta men så tillslut ljuset, att detta skulle vara bättre än att försöka få dig att läsa boken medan Harry gick sitt första år. Till sist så har vi Professor Filius Flitwick, han var lättast av er tre att övertala men det verkar som jag får ta och prata med svartalferna de lovade att hjälpa mig när jag tog upp detta projekt med dem, jag hoppas bara att jag kan främja relationen emellan trollkarlar och svartalfer med detta.

Med vänliga hälsningar J.A.S.S

"Hon måste verkligen ha haft väldigt bra argument för att få med Flitwick med" sa Arthur och såg på de andra som stirrade på honom.

"Klart hon har bra argumentering hon fick med sig Professor McGonagall det är svårt nog" sa Molly och såg på professorn som skakade på huvudet.

"Har ni någon aning om vad hon heter" sa Minerva och såg på eleverna.

"Jocelyn Angeliqué" sa Remus och såg på de andra som stirrade på honom

"Hur vet du att hon heter Angeliqué" sa Sirius och såg på henne.

"Minns ni brevet som jag skickade till henne, under fjärde kapitlet, hon sa allt utom sitt efternamn till mig" sa Remus och såg på de andra som stirrade på honom.

"Vad står S för då" sa Merlene och såg Remus som skakade på huvudet men kastade flaskan till Merlene och Alice som började granskade och nickade de hade sett stjärnbilden Sirius, innan de gav den till Andromeda och Ted som båda nickade med.

"Stackars flickebarn" muttrade Narcissa och skakade på huvudet när en kudde föll rakt ner på hennes huvud.

"Tydligen tycker hon inte det" sa Andromeda och Minerva stirrade på kudde.

"Ni verkar vara mycket vana vid att hon gör sådan hör saker" sa Minerva och såg på albumet som låg fram för dem.

"Professor jag tror inte att du skall" sa Lily och såg hur all färg från Minervas ansikte och rummet fylldes av Fluffys skall.

"Jag skall ta ett allvarligt samtal med Professor Dumbledore och Hagrid om att låta en sådan här sak vara inne i skolan" sa Minerva och såg på eleverna som rodnade.

"Jag tror det är bättre att se bilden efter man har läst boken, vi fick se den under kapitlet midnattsduellen" sa Lily och lirkade loss albumet ur Professorns händer.

"Ni får se bilder under tiden som ni läser" sa Minerva och stirrade på dem.

"Ja vi kan komma på måndag morgon och vissa dig bilderna som har dykt upp under helgen, vi läser bara på helgerna nu efter som Molly och Arthur vill vara med" sa Alice och såg på Frank som ville läsa vidare.

"Okej, jag skall gå, men Jag vill inte se några fler döda djur i stora salen" sa Professor McGonagall och lämnade rummet.

"Jag undrar om hon kommer att lyckas komma tillbaka" sa Andromeda och såg på Sirius som såg på henne.

"Jag är säker på att hon kommer lyckats frågan är bara hur mycket det kommer att kosta henne" sa Sirius och såg på Frank som harklade sig, och läste vidare.

"Vill du signera det?" frågade Colin ivrigt.

"Nej" sade Harry tvärt och kastade sig en blick runt om för att försäkra sig om att det inte fanns någon mer i uppehållsrummet. "Ursäkta, Colin, men jag har bråttom. Jag ska på quidditchträning."

"Han kan inte allvarligt tro att Lockman skulle vara i uppehållsrummet" sa James och såg sig om för att se om de andra höll med honom.

"Jag skulle inte bli förvånad när det gäller den pojken" sa Ted och skakade på huvudet.

"Killar kan jag få läsa jag vill bara att kapitlet skall ta slut" sa Frank och såg på de andra som nickade, än så länge hade inget hänt.

Han klättrade ut genom porträtthålet.

"Å, är det sant! Vänta på mig! Jag har aldrig sett en quidditchmatch förut!"

Colin kravlade sig ut genom öppningen efter honom.

"Klart han inte har" muttrade Sirius och såg på boken, han önskade att han kunde sträcka sig in i boken och ruska om den unga pojken som jagade efter Harry.

"Det är väldigt tråkigt att titta på" sade Harry hastigt, men Colin brydde sig inte om vad han sade. Hans ansikte lyste av upphetsning.

"Jag tror inte Harry vill prata med honom nu" sa Arthur och såg på de andra som skrattade.

"Att Harry skulle tycka det är tråkigt att titta på är som att säga att Arthur hatar Mugglare eller att Remus avskyr att läsa" sa James och skrattade, de alla kände hur stämningen blev lättare.

"Titta på den där hunden" sa Narcissa och de alla såg på den förstenade hunden som stod på gräset som hade återvänt när Professor McGonagall hade lämnat dem.

"Det är helt otroligt hon måste ha hittat ett sätt skicka tillbaka en hund" sa Remus och reste sig och började studera hunden, Frank valde att fortsätta läsa medan Remus och Lily var framme vid hunden.

"Du är den yngsta elevhemsspelaren på hundra år, eller hur, Harry? Visst är du det?" sade Colin, som nu småsprang bredvid honom "Du måste vara jätteduktig. Jag har aldrig prövat att flyga. Är det svårt? Är det där din egen kvast? Är det den bästa som finns?"

"Klart Nimbus 2000 är den bästa kvasten som finns" sa James och alla stirrade på honom.

"James vi vet att du vill ha en" sa Merlene och såg på James som rodnade.

"Klart att jag vill ha en kvast som är så bra som Nimbusen, jag önskar bara att jag kunde flyga med min son" sa James och såg de andra som nickade.

"Du kommer det är därför vi läser" sa Sirius och tog ett hårt tag om sin bror.

Harry visste inte hur han skulle bli av med honom. Det var som att ha en förskräckligt pratsam skugga.

"Harrys sätt att beskriva saker är helt otroliga" sa Narcissa och såg på albumet, hon såg hur Colin följde Harry precis som en skugga.

"Du kommer få höra saker snart som du inte trodde var möjliga att beskriva" sa Lily och satte sig ner och tog för sig av maten som Husalferna nu hade dukat upp till dem.

"Jag fattar inte riktigt hur quidditch går till" sade Colin andfått. "Stämmer det att det är fyra bollar? Och två av dem flyger om kring och försöker slå ner spelarna från deras kvastar?"

"För att vara mugglar född, så vet han mycket om quidditch" sa Merlene och höjde på ögonbrynet medan hon började äta hon med.

"Jag har fortfarande inte lärt mig allt om det där spelet" sa Lily och skakade på huvudet.

"Det är för att du inte gillar spelet" sa Merlene och såg på sin vän som skakade på huvudet.

"Du hade inte heller velat lära dig det där spelet, om du hade trillat av en kvast din andra gång du satt på en, och dessutom fick ha armen i gips i sex veckor för att våran helare inte vågade riktigt använda magi för att laga armen" sa Lily och la armarna i kors och stirrade på Merlene som nickade efter en liten stund.

"Det var den dagen som vi hade fått en ny helare eller hur" sa James och såg på Lily som nickade.

"och eftersom jag var mugglar född så kunde hon enkelt behandla mig på mugglar sett" sa Lily och såg på James som nickade.

"Ja" sade Harry med trött röst och beredde sig resignerat på att förklara de invecklade reglerna i quidditch. "De kallas för dunkare. Det finns två slagmän i varje lag och deras uppgift är att slå bort dunkarna från de egna lagets sida med en klubba. Fred och George Weasley är slagmän i Gryffindorlaget."

"Kan han inte ge sina lagkamrater lite mer uppmärksamhet" sa Sirius och såg på de andra som stirrade på boken.

"Sirius, hur pigg är du när vi har väckt upp dig i gryningen för att träna quidditch och sedan inte låtit dig äta frukost" sa Merlene och fingrade på sitt trollspö och Sirius svalde och såg på henne.

"Jo jag brukar inte vara så pigg eller pratglad" sa Sirius mycket tyst och det gjorde slut på hela diskussionen.

"Och vad är de andra bollarna till för?" frågade Colin, som snavade på ett par trappsteg eftersom han stirrade på Harry med gapande mun.

"Han kommer skada sig om han inte ser vart han går" sa Molly oroligt och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Molly oroa dig inte det kommer inte hända den pojken något de är på Hogwarts" sa Arthur och såg på Molly men missade blicken mellan James, Sirius, Remus och Lily som verkade tänka på något.

"Jag hoppas verkligen ni har rätt" mumlade Lily och Merlene och Alice stirrade på henne innan de nickade.

"Jo, Klonken – den stora röda bollen – det är den man gör mål med. Tre jagare i vardera laget kastar klonken fram och tillbaka till varandra och försökte få den igenom en av de tre höga målringarna – det står tre höga stolpar med ringar upptill i varje ända av spelplanen."

"Och den fjärde bollen?"

"Han måste verkligen kunna spelet" sa Merlene och kände det ryckte i hennes mungipor.

"Jag tror han är lite lätt besatt av Harry så det är klart att han kan allt som det går att lära om Harry" sa Sirius och skrattade lågt.

"Det är väl klart att det finns mycket att lära sig om någon som är så känd som Harry tydligen är" sa Remus och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Det är sant, om Harry nu i den framtid som vi läser om här så kommer allt finnas mycket att läsa om Harry" sa Ted och såg på de andra som nickade samtidigt som han tänkte på framtiden den hade ännu inte nämnt något om honom eller Andromeda.

"Jag hoppas verkligen att Harry inte kommer växa upp utan vetskapen om magi" sa Narcissa som mindes sina egna uppväxt hur deras far hade trollat och hur hennes och hennes systrar hade blivit belönade för sin oavsiktliga magi.

"Jag tror att vi alla kommer att lösa det tillsammans" sa Lily och såg på Narcissa som nickade.

"Bra" sa Andromeda och vinkade emot Frank att han kunde fortsätta läsa.

"Det är den gyllene kvicken, och den är väldigt liten, väldigt snabb och väldigt svår att fånga" sade Harry. "Men det är det som lagets sökare måste göra, för en quidditchmatch tar inte slut förens man har fångat kvicken. Och den sökare som fångar kvicken vinner hundrafemtio extrapoäng åt sitt lag."

"Det är ett helvete att fånga när det regnar" sa James och släppte upp den lilla bollen som han hade fått av sin far, han hade lyckats förtrolla den att den aldrig flög längre ifrån honom än tre meter, så länge han inte satt på en kvast.

"James du borde ha köpt de där glasögonen som jag visade dig i somras" sa Sirius och såg på de andra som stirrade på Sirius.

"Jag tänkte att jag inte behövde det, det är bara ett år kvar innan vi slutar här" sa James och ryckte på axlarna.

"Jag önskar att jag hade fått spela quidditch" sa Narcissa och såg på kvicken som flög framför James.

"Får inte du spela" sa Merlene och såg på henne.

"Nej, eftersom jag har varit i ett förhållande med Malfoy och han har hållit Slytherins quidditchlag långt borta från mig efter att han såg att jag var mycket duktig på kvasten" sa Narcissa och såg lite arg ut.

"Jag hade verkligen hoppas på att få flyga emot dig" sa Merlene och såg på Narcissa som nickade.

"Det kommer vi" sa Narcissa och vinkade med en rörelse emot Frank som läste vidare han var mycket tacksam över att de pratade så mycket att han kunde få en chans att äta lite.

"Och det är du som är Gryffindorlagets sökare, eller hur?" sade Colin med vördnad i stämman.

"Ja" sade Harry. De hade lämnat slottet nu och börjat gå över det daggstänkta gräset. "Och så är det vaktaren förstås. Han vaktar målstolparna. Mer än så är det faktiskt inte."

"Jag undrar hur Harry låter när han verkligen är intresserad av något" sa Andromeda och såg på bilden som visade hur Harry och Colin gick ner emot quidditchplanen.

"Men Andromeda det kommer vi säkert få höra det" sa Narcissa och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Vi har redan hört det och jag tror att det beror på vem som läser hur intresserad Harry låter" sa Remus medan han såg på Frank med nyfiken blick han ville veta vad som hände sen.

"Om jag inte hade sett Harry spela i förra boken så hade jag aldrig trott att han var så intresserad av quidditch bara genom att höra detta" sa James och skakade på huvudet.

"Det kanske är tur att vi läser och inte får det läst för oss, men om jag mindes rätt så var det Lee Jorden som refererade matchen som vi hörde" sa Sirius och gäspade lätt.

"För hade någon läst boken för oss så hade nog både James och Sirius somnat för länge sedan" sa Remus och såg på Alice som nickade.

"Frank hade somnat han med" sa Alice med ett leende och kysste sin pojkväns kind innan han såg ner i boken och läste vidare.

Men Colin fortsatte att fråga ut Harry hela vägen nerför de sluttande gräsmattorna mot quidditchplanen, och Harry lyckades inte skaka av sig honom förrän han kom fram till omklädningsrummen. Colin ropade efter honom med sin pipiga röst:

"Jag ska gå och leta reda på en bra plats, Harry!" och kilade i väg mot läktarna.

"Det är väldigt svårt att hitta en bra plats på en tom quidditch arena" Muttrade James och skakade på huvudet.

"James, var inte du nere varje träning som quidditch laget hade första året" sa Remus och såg på James som tänkte efter.

"Vad jag ville så gärna vara med i laget och jag måste ju kolla hur de spelade för att anpassa min träning hemma med pappa under sommaren för att ha en Chans att komma med i laget" sa James och såg de andra som skakade på huvudet.

"Jag vet inte vad jag skall säga" sa Merlene och såg på sin kapten. Ingen i laget hade tränat så mycket som James gjorde under sommaren.

"Vi har vetat att James älskar spelet men inte att han var på gränsen till manisk" sa Remus och såg på sin vän som bara log.

"Kan jag få läsa" sa Frank och såg på de andra som började skratta.

De övriga i Gryffindorlaget var redan samlade i omklädningsrummet. Wood var den enda som såg riktigt vaken ut. Fred och George Weasley satt med sömnsvullna ögon och rufsigt hår bredvid fjärdeårseleven Alicia Spinnet, som såg ut att halvsova med huvudet lutat mot väggen bakom sig. Hon var jagare tillsammans med Katie Bell och Angelina Johnson, som båda satt och gäspade bredvid varandra på bänken mittemot.

"Inte ens jag har varit så brutal emot mina lagkamrater" sa James och såg på Merlene och Sirius som nickade.

"Du såg alltid till att vi vaknade till ordentligt och att vi fick frukost innan du satte i gång träningen eller förklarade något" sa Merlene och såg på Lily som såg oroligt på boken.

"Jag vet inte om jag uppskattar att Harry är med i laget om deras kapten inte låter dem äta frukost, de kommer inte orka med träningen och Harry är ju så mycket mindre än sina lagkamrater" sa Lily och såg på sina naglar som nästan nu var borta.

"Lily kommer säkert finnas mat, oroa dig inte" sa Sirius medan de åt.

"Jag vet att du är orolig, men det är en del av spelet" sa James och såg på Frank som drog efter andan för att läsa när ännu ett djur dök upp.

"Hon har verkligen lärt sig nu hur hon skall skicka tillbaka saker" sa Arthur och såg på de andra som nu hade återfört sina tankar på brevet, vilka lärare som hade hjälpt henne från framtiden.

"Jag tror att Jocelyn försöker se till att hon kommer tillbaka så snart som möjligt" sa Molly och såg på boken och på den stora hunden som nu låg i nära den förra.

"Jag undrar varför hon är så angelägen att färdas tillbaka i tiden" sa Arthur och såg på de andra som stirrade på honom ingen av dem hade tänkt på det sättet.

"Jag tror inte vi har fått veta varför hon försöker komma tillbaka i tiden" sa Alice och såg på Lily och Remus som båda som stirrade på breven som hade kommit.

"Nej hon har inte berättat varför hon skall komma hit, men jag tror att hon är släkt med någon av oss" sa Remus och såg på de andra som stirrade på honom.

"Det är något som Jag har fått veta av henne när jag listade ut nästan hela hennes namn jag har fortfarande kvar är hennes efternamn och det börjar på S men mer kan har jag inte fått veta" sa Remus och såg på de andra som stirrade på honom.

"Kunde du inte ha berättat när du fick veta de" sa James och såg på honom medan Frank log emot Remus.

"Hon har gett oss många ledtrådar om vad hon heter förutom Jocelyn Angeliqué, ni har de två S, kvar att lista ut vad de står för" sa Remus med ett leende innan han vinkade emot Frank att fortsätta läsa.

"Där är du ju, Harry, varför dröjde du så länge?" sade Wood raskt. "Hör upp allesammans, för jag vill gärna säga några ord till er innan vi ger oss ut på planen. Jag har tillbringat större delen av sommaren med att förbereda ett helt nytt träningsprogram, och jag är säker på att det kommer att visa sig väldigt effektivt…"

"Hade det inte varit tio gånger så bättre att berätta det där kvällen innan" frågade Narcissa med rynkade sina ögonbryn medan hon stirrade på blocket som just hade dykt upp.

"Jo" sa Andromeda som satt bredvid sin syster som läste blocket med.

"Detta är en väldigt bra uppläggning" sa Narcissa och lämnade över blocket till Arthur och Molly som stirrade på blocket, Molly förstod väldigt lite av det och lät Sirius och James titta på det sen.

"Detta är genialt" sa James och såg på Remus som skakade på huvudet och med det så kom Merlene över och såg på det som hennes kapten satt och läste.

"Vi kan inte använda detta James, vi är inte så duktiga" sa Merlene och såg på James vars hopp sjönk.

"Men" sa Sirius och såg på Merlene som skakade på huvudet.

"Kanske lagmännen och du som sökare men inte vi som jagare kan inte" sa Merlene och såg på James som nickade som nu insåg att det var säkras att lyssna på Merlene utan för detta rum så kunde Merlene förhäxa honom ordentligt om det var så.

"Okej jag skall studera detta noggrannare" sa James och såg på Frank som höjde boken i ett frågande blick på sina vänner.

Wood höll upp en pappskiva med ett diagram över en quidditchplan, på vilken han hade ritat en mängd streck, pilar och kors med bläck i olika färger. Han tog fram sin trollstav och slog lätt på pappskivan, var efter pilarna började slingra sig fram över diagrammet som kålmaskar.

"Det måste vara detta som har fått James så glad" sa Alice och såg på Andromeda som nickade.

"Varför tror du inte jag visade Ted det där utan gav det vidare åt Arthur och Molly" sa Andromeda lågt så att Ted inte skulle få höra vad hon valde att undan hålla från honom.

"Jag tror det blir en lång förmiddag" sa Lily och gäspade hon såg på de andra som stirrade på henne.

"Ni vet alla att Lily blir trött så fort man pratar om quidditch" sa Merlene och såg på sin vän med ett leende.

"Okej jag skall försöka läsa igenom detta så fort som möjligt då så att Lily inte somnar" sa Frank med ett litet leende.

Då Wood nu satte i gång med ett anförande om sin nya teknik, föll Fred Weasleys huvud ner på Alicia Spinnets axel och han började snarka.

"Och han märker inte det" skrek James och stod upp och stirrade på boken.

"Det är ju skandal han bordet inte få vara kapten för Gryffindors quidditch lag" fortsatte James och gick fram och tillbaka.

"James du vet väl om att du talar med en bok" sa Ted och såg på sin vän som fortsatte gång fram och tillbaka, som om det var hans egna lag.

"Ted han hör dig inte James är fixerad vid sporten" sa Andromeda och skickade i väg en kudde emot honom.

"Aj" sa James och såg på Andromeda som log emot honom när såg på henne.

"Vad du är som en hund med ett ben när de gäller quidditch" sa Alice och såg på James som satte sig ner igen.

"Vad jag vill bara att de skall ha en bra kapten som ser efter sina spelare och att de kan spela ordentligt" sa James och såg på Frank som skakade på huvudet och fortsatte och läsa.

Det första diagrammet tog nästan tjugo minuter att förklara, och under det fanns det ännu ett diagram, och under de ett tredje. Harry sjönk ner i dvala medan Wood malde på i all oändlighet.

"Jag undrar hur länge han höll på" muttrade Molly och la huvudet emot Arthurs axel och såg på Lily som verkade nästan sova hon med.

"Jag vet inte hur illa det kan vara men första diagrammet tog 20 minuter och det verkade vara tre till fyra stycken så minst en timme" sa James och såg på Lily som hade lutat sig bakåt och nästan somnat.

"Det är värre än någon av dina föreläsningar" sa Sirius och såg på Remus som bara skakade på huvudet och såg på frank som läste vidare.

"Det var det hela" sade Wood äntligen, och Harry rycktes upp ur en längtansfylld dröm om den härliga frukost han just i denna stund hade kunnat sitta och äta uppe i slottet. "Har nu förstått? Några frågor?"

"Jag har en" sa Ted och såg på Frank som såg på honom.

"Vad är den" sa Frank och såg på honom.

"Varför förklarade han inte allt detta när de var vakna i går kväll" sa Ted och såg på de andra som nickade medan Frank skrattade och såg på upp på de andra.

"Det var inte så roligt, Frank" sa Alice och såg på honom med orolig blick.

"Det var inte det som var roligt" sa han och harklade sig och såg på de andra som väntade på att han skulle läsa.

"Jag har en fråga, Oliver" sade George, som vaknat med ett ryck. "Varför kunde du inte ha förklarat allt det här för oss i går när vi var vakna?"

Gruppen brast i skratt nu när de förstod varför Frank hade skrattat när Ted hade ställt sin fråga för den var den samma som George hade ställt.

"Jag tror att deras kapten inte kommer vara glad över frågan" sa Merlene och skakade på huvudet medan hon såg på Frank som valde att läsa vidare.

Wood var inte belåten med frågan.

"Hör på nu här, hela högen" sade han och blängde ilsket på dem allihop. "Vi borde ha vunnit quidditchpokalen förra året. Vi är absolut det bästa laget. Men tyvärr, på grund av omständigheter som vi inte rådde över…"

"Här kommer det igen" sa Sirius och såg på de andra som stirrade på honom.

"Jag förstår inte varför han tog upp det där" sa Remus och skakade på huvudet medan Merlene och Alice skakade på huvudet.

"Vad är det" sa Narcissa och såg på de andra som verkade tänka på något som hade hänt i förra boken som hon ännu inte hade läst klart.

"Harry var inte med i sista matchen och han kände sig skyldig till att hans lag inte kunde spela" sa James och skakade på huvudet, medan han såg på Frank som suckade.

"Han måste verkligen ha fått lika mycket från dig James som Lily" sa Frank innan han läste vidare.

Harry skruvade skuldmedvetet på sig där han satt. Han hade legat medvetslös i sjukhussalen under slutmatchen föregående år. Det hade inneburit att Gryffindor haft en spelare för lite och lidit sitt värsta nederlag på tre hundra år.

"Det låter värre nu när man hör det då där" sa Arthur och såg på de andra som nickade.

"Jag är förvånad över Harry har koll på hur stort nederlaget var" sa Sirius och såg på James som såg på honom.

"Tror du inte jag hade kollat upp det själv" sa James och såg på Lily som nickade.

"Klart James hade kollat upp det för att veta hur stor skam han hade dragit på sig, men jag tror bara att vi har förlorat fyra matcher sedan James började i laget" sa Merlene och såg på de andra som skrattade åt detta.

Det tog ett litet ögonblick för Wood att återvinna fattningen. Deras sista nederlag plågade honom tydligen fortfarande.

"Det är nästan värre än Harry" sa Andromeda och såg på Ted som nickade.

"Jag tror att det beror på att det är en bra kapten för att han tar på sig ansvaret över att laget har förlorat" sa James och Ted samtidigt medan de andra skakade på huvudet.

"Kan ni sluta diskutera vems skulden är" sa Molly och såg vädjande på Frank för att han skulle läsa vidare.

"Därför ska vi träna hårdare i år än nånsin förut… Okej, då sätter vi i gång då och praktiserar våra nya teorier!" ropade Wood. Han grep sin kvast och gick före dem ut ur omklädningsrummet. På stel ben och fortfarande gäspande följde laget efter.

"Äntligen måste verkligen vara skönt att komma ut från omklädningsrummet" sa Lily och gäspade hon med och såg på de andra som nickade.

"Man kan bli väldigt stel av att sitta länge på de där bänkarna i omklädningsrummet och lyssna på ett föredrag som kapten kunde ha gett dem i uppehållsrummet så de hade kunnat sitta bekvämt och samtidigt hålla sig varma" sa Merlene och såg på James som nickade han hade lärt sig från sitt första år i laget, att aldrig ha ett föredrag i omklädningsrummet.

"Jag hoppas bara inte det kommer beskriva hela träningspasset" sa Molly.

"Jag önskar att jag hade fått se Harry flyga igen" sa James och såg på väggen där de hade sett Harry flyga förra gången.

"James jag tror vi kommer få se honom flyga igen snart nog" sa Sirius och log emot sin vän som nickade och Frank fortsatte att läsa.

De hade varit så länge där inne att solen nu stod högt på himlen, men rester av dimma svävade fortfarande över gräset på idrottsplatsen. Då Harry gick ut på bollplanen fick han syn på Ron och Hermione uppe på läktarna.

"Det måste ha tagit längre tid än jag trodde" mumlade James och såg på Sirius som nickade.

"Och ett sådant långt föredrag har man aldrig i omklädningsrummet aldrig någonsin" sa Merlene och såg på boken.

"Inte utan att kalla på husalferna för att de skulle få frukost" sa Sirius och såg på James som nickade.

"Jag undrar hur de viste att Harry fortfarande var kvar och inte hade gått tillbaka upp till slottet" sa Narcissa och rynkade pannan medan hon såg på de andra som såg på henne.

"Harry har två vänner Hermione och Ron, jag tror han letar efter dem det första han gör när han är klart med sin träning är klart" sa Remus med en lugn röst och såg på Narcissa som nickade.

"Självklart" sa Narcissa och såg på Frank medan drack en stor klunk pumpasaft.

"Är ni inte klara än?" ropade Ron häpet.

"Vi har inte ens börjat" sade Harry och tittade avundsjukt på de rostade marmeladsmörgåsarna som Ron och Hermione hade tagit med sig från frukostbordet i stora salen. "Wood har satt oss in i nya speltaktiker."

"Kunde de inte ha svävat ner några av de där smörgåsarna till Harry" muttrade Molly och stirrade på boken.

"Molly de skall just sätta i gång med sin träning då kan de inte äta" sa Arthur vänligt till sin fru som motvilligt nickade.

"Jag undrar hur mycket av den nya speltaktiken som de har hört" sa Lily och såg på Andromeda och Narcissa som verkade tänka på samma sak, men sa inget.

Han klev upp på sin kvast, stötte ifrån maken och susade upp i luften. Den kyliga morgonluften, som sved i ansiktet, väckte honom på ett mycket effektivare sätt än Woods långa föredrag. Det kändes underbart att vara tillbaka på quidditchplanen. Han tog ett varv i full fart runt hela idrottsplatsen och flög i kapp med Fred och George.

"Håller med det är det bästa sättet att vakna på att få känna den kyliga luften vina över ansiktet, det är så skönt att känna det" sa James medan han lutade sig bakåt och såg på upp på himlen som de hade önskat fram.

"Bara en Potter kan tycka det" muttrade Lily lågt och skakade på huvudet och såg på Narcissa som log emot henne.

"Lily oroa dig inte du kommer att förstå hur underbart det är att flyga snart du med" sa Narcissa och såg på Lily som höjde på ögonbrynet och såg på Narcissa och Andromeda som båda två nickade.

"Vi har hört historier från våran mamma" viskade Narcissa och Lily ville inte veta vad det var för historier de hade fått höra.

"Vad är det där för ett konstigt klickande ljud?" ropade Fred, då de ven förbi hörnet.

Harry tittade ner på läktarna. Colin satt på en av de allra översta platserna med kameran lyft. Han tog den ena bilden efter den andra och det klickande ljudet förstorades på ett konstigt sätt på den tomma idrottsarenan.

"Det är inte sant han står och tar kort på dem när de tränar" sa James och ryckte åt sig albumet och såg på bilderna som dök upp.

"Och nu kommer vi inte få se i albumet på ett tag" sa Alice och såg på Merlene som nickade, medan James satt och bläddrade från sida till sida med bilder på sin son som flög.

"Jag undrar hur bra Harry verkligen är på att flyga" sa Narcissa och såg på de andra som såg på henne.

"Vad, en Nimbus 2000 måste vara en snabb kvast men frågan är hur snabbt kan han flyga med den" sa Narcissa och såg på de andra som fortfarande inte förstod hennes nyfikenhet.

"Å du menar om han skulle börja med snabbflygning" sa Andromeda som själv hade försökt men misslyckats förra året att komma i med tävlingen.

"Nej det räcker att vi ser honom flyga när det gäller quidditch" sa Lily och skakade på huvudet hon hade varit med Andromeda på en av de där flygningarna och hon kände sig tillräckligt rädd som det var. Frank harklade sig och de andra såg på honom.

"Titta hitåt, Harry! Å det här hållet!" skrek han gällt.

"Vem är det där?" sade Fred.

"Ingen aning" ljög Harry och satte upp farten för att komma så långt bort från Colin som möjligt.

"Harry" utbrast Andromeda och stod upp med handen på höften.

"Det är fel att ljuga så där" fortsatte Andromeda och hörde hur någon skrattade åt henne och hon vände sig om emot sin syster som log.

"Andromeda, du talar med en bok" sa Narcissa med ett leende.

"Vad det har alla gjort, så vad gör det för skillnad om jag pratar med boken" sa Andromeda och såg på Narcissa som bara log.

"Ingen kära syster men jag ville bara påminna dig om att det är en bok" sa Narcissa och såg på Lily som skrattade.

"Vad skrattar du nu åt" sa James med en rynka mellan ögonbrynen och såg på Lily som log stort.

"Hon har ju förtrollat en bok i sin tid som gör att hon och andra ser vad vi säger här, så vi talar ju till dem" sa Lily och såg på gruppen som nu verkade tänka.

"Det har vi inte tänkt på" sa Ted och såg på boken med ett litet leende.

"Kan jag fortsätta" jag tror inte jag har så långt kvar till slutet" sa Frank och såg på de andra som långsamt nickade.

"Vad försiggår här?" frågade Wood med bister min då han kom glidande genom luften mot dem. "Varför står den där förstaårseleven och tar bilder? Jag gillar det inte. Han är kanske en spion från Slytherin som försöker få nys om vårat nya träningsprogram."

"Det är något som Slytherin har försökt med i alla år" sa James och skakade på huvudet, det var en av det främsta anledningarna att Gryffindorlaget tränade tidigt på morgonen eller sent på kvällen för att Slytherin inte skulle komma och spionera på dem.

"Det är ganska roligt att höra hur ni undviker det" sa Narcissa med ett stort leende och såg på James vars blick mörknade, han hade inte riktigt accepterat att de hade en Slytherinare med i gruppen.

"Vad menar du" sa James och såg på Narcissa som log och drog fram ett långt pergament och bredde ut det på bordet.

"Detta är Slytherins alla försök att spionerar på Gryffindor laget" sa Narcissa och såg på James, Sirius och Merlene som genast granskade pergamentet.

"Jag tror att Frank kan fortsätta läsa det lär ta de tre ett par minuter att läsa igenom det där" sa Narcissa och såg på Frank som nickade och läste vidare.

"Han tillhör Gryffindor" sade Harry hastigt.

"Och dessutom behöver Slytherin inte nån spion, Oliver" sa George

"Varför säger du så?" sade Wood retligt.

"Därför att hela laget redan är här" sade George och pekade.

"Men det är helt omöjligt" utbrast Ted och ställde sig upp, och detta hade fått James och Sirius att se upp från pergamentet de hade hunnit ett par rader.

"Det är omöjligt ett annat lag kan inte tillträda bollplanen så länge den är upptagen av något annat lag. Det är bara på Match dagar som det är möjligt" sa James och såg på boken och ville verkligen inte tro på att Slytherin hade lyckats med att spionerar på Gryffindor laget.

"Håller med det är en förtrollning som kom till vårat tredje år här" sa Sirius han mindes händelsen när han hade vaknat upp i sjukhusflygen efter en träningsmatch mot Slytherin.

"Kan jag få läsa och se hur de kom igenom förtrollningen som Professor Minerva McGonagall själv satte upp för det vill jag veta" sa Frank som hade varit en av de få elever som hade sett när Professor McGonagall hade satt upp förtrollningen för att skydda eleverna.

"Läs" muttrade Merlene som fortfarande satt och läste pergamentet.

En skara elever i gröna klädnader var på väg in på bollplanen med kvastar i händerna.

"Jag kan inte tro det är sant!" väste Wood upprört. "Jag har bokat bollplanen i dag! Det här ska vi allt bli två om!"

"Det här kommer inte sluta bra" sa Arthur och såg på boken och skakade på huvudet långsamt.

"Jag tror att det kommer att avslöjas strax" sa Ted och såg på Andromeda som inte verkade så orolig som sin syster.

Wood sköt i väg ner mot marken och landade i ilska betydligt hårdare än beräknat, så han vinglade till då han klev av kvasten. Harry, Fred och George följde efter.

"Flint!" röt Wood åt Slytherins lagkapten. "Det här är vår träningstid! Vi har klivit upp speciellt tidigt för det här! Stick härifrån nu!"

"Det hade nog underlättat om han hade sagt det vänligt, så kanske det hade gått bättre" sa Narcissa och skakade på huvudet.

"Varför säger du det" sa Molly och såg på Narcissa som såg på henne.

"Därför att det är Slytherin och från familjen Flint" sa Narcissa som om det var världens enklaste sak och såg på gruppen som fortfarande stirrade på henne som att hon var en konstig varelse som de aldrig hade sett förut.

"Okej, i Slytherin är man slug eller hur" sa hon och såg hur alla nickade.

"Då tilltalar man alla artigt om man vill något, vill man ha något så ser man till att smöra upp för personen först innan man ber om saker, sedan är familjen Flint mycket svag för smicker, Sirius minns du inte hur min far alltid smörade för familjen Flint" sa Narcissa och såg på sin kusin som nickade.

"Så om man behandlar Slytherin bättre så behandlar de oss bättre" sa Frank och såg på Narcissa som rullade med ögonen.

"Ärligt talat Longbottom jag trodde du kunde mer om vet och etikett när det kommer till de äldre trollkarlsfamiljerna" sa Narcissa och såg på James som nickade.

"Det har att göra med det också, gud jag är så glad över att jag är i Hufflepuff" sa Andromeda och såg på Narcissa som skakade på huvudet.

"Jag hoppas att ni kommer att lära era barn det rätta sättet att prata med någon som kommer från en gammal trollkarsfamilj" sa Narcissa och såg på de andra som nickade. James och Sirius i alla fall, Lily och Ted var undantagna då de inte kunde de rätta sättet än, med Molly och Arthur båda var från gamla familjer borde veta hur man uppfostran var, Andromeda skulle förmodligen göra det, men Frank verkade ha tappat lite av det.

Marcus Flint var ännu större och kraftigare än Wood. Han såg trollslug ut då han svarade:

"Det finns gott om rum för oss alla, Wood"

Angelina, Alicia och Katie hade också kommit fram. Det fanns inga flickor i Slytherins lag, som stod skuldra vid skuldra mitt emot Gryffindors spelare och kastade hånfulla blickar på dem.

"Har det fortfarande regeln i Slytherin laget att tjejer inte får lova att spela" stönade Narcissa och sjönk ihop ännu mer.

"Narcissa det finns ingen regel" sa Ted och såg på Andromeda och Sirius som båda såg på honom med oroliga blick.

"Finns ingen. Skall du tala om för mig, att Slytherin inte har en regel som säger att tjejer inte får spela i laget" sa Narcissa och stirrade på Ted som svalde, han hade hört talas om familjen Blacks temperament och fick för första gången se det ordentligt.

"Jag menade att det inte står skrivet i skolans regler eller någon annanstans" sa Ted och försökte retirera så fort som möjligt för att inte det skulle bli bråk.

"Nej det står inte i skolans stadgor men det är elevhemmets inofficiella stadgor så är det så och framför allt i Slytherin" sa Narcissa och såg på Ted som nickade, det var mycket inofficiellt i Slytherins elevhem som bara de som var medlemmar av elevhemmet kände till. Frank såg chansen att läsa vidare innan det hann bli ett stort bråk i rummet.

"Men jag har bokat bollplanen!" sade Wood och formligen sprutade av ursinne. "Jag har bokat den!"

"Det kan väl hända, men jag har ett meddelande här, speciellt undertecknat av professor Snape" sade Flint "Jag, professor S. Snape, ger härmed Slytherinlaget tillåtelse att träna på quidditchplanen i dag, eftersom de behöver träna sin nya sökare."

"VA" utbrast Merlene och såg på boken med orolig blick.

"Menar du att allt vi behövde göra är att få våran elevhemsföreståndare att skriva ett tillstånd så hade de kommit in på planen" Skrek James och de alla hoppade högt och såg på de boken.

"Vi får nog ta oss ett samtal med professor McGonagall" sa Sirius med en arg blick på boken, det skulle inte vara så lätt, Professor McGonagall hade lovat dem att det inte skulle gå att komma in på bollplanen när ett annat lag tränade.

"Jag kan verkligen inte tro på att professor McGonagall skulle göra ett sådant misstag" sa Arthur och såg på Molly som verkade bita på sin tumme precis som Lily satt och gjorde.

"Nej, McGonagall skulle aldrig göra ett sådant misstag" sa Merlene och såg på Alice som nickade.

"Men tiden kan ha gjort att förtrollningen har försvagats, om den inte förnyas, jag tror hon sa något om det" sa Ted.

"Jo hon sa något om det när hon kastade förtrollningen att hon måste göra om den vart femtonde år eller något så där" sa Remus som hade frågat passat på att fråga deras elevhemsföreståndare om förtrollningen som hon hade kastat över bollplanen.

"Kan jag få läsa så vi får veta vad som händer" utbrast Frank han var inte överförtjust att de hade en diskussion om en förtrollning, eller husrivaliteten, de saknade bara en Ravenclaw elev så var varje hus representerat, i rummet, även om Narcissa var själv från Slytherin.

"Förlåt" muttrade James och Sirius som hade varit de med högst röster.

"Har ni fått en ny sökare?" sade Wood förvirrat. "Var då?"

Och fram bakom de sex stora spelarna steg en sjunde, mindre pojke med ett självbelåtet flin i sitt bleka, spetsiga ansikte. Det var Draco Malfoy.

"Det kunde man ge sig fan på" utbrast James och skakade på huvudet och träffades omedelbart av en kudde, han såg på tjejerna men det var inte någon av dem som hade skickat den det var Frank själv.

"Varför" sa James och såg på Frank som höll i trollstaven riktad emot James.

"Därför att vi inte behöver starta bråk här" sa Frank och stirrade på James som såg på honom.

"Vad Malfoy är en idiot och kommer alltid vara en" sa James och såg på de andra som stirrade på honom.

"Nej inte alla James bara Lucius" sa Andromeda och såg på Lily, och Ted som höjde på ögonbrynen.

"Menar du att det är bara Lucius som är så där stöddig och tror att han är överlägsen än alla andra" sa Lily och såg på Narcissa som nickade.

"Malfoys familj har alltid varit mer ödmjuk än vad Lucius är, de har alltid visat respekt för andra varelser fram tills att Lucius blev 13 år, vad som hände då vet ingen men Lucius, har alltid trott att bara för att han är renblodig så är han så mycket bättre än någon annan" sa Narcissa som hade varit hemma hos Malfoy ett antal gånger tillsammans med sin familj.

"Det stämmer, när jag tänker efter" sa James och såg på Narcissa som nickade och såg på de andra som verkade tänka.

"Kan jag läsa nu, eller skall ni fortsätta diskutera Malfoys familj historia" sa Frank och såg på gruppen som vinkade emot honom att läsa.

"Är inte du son till Lucius Malfoy?" sade Fred och såg misstroget på Malfoy.

"Lustigt att du nämner Dracos pappa" sade Flint, och alla hans spelare log ännu bredare. "Här ska ni få se vilken generös gåva han har skänkt Slytherinlaget."

"Jag hatar honom" muttrade James och stirrade på boken.

"Professor McGonagall tog inte emot de sju nya kvastar som pappa ville ge till Gryffindor laget när vi började vårat tredje år, hur Fan kan de har ändrat reglerna" sa James och såg på de andra som såg på honom.

"Menar du att vi skulle ha fått bättre kvastar" sa Merlene och James nickade.

"Jag tror det är Malfoy som har drivit igenom att ta bort den regeln" sa Frank och Lily såg på honom.

"Hur menar du med det" sa Lily och såg på Frank, som log emot honom.

"Malfoy, Longbottom, Potter, Nott, Parkinson, Greengrass. Jag vet att det är fler men det är de som jag känner till som sitter i skolstyrelsen" sa Frank och såg på James som nickade.

"Black är med också, pappa har tagit hand om den platsen" sa Sirius och såg på de andra som verkade tänka efter.

"Jag vet inte vilka mer som sitter i styrelsen men jag vet att pappa, försöker att se till att alla behandlas lika" sa Frank höjde boken för att fortsätta läsa.

Alla sju visade nu fram sina kvastkäppar. Sju skinande blanka, splitter nya kvastar, på vilka orden "Nimbus Tvåtusenett" stod skrivna med vackra guldbokstäver, glänste i morgon solen under näsan på Gryffindors lag.

"Självklart så köper Malfoy det nyaste och det dyraste" muttrade Sirius och såg på de andra skrattade.

"Vad, Sirius har inte dina föräldrar alltid gett dig fina saker" sa Narcissa med ett höjt ögonbryn.

"Jo men det var innan jag började på Hogwarts efter att jag började här så har jag inte fått speciellt mycket" sa Sirius och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Nej men du vet vad jag menar" muttrade Narcissa och såg på Sirius som nickade.

"Alla försöker skämma bort sina barn" sa Lily och tänkte på allt som hennes föräldrar hade försökt göra för henne även om det inte hade en aning trollkarlsvärlden som Lily nu hade varit en del av i snart sju år.

"Håller helt med men det är skillnad på att skämma bort sitt barn och muta någon till att låta någon vara med i laget" sa James och såg på de andra som stirrade på honom.

"Vad får dig att tro att Draco har mutat sig till platsen som sökare jag tror inte" sa Andromeda och såg på sin syster som skakade på huvudet.

"Kan jag få läsa och se vad som händer" sa Frank och såg på de andra som nickade med hållande de ville med veta vad som händer.

"Allra senaste modellen. Kom ut på marknaden så sent som förra månaden" sade Flint nonchalant och sprätte bort ett dammkorn från änden på sitt eget exemplar. "Jag tror nog att den är betydligt överlägsen den gamla Tvåtusen-modellen. Vad de gamla rensoparkvastarna beträffar" sade han med ett försmädligt leende mot Fred och George, som båda stod och höll i sina Rensoparfemmor, "Så tycker jag ni ska sopa upp era fallna spillror med dem."

"Familjen Flint har verkligen sjunkit lågt om han håller på så där, det är vara fem generationen sedan så var de lika fattiga som Weasleys verkar vara i boken" sa Andromeda och såg på Lily som höjde på ögonbrynet och såg på sin två nya vänner.

"Lily vi skall lära dig den verkliga historien om Trollkarlsvärlden och sederna så att ingen kommer se ner på dig" viskade Narcissa och la en hand på Lily axel.

"Jag kommer att se till att om någon lämnar ett sådan bidrag till Slytherins elevhemslag att alla andra elevhem kommer att få nya kvastar de med" muttrade James och såg på de andra som stirrade på honom.

"Om de gnäller på Rensoparfemmor, undrar hur långt kvastarna har kommit då" sa Remus och såg på de andra som stirrade på honom.

"Jag kan inte tro att något annan elev skulle vara så nedsättande emot någon bara för att de inte har pengar, Hogwarts är inte billigt att gå på" sa Alice och såg på boken.

"Nej inte med allt som man skall köpa som skolböcker och annan, och sedan terminsavgiften, det är vissa familjer som tvingas hemskola sina barn bara för att de inte har råd" sa Merlene och såg på Lily som verkade tänka på något.

"Skulle man inte kunna få skolan att starta ett stipendium för elever som egentligen inte har råd att gå på Hogwarts" sa Lily och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Det krävs att skolans styrelse godkänner det och det har försökts tidigare men aldrig fungerat för att de försöker utnyttja det" sa Arthur och såg på Molly som nickade.

"Frank läs vidare innan vi fastnar i den här diskussionen" sa Remus och såg Frank som nickade och läste boken igen för att läsa och ingen avbröt honom.

Ingen i Gryffindorlaget kunde komma på någonting att säga för ögonblicket. Malfoy flinade så brett att hans kalla ögon blev till små springor.

"Jag undrar starkt vem som är Dracos mamma" sa Narcissa och såg på de andra som såg på henne.

"Narcissa för två dagar sedan var ganska nära att bli Malfoys flickvän, och nu sitter du och undrar vem som är hans mamma" sa Merlene och såg på Narcissas ansikte som blev likblekt.

"Lily, Andromeda, Alice och Merlene kan vi talas vid" sa Narcissa och reste sig mycket stelt och stirrade på boken.

Narcissa gick långsamt längre bort från killarna innan hon vände sig emot tjejerna som stirrade på henne.

"Lova mig snälla att om jag någonsin visar intresse för Malfoy så snälla ta mig direkt till Madam Pomfrey" sa Narcissa och såg på dem.

"Narcissa vi skall kolla om inte din syster har blivit utsatt för något sådan tror du inte vi kommer kolla upp dig med" sa Alice och såg på Narcissa som nickade efter ett tag.

"Klart vi kommer att hålla koll på dig Narcissa, det är vad vänner gör" sa Lily och log emot Narcissa som log nu med.

"Jag tror du och jag skall göra ett besök hos Gringotts för att kolla om det finns några papper som pappa har skrivit upp angående våran framtid" sa Andromeda och såg på de andra som stirrade på dem.

"Vissa familjer har inte ännu hunnit upp med tiden, så vissa familjer är fortfarande kvar i de gamla sederna som försvann i mugglarvärlden efter den industriella revolutionen" sa Andromeda och såg på Lily som höjde på sina ögonbryn innan hon skakade på huvudet.

"Skall vi gå tillbaka innan killarna börjar tro att vi planerar något spratt" sa Alice och såg på Lily som genast brast i skratt.

"Vad är det Lily" sa Merlene och såg på sin vän som stirrade på gruppen med killar.

"Det är det perfekta sprattet låta dem tro att vi håller på med något" sa Lily och såg på dem när de gick tillbaka och satte sig hos gruppen.

"Allt som det skall" sa Ted och såg på Andromeda som nickade.

"Japp, Narcissa behövde bara lite kvinnlig övertygelse om att vi skulle hjälpa henne om något händer henne" sa Alice och såg på Narcissa som nickade med hållande.

"Okej då är allt lugnt så vi kan läsa vidare" sa Frank och såg ner i boken och harklade sig innan han började läsa.

"Å titta" sade Flint. "En bollplansinvasion."

Ron och Hermione var på väg över gräset för att se vad som försiggick.

"Jag hade börjat undra vart Ron och Hermione var någonstans" sa Molly och så på boken medan Arthur höll hårt i hennes hand.

"Jag vet att det kommer låta konstigt med detta kommer inte sluta bra" sa Arthur och såg på de andra som såg på honom.

"Hur vet du det" sa Ted och såg på Arthur som stirrade på boken och Albumet som visade inget nytt.

"Det är Gryffindor och Slytherin ensamma på bollplanen, har ni glömt vad som hände sist" sa Arthur och såg på James och Sirius som svalde sist, Slytherins och Gryffindor hade varit ensamma på bollplanen.

"Det slutade med fyra från Gryffindor och tre av Slytherin i sjukhusflygeln och en av Slytherins elever på Sant Mungos" sa Alice och Lily nickade.

"Det är därför vi vet att detta kommer sluta illa" sa Arthur och såg på Frank som nickade medan han läste vidare.

"Vad står på?" frågade Ron Harry. "Varför spelar ni inte? Och vad gör han här?"

Han stirrade på Malfoy, som var klädd i en quidditchdräkt i Slytherins färger.

"Ronald Weasley" utbrast Molly och stod upp och stirrade på boken.

"Molly älskling, lugna ner dig" sa Arthur och drog ner henne igen.

"Men det han första han gör är att förolämpar en skolkamrat" sa Molly och såg på Arthur som log emot henne.

"Som förolämpar dem varje chans han får" sa Arthur och såg på de andra som nickade.

"Jag vet att Draco gör, det men det betyder inte att Ron eller Harry behöver göra det tillbaka, de kan visa sig vara mer uppfostrade än honom genom att inte förolämpa honom tillbaka" sa Lily och såg på boken och hoppades att sin son hörde henne.

"Jag tror anledningen till att Harry förolämpar honom är att honom är att Malfoy har påpekat att Harry inte har någon familj" sa Narcissa och såg på James som nickade.

"Jag tror att det tar hårt på Harry när han gång på gång får höra att han inte har någon familj" sa James och såg på Lily som verkade långsamt hålla med honom.

"Jag är Slytherins nya sökare, Weasley" sade Malfoy självbelåtet. "Alla har stått och beundrat de nya kvastarna som min pappa har köpt åt vårt lag"

"Och det första den snorungen gör är att skryta med att hans pappa har köpt kvastarna" muttrade Sirius och såg på James som nästan omärkligt nickade att han höll med Sirius.

"Det där kommer vara starten på bråket" mumlade Ted och skakade på huvudet medan han såg på de andra som stirrade på honom.

"Vad det är ju en av Hogwarts inofficiella reglera att man skryter inte om pengar här, och det är just vad Malfoy har gjort" sa Ted och log emot Andromeda som hade förklarat mycket om Hogwarts hemliga regler som barnen lärdes av sina föräldrar och andra elever lärde mugglarfödda.

"Vi kanske skall sätta igång med den där boken så att mugglar födda inte behöver lära sig från renblodiga som kanske inte vill lära ut de här regler eller att folk har glömt bort dem" sa Alice och såg på Lily som nickade.

"Jag har redan fixat fjäderpennor som du bara behöver tänka på vad du vill skriva så skriver dem och pergamenten är flamsäkra och vatten avvisande så att de är omöjliga att förstöra" sa Lily och delade ut till alla i gruppen.

"När hann du göra detta" sa James och såg på Lily de alla hade haft en jobbig vecka.

"Jag har arbetat på de där pennorna i snart fyra år" sa Lily med en axelryckning.

"Dessa är de du använder på lektionerna" sa Remus och granskade sin penna som han hade fått.

"Ja, jag har inte använt dem varje lektion, men trolldryckslektioner och trollkonsthistoria är de två lektioner som jag har använt dem under, annars brukar jag använda dem för mina läxor" sa Lily och såg hur de andra granskade pennorna.

"Hur använder man dem" sa Arthur och såg på Lily som tog uppe sin egna penna och sög på spetsen precis som man skulle göra med en snabb snabbcitatspenna och sedan ställde den på pergamentet och sedan började den skriva.

"Det var mycket enkelt. Hur kom du på idén" sa Remus och såg på henne.

"Jag såg en bok om snabbcitatspennor och läste den" sa Lily med ett leende innan hon såg på Frank som nickade och stoppade undan sin penna.

Ron stirrade med gapande mun på de sju superkvastarna i händerna på Slytherins spelare.

"Fina va?" sade Malfoy med silkeslen röst. "Men ni i Gryffindorlaget kanske kan skrapa ihop lite guld så att ni också kan skaffa er nya kvastar. Ni skulle ju kunna lotta ut de där Rensoparfemmorna, nåt museum kan nog tänkas köpa en lott."

"Slytherin har verkligen sjunkit, i status och ansedde sedan jag började där" sa Narcissa och såg på de andra som nickade, de visste att Slytherin visserligen inte tvekade att attackera någon men de höll sig noga för att förolämpa någon som inte hade pengar för de krävdes bara en viskning i svartalfernas öron och de skulle få problem.

"Jag vet att det finns museum som skulle betala väl för kvastar som har använts i skolan, pappa berättade om det" sa Merlene och såg på de andra som nu nickade.

"Pappa brukar ta med mig när jag var mindre på sådan museum" sa James och såg på Sirius som nickade han hade varit med en av gångerna.

Slytherinlaget tjöt av skratt.

"Det är i alla fall ingen i Gryffindorlaget som varit tvungen att köpa sig in i det" sade Hermione vasst. "De är med för att de har talang."

"Helt rätt man skall inte kunna köpa sig in i laget" sa Narcissa och nickade hon såg på de andra som nickade de med.

"Jag kan fortfarande inte tro någon skulle kunna köpa sig in i ett av elevhemslagen" sa Merlene och stirrade på boken.

"Jag tror det aldrig har hänt i Hogwarts historia" sa Remus med en bekymmersamrynka mellan ögonen.

"Kan vi inte spela Malfoy ett nytt spratt" frågade Ted och såg på James och Sirius som log.

"Vi har inte så mycket kvar att läsa" sa Frank och såg på de andra som såg på honom.

"Tråkmåns vi kan väl spela honom ett spratt så att Andromeda och Narcissa kan prata med sin syster" sa Sirius och såg på de andra som nu såg på honom.

"Okej, vi kan behöva ha en bensträckare" sa Alice och såg på Frank som nickade.

"Okej vi får väl göra det då" sa Frank och såg på Gruppen som delade upp sig.

James och Sirius drog fram sin karta och hittade Malfoy, Snape, Lestrange, Nott och Bellatrix i närheten av tredje våningen. James och Sirius drog upp två olika påsar och såg på varandra.

"Okej har ni någon plan" sa Andromeda och såg på James och Sirius som log.

"Nja, var bara beredd att dra undan er syster" sa James och gick ut ur rummet.

Tjejerna gick tillsammans och lät Narcissa gå fram till gruppen och började prata med Lucius.

"Narcissa var har du varit" sa Lucius med en hård och kall röst, Narcissa gillade den inte nu när hon hade hört hur hans framtida son skulle bete sig.

"Lily erbjöd sig att hjälpa mig med min uppsatts i historia" sa Narcissa och såg på de i gruppen, ingen av dem läste Historia på F.U.T.T nivå.

"Varför ber du den smutsskalle om hjälp" sa Nott och såg på Narcissa som stirrade på dem.

"Lily är den bästa i våran årskurs och hon är snäll nog att hjälpa mig" sa Narcissa och såg på sin syster hennes ögon var grumliga likt någon som var under imperusförbannelsen, hon såg inte på de andra utan vände sig emot Bellatrix.

"Bella skulle du och jag kunna prata med varandra vi har inte gjort det sedan vi kom tillbaka till Hogwarts" sa Narcissa med ett leende och såg på sin syster men såg Lestrange ogillande blick.

"Självklart syster" sa Bellatrix med ett leende och började gå ifrån Rodulphus, som genast hög tag i hennes arm.

"Jag har inte sagt att du får prata med henne" sa han med en mycket hård röst men träffades av en fyrverkeripjäs rakt i magen och släppte genast Bellatrix arm och Narcissa drog med sig sin syster.

Lily och de andra tjejerna var beredda att kasta olika förtrollningar över Bellatrix så snart hon kom in i rummet.

Bellatrix följde med sin syster in i rummet men hann inte se vad som var i rummet innan hon träffades av två Finite förtrollningar, och två andra ickeverbala stop förtrollningar och de alla såg hur Bellatrix stod och blinkade innan hon såg på Narcissa.

"Förlåt syster men vi trodde att någon hade kontroll över dig" sa Narcissa och höll i sin syster som såg på henne.

"Du har rätt, jag tror det är Lestrange som gör de, men att han gör det med pappas välsignelse" sa Bella och såg på gruppen som bestod av Lily, Alice, Merlene som stod med trollspöna redo och Andromeda som stirrade på sin syster som verkade bedrövad.

"Vet du hur länge det har pågått" sa Andromeda och gick fram till Bella.

"Tror det är tre år" sa Bella och såg på gruppen.

"Det är klart Lestrange har inte låtit dig gå någonstans utom honom på tre år, vi måste hålla dig borta från honom" sa Narcissa och såg på resten av gruppen av tjejer som stod där och dörren öppnades och in kom killarna, och såg på trollspöna som var riktade emot dem.

Undertiden med killarna

James och Sirius stirrade från sin plats hur Narcissa försökte få sin syster från gruppen av Slytherinare.

"Sirius vad gör vi" sa Frank och såg på de två marodörerna som stod och såg på gruppen.

"Har vi några fyrverkerier kvar" sa James och såg på Sirius som letade i väskan han letade länge innan han hittade dem.

"Bara tre så vi måste verkligen få dem att räknas" sa Sirius och gav en till Frank och en till James som båda var pricksäkra med saker.

"låt mig ta den tredje, du vet att jag kan träffa" sa Ted och såg på Sirius som motvilligt lämnade över den sista till Ted.

"Vänta tills Bella börjar gå ifrån gruppen och om någon hindrar henne så är den personen första målet" sa Sirius och såg på de andra som nickade.

Frank såg oroligt på de andra som verkade vänta med mer tålamod än honom, de såg hur Bellatrix verkade glad över att lämna gruppen när Lestrange tog tag i henne och Ted skickade i väg sin raket rakt i magen, men Lestrange var snabb att släppa Bellatrix och Narcissa drog iväg sin syster medan killarna i gruppen började skicka i väg förhäxningar i riktning emot Ted vilket gjorde att Frank skickade i väg sin raket vilket skapade en stor förvirring, och James och Sirius var snabba med sina förtrollningar som skulle skapa förvirring och problem för Lestrange och Malfoy senare, Nott träffades av en böldförhäxning, tack vare röken kunde killarna ta sig till rummet där Narcissa hade dragit in sin syster.

"Hur gick det" sa Sirius och stirrade på Bellatrix som log precis som hon hade gjort innan han hade börjat på Hogwarts.

"Hon var under imperusförbannelsen" sa Narcissa och såg på sin kusin vars ansikte avspeglade bara ilska.

"Vem har gjort det" sa Sirius och såg på sin kusin.

"Lestrange" sa Bella och gick fram till sin kusin och Sirius la armarna om henne.

"Oroa dig inte vi skall hjälpa dig det lovar jag dig" sa Sirius och såg på de andra som nickade.

"Bellatrix, jag vet att vi aldrig har talas vid, men vi håller på att läsa några böcker som är skickade från framtiden, det var där ifrån vi fick tipset om att något var fel med dig" sa Lily och Bellatrix såg på sina systrar.

"Är det där du har varit" sa Bellatrix och stirrade på sin syster.

"Ja men du får inte berätta för någon i Slytherin om böckerna" sa Narcissa och såg på henne.

"kan jag få vara med er, jag vill inte bli utsatt för någon mer förbannelse" sa Bellatrix och såg på gruppen som nickade.

"Det är Lily och Marodörerna som började läsa boken, vi skall se om vi kan lära dig att kasta av dig imperusförbannelsen" sa Narcissa och såg på James och Sirius som verkade mygla med något igen.

"Vi kan gå tillbaka till rummet nu" sa James och såg på de andra som nickade.

De alla gick i en tätt grupp och såg till att hålla Bellatrix i mitten för att hon inte skulle bli träffad av ännu en förbannelse, de kom snart fram till rummet och gick in och satte sig. Bella såg sig om och såg på Molly och Arthur Weasley hade rest sig upp och stirrade på Bellatrix.

"Tänker ni tillåta henne vara här" skrek Molly och pekade på Bellatrix som gömde sig bakom Narcissa och Andromeda.

"Molly du var med när vi fick brevet om att något var fel med Bellatrix Black, vilket vi nu har kollat upp och det var verkligen något fel med Bellatrix och om du inte vill vara med och läsa det är upp till er, det är fortfarande Lily och Marodörerna som bestämmer vilka som är välkomna till läsningen" sa Andromeda och såg på Molly som la armarna i kors.

"Detta är vårat sätt att förändra framtiden om vi inte kan överbrygga den bryggan som finns mellan elevhemmen hur skall vi kunna förändra våran värld och framför allt hur skall våran barn kunna acceptera andra oavsett deras ursprung" sa Lily och stirrade på Molly som satte sig ner och såg på Frank som drog ett lättat andetag.

"Okej Bella detta är första boken som vi har läst ut, Narcissa håller på att läsa den, och vi håller på med andra boken nu. Du kommer få en kopia på den, så du kan läsa ikapp de som du inte har hört, sedan har vi ett fotoalbum som det dyker upp bilder i" sa Andromeda som log emot sin syster.

"Jag sätter mig gärna och läser första boken i ensamhet, och kanske kommer ikapp er till tredje boken" sa Bellatrix och såg på gruppen som nickade.

"Rummet tillåter dig att få en enskild del, och du kan sätta upp en tystnadförtrollning så att vi inte stör dig för vi diskuterar väldigt mycket" sa Narcissa och såg på Bellatrix som tog lite mat och en av de drycker som det stod Bellatrix Black på och gick i väg.

"Jag tror att Bellatrix kommer behöva vara har inne och inte i elevhemmet" sa Narcissa när Frank tog upp boken.

"Innan vi går skall vi förklara hur rummet fungerar" sa Lily och såg på Frank som gjorde sig redo att läsa igen.

Det självbelåtna uttrycket slocknade i Malfoys ansikte.

"Ingen har bett om din åsikt, din äckliga lilla smutsskalle!" spottade han ur sig.

"Den satans ungen när jag får tag på honom" morrade Molly och hela gruppen var uppe på bena.

"Lily" varnade Remus som hade lärt sig att Lily varkatts problem var mycket likt hur man disciplinerade en hundvalp, man måste bryta hennes fixering. Lily var tacksam att hon hade lagt så mycket kraft i förtrollningen emot Bellatrix att hon inte orkade bli arg hennes katt fräste emot Remus men inget ljud kom ut.

"Gud vad glad jag är över att vi träffade Malfoy med den där böldförhäxningen som du modifierade" sa James och såg på Sirius som nickade.

"Han kommer inte kunna gå på ett par dagar i alla fall" sa Sirius med ett leende.

"Kan vi bara läsa och se vad som händer jag tror inte att Harry kommer förstå vad det ordet betyder" sa Alice och såg på Frank som darrade med boken i handen. Han var inte glad över att han hade fått det här kapitlet, men han läste vidare.

Harry förstod genast att Malfoy hade sagt någonting riktigt fult, för det utbröt omedelbart ett tumult efter hans ord. Flint blev tvungen att tvärt kasta sig framför Malfoy för att hindra Fred och George från att hoppa på honom och Alicia skrek:

"Hur vågar du?"

"Som jag sa Harry har inte en aning om vad det där ordet betyder" sa Alice och skakade på huvudet.

"Varför är det alltid en Slytherinare som säger det där ordet först" sa Narcissa och skakade på huvudet.

"Därför att det finns flest renblodiga som anser sig överlägsna där" sa Blodiga baronen som flöt in genom väggen.

"Baronen hur står det till, finns det någon anledning till att du söker upp oss" sa Narcissa och såg på sitt elevhems spöke.

"Nej jag var bara nyfiken på vad två av mina elever gjorde ihop med en så stor grupp Gryffindor elever" sa Baronen och såg på dem.

"Å Lily här erbjöd oss att vara med i läsningen om framtiden, som någon ville vara med att ändra på" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Det roar mig att se att någon äntligen se att Gryffindor och Slytherin kan samarbeta" sa han och sjönk ner mot marken och såg på Frank med väntande blick.

"Du tänker inte rapportera oss" sa Frank och såg på honom.

"Nej, inte efter att ni hjälpte Bellatrix jag har försökt hjälpa henne när jag upptäckte problemet" sa Baronen och såg hur gruppen nickade.

Ron drog fram sin trollstav ur klädnaden och vrålade:

"Det här ska du allt få betala för, Malfoy!" medan han rasande pekade med trollstaven på Malfoy, som gömde sig bakom Flints rygg.

"Bra Ron vissa de där Slytherinarna vad Gryffindor är gjorda av" ropade Sirius och såg på boken. Baronen skakade på huvudet åt hur de talade åt boken.

"Jag hoppas bara att en lärare kommer så att det inte händer något" sa Ted och såg på de andra som stirrade på honom.

"Vad vi har hört av Ron i förra boken så är han inte den klipskaste eleven men han har läst sig ett par saker hoppas jag" sa Remus oroligt och såg på boken, och såg ur ögonvrån hur förolämpad Molly såg ut att bli.

"Molly jag menade inget illa, Ron verkar inte gilla att studera, inte som Lily eller mig" sa Remus och såg på Molly som nickade.

"Jag tror att Ron kommer lyckas med vilken trollformel han än kommer att kasta" sa Molly och log medan Andromeda rynkade pannan.

"Har Ron fått en ny trollstav" frågade Andromeda och gruppen såg på henne.

"Jag tror inte det, inte i den del vi har läst" sa Frank och såg på gruppen som såg på de andra som nu rynkade pannan.

"Får vi veta vilken trollformel han kastar" sa Remus och rynkade pannan och såg på Frank som genast läste vidare.

En hög knall ekade runt idrottsplatsen och en grön ljusstråle sköt ut genom fel ände på Rons trollstav, träffade honom i magen och sände honom vacklade baklänges ut på gräset.

"Jag undrar vilken förhäxning som har grönt ljus" sa Ted och tog upp en av sina böcker som innehöll de vanligaste förhäxningarna som de hade lärt sig.

"Jag har inte en aning" sa Remus och såg på Andromeda som skakade på huvudet medan Molly bet sig på nageln.

"Det kan vara en av mina bröders förhäxningar" sa Molly orolig och såg på boken.

"Mr. Longbottom läs vidare, jag vill veta vad unga Mr. Weasley råkar utför" sa Baronen och såg på Frank som nickade.

"Ron! Ron! Är du oskadd?" skrek Hermione gällt.

Ron öppnade munnen för att säga något, men i stället för ord utstötte han en enorm rapning och en mängd sniglar sipprade ut ur munnen och ner i knät på honom.

"Det där är en av dina bröders favorit förhäxning som de uppfann för tre år sedan" sa Arthur och såg på de andra som såg på honom.

"Japp, jag minns när jag blev ut satt för den där" sa Molly och ryste till och de andra såg på henne.

"Vad jag rapade sniglar i över tre timmar, och jag vill lova er att de smakar väldigt illa" sa Molly och såg grön ut.

"Okej då vet vi att Ron kommer rapa sniglar i minst tre timmar" sa Remus och såg på Molly som skakade på huvudet.

"Jag rapade bara i tre timmar för att mamma hittade ett sätt att få förhäxningen att upphöra" sa Molly och såg på dem,

"Jag undrar verkligen hur mycket sniglar de kommer från den förhäxningen" sa Baronen och såg på boken med nyfiken blick.

"Någon har tagit kort på Ron när han rapar sniglar" sa Narcissa och såg på fotoalbumet som nu gick runt bland dem igen, men Molly vände bort blicken som hon höll på att spy.

"Läs så vi får veta hur illa det är" sa Arthur och såg på Molly som fick te och dricka.

Slytherinlaget skrattade så att de nästan grät. Flint låg dubbelvikt och klamrade sig fast vid sina nya kvastkäppar som stöd. Malfoy stod på alla fyra och dunkade i marken med näven.

"Att de tycker det är roligt" sa Alice och såg på Merlene som skakade på huvudet.

"Vi kanske skall skicka den förhäxningen på Lucius så att han kan sprida historien hur illa sniglar är" sa Sirius och såg på de andra som såg förvånat på honom.

"Nej Sirius du skall inte förhäxa honom inte än" sa Narcissa med bestämd röst och såg på Sirius som sjönk ner.

"Menar du att du skyddar Malfoy" pep Molly och trevade efter sin trollspö.

"Nej jag sa att han inte fick göra det än, vi har ingen riktig anledning att förhäxa Lucius Malfoy, men hade Draco Malfoy nu gått här så hade jag inte tvekat att släppa lös min kära kusin på honom" sa Narcissa och såg på Molly som såg på Sirius som redan hade satt sin nya fjäderpenna som Lily hade gett dem, på pergamentet.

"Jag hoppas att verkligen att du menar det kusin" sa Sirius med ett leende.

"Cissi du lovar inte bort de bästa hyssen nu till Sirius och glömma bort mig" sa Bellatrix och såg på Narcissa som log.

"Nej syster, du och Sirius får göra det tillsammans" sa Narcissa och såg på Bellatrix som höll fram handen från något från sin syster.

"Vad är det du vill ha" sa Lily och såg upp på Bellatrix som stod bredvid dem.

"Albumet, jag skulle vilja se bilderna på min kusins gudson" sa Bella och fick albumet i sin hand.

"Å han är så söt" sa Bellatrix och tog ut ett av fotografierna.

"Jag behåller detta hos mig tills jag har läst klart boken" sa Bellatrix och försvann.

"Hon har blivit mycket vänligare sedan vi stoppade den där omänskliga imperusförbannelsen" sa Alice och såg på Merlene som nickade.

"Hon är sig själv igen" sa Narcissa och såg på de andra som nickade nu och Frank harklade sig.

Gryffindorspelarna samlade sig runt omkring Ron, som fortsatte att spy ur sig stora, glänsande sniglar. Ingen verkade ha lust att röra vid honom.

"Jag tycker synd om honom" sa James och såg på de andra som stirrade på honom.

"Vad jag skulle aldrig vilja äta spy upp sniglar i flera timmar" sa James och såg på de andra som nickade.

"Jag har ätit sniglar och de smakar ganska okej" sa Ted och gruppen stirrade på honom.

"Hur kan du äta sniglar frivilligt" sa Sirius och såg ut som han höll på att spy.

"Det är en maträtt i Frankrike men de kanske var tillagade, men jag vet att mamma försökte göra rätten när vi kom hem men hon lyckades inte och det tog veckor att få bort doften av det" sa Ted och log emot gruppen som nickade.

"De borde ta Ron upp till Madam Pomfrey så att hon får stoppat den där förhäxningen" sa Molly och rös till och såg på de andra som nickade.

"Jag hoppas verkligen att de tar honom till en lärare snart" sa Arthur och såg på sin hustru som verkade rysa.

"Det är bäst att vi tar honom till Hagrid, det är närmast" sade Harry till Hermione, som nickade tappert, och tillsammans grep de tag i Rons armar och drog upp honom på benen.

"Hagrid vad kan han göra" stönade Molly och såg på de andra som såg på henne.

"Hagrid har mycket erfarenhet av saker än vad folk tror" sa Remus

"Jag är övertygad om att de inte finns något att göra en att låta honom spy upp de där sniglarna" sa Ted

"Jag hoppas verkligen att de har hittat en motförhäxning mot den där förhäxningen" sa Molly och rös, hon hatade den där förhäxningen.

"Jag tror inte att någon har gjort det Molly älskling, eftersom detta är en av din familjs special förhäxningar" sa Arthur och såg på sin fru som nickade.

"Vad har hänt, Harry? Vad har hänt? Är han sjuk? Men du kan säkert bota honom, va?"

"Det där är en verkligen en ohälsosam hjältedyrkan" sa Remus och såg på boken medan han skakade på huvudet.

"Jag tror vi måste lägga tid på att se till att de där böckerna aldrig kommer ut" sa Lily och såg på sitt pergament som redan var fullt.

"Lily hur mycket tänker du försöka hinna med" sa Merlene och såg på alla punkter som var uppskrivna.

"Jag skriver upp detta för att gå genom det senare, jag måste skriva upp det jag kommer på annars glömmer jag bort det" sa Lily och tog tillbaka pergaments högen och ställde upp sin penna på nytt.

Colin hade sprungit ner från sin plats och skuttade nu fram bredvid dem när de lämnade bollplanen. Ron gav ifrån sig en väldig, djup suck och fler sniglar stöttes ut och kravlade nerför bröstet på honom.

"Jag undrar hur mycket det krävs för att Colin skall lugna ner sig" sa Merlene och såg på bilderna som nu visades i albumet.

"Jag tror att det kommer lugna ner sig efter ett par månader, det är ju som sagt ganska överväldigande de första månaderna" sa Lily och såg på Ted som nickade.

"När man kommer in från en värld som man aldrig trodde fanns, sedan så är det så mycket runt omkring som får en att bli nyfiken, jag vill minnas att Lily spenderade många kvällar att läsa att hon kom åt om trollkarlsvärlden" sa Ted och såg på Lily som rodnade.

"Jag hade mycket hjälp av Merlene och Alice" sa Lily och såg på sina två vänner som nickade.

"Vi har nog skrivit en bok för Lily om trollkarlsseder" sa Merlene och såg på Alice som nickade innan de såg på varandra och kom på vad de hade gjort.

"Vi behöver bara komma på en titel till boken och bestämma under vilket namn vi skall publicera den under" sa Alice och såg på Merlene som nickade innan hon såg på Lily som verkade gå igenom sina punkter.

"Kan vi inte den till 'vett och etikett för mugglarfödda'" sa Merlene och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Nej det låter fel, ni borde låta den heta 'Seder och bruk i trollkarlsvärlden'" sa James och såg på de andra som nu nickade.

"Det finns inga böcker om seder och bruk i trollkarlsvärlden, det finns böcker om vet och etikett" sa Sirius och såg på Merlene som höll på att skriva ner saker.

"Vi borde kunna använda namnet Evans om inte Lily har något emot det" sa Alice och såg på Lily som nickade.

"Det vore bättre att använda Black eller någon annans efternamn som är renblodig för att det blir mer respekterat i trollkarlsvärlden" sa Lily och såg på de andra som verkade tänka.

"Vi kan ju använda Celina Evans Longbottom" sa Andromeda och såg på de andra som nickade.

"Det låter bra, och pengarna går till något välgörande ändamål" sa Frank och såg på de Lily som tänkte.

"Vi kan väl låta pengarna gå till Sankt Mungos eller till ett barnhem" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Vi delar lika mellan det, vi kolla efter ett trollkarlsbarnhem" sa Ted och såg på de andra som nickade.

"Det är en bra idé så att vi ger tillbaka till trollkarlssamhället" sa Merlene och såg på de andra som nickade och Frank såg på de andra som nickade medan Alice och Merlene började leta efter sina anteckningar.

"Jag har kopior på allt ni berättade för mig" sa Lily och såg på sina vänner som verkade andas ut.

"Ååå" sade Colin fascinerat och höjde kameran. "Kan du hålla honom still, Harry?"

"Undan med dig, Colin!" sade Harry ilsket.

"Jag undrar hur om den pojken sover med kameran i handen" sa Ted med ett leende.

"Jag undrar vad som har fått Harry så arg på Colin" sa Andromeda med en rynka mellan ögonen.

"Jag är glad över att Harry inte höll Ron stilla för att låta Colin ta ett kort å honom" sa Molly och såg på de andra som nickade.

"Ingen gillar sådan där bilder när något hemskt har hänt" sa Remus och kastade en blick emot James och Sirius som såg upp emot taket.

Han och Hermione stödde Ron medan de gick från idrottsplatsen och över skolområdet mot skogsbrynet.

"Nu är vi nästan framme, Ron" sade Hermione då skogvaktarens stuga dök upp. "Det kommer att kännas bättre om bara ett ögonblick… nästan framme…"

"Det måste verkligen ha varit långt att gå ner till Hagrids stuga från Quidditch plan" sa James och såg på Merlene och Ted som nickade.

"Det är ju så när man är sjuk eller har ont att en sträcka som är kort i verkligheten blir lång" sa Merlene och skakade på huvudet.

"Jag vet, vägen upp till sjukhusflygeln hade varit längre och dessutom så hade de fått straffkommendering av Filch" sa James och röst han mindes de gånger han hade fått gå från bollplanen för att söka vård.

"Tur att de tog sig ner till Hagrid då" sa Sirius med en lättande suck.

Det var inte mer än tio meter från Hagrids hus då dörren öppnades, men det var inte Hagrid som visade sig. Självaste Gyllenroy Lockman, för dagen iförd en klädnad i ljusaste violett, kom utklivande.

"Nej kan vi inte få läsa ett kapitel utan den där idioten" sa Andromeda och lutade sig emot sin syster som log.

"Han är lärare på Hogwarts så vi kommer att få höra mycket om honom" sa Narcissa och klappade sin syster på ryggen.

"Snälla låt inte Lockman se dem" mumlade Remus och såg på Sirius som gömde ansiktet.

"Fort, göm er här" väste Harry och drog in Ron bakom en buske i närheten.

Hermione följde lite motvilligt efter.

"Hermione inte skall du utsätta dina vänner för den mannen" utbrast Alice.

"Jag tror vi måste lära henne att tänka utan för boxen" sa Lily och skakade på huvudet.

"Jag tror att det har med hennes uppväxt att göra att hon inte hade några vänner och böckerna blev hennes vänner vilket jag tror gör att hon tror på allt som står skrivet i en fakta bok" sa Remus med en rynka i pannan.

"Ni har ingen aning om hur lätt visa kan förledas av ett vackert yttre" sa Narcissa och rös till, hon hade själv förleds av Malfoy till en början.

"Vi vet Narcissa men hon borde kunna se igenom honom, eller är det så att folk har glömt bort hur han var i skolan" sa Sirius

"Jag är helt övertygad om att folk har glömt bort honom, det är ingen man vill komma ihåg" sa Ted medan han tog för sig av maten som hade dykt upp igen.

"Det är en enkel sak om man vet hur man gör!" sade Lockman med en hög röst till Hagrid. "Om du behöver hjälp, vet du var jag finns! Du ska få ett exemplar av min bok – jag är förvånad över att du inte redan har ett. Jag signerar det i kväll och skickar över det. Adjö med dig då!" och han stegade i väg mot slottet.

"Inte skulle väl Hagrid glömma bort Lockman" sa Sirius och såg på de andra som rynkade pannan.

"Jo Hagrid skulle faktiskt kunna glömma bort honom eftersom, han aldrig har gjort något emot Hagrid" sa Arthur och såg på Molly som rodnade hon med.

"Det är kanske därför ingen minns hur dålig han var i skolan, eftersom han är en kille som lätt glöms bort i alla fall när man har marodörerna i skolan samtidigt" sa Ted och såg på James och Sirius som ryckte på axlarna.

"Vi skall se till att han aldrig blir lärare på Hogwarts i alla fall" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Tror ni att han har blivit bättre sedan han slutade på Hogwarts? Jag får en känsla av att han inte har gått några mer kurser sedan han slutade Hogwarts" sa Merlene och såg på gruppen som skakade på huvudet.

"Det tror jag inte, Lockman gillar inte att plugga" sa Andromeda.

"Jag tror aldrig jag har sett honom läsa en bok" sa Ted och såg på Andromeda som nickade.

"Jag tror bara jag har sett honom läsa en bok och det var hur en berömd man klär sig" sa Andromeda och såg på resten av gruppen som skrattade.

Harry väntade tills Lockman var utom synhåll innan han drog fram Ron ur busken och bort till Hagrids dörr. De knackade ivrigt.

Hagrid dök genast upp och såg väldigt butter ut, med hans ansikte ljusnade när han såg vilka det var.

"Det är skönt att Hagrid inte kör bort dem" sa Lily och gäspade hon kände att detta kapitlet var ett av de tröttsammaste hon hade hört.

"Jag tror inte att Hagrid skulle kunna köra bort Harry" sa Remus med ett leende.

"Jag undrar vad han säger om Sniglarna" sa Molly och rynkade panna hon önskade att hennes son hade skrivit hem och berättat om trollstaven så att det där inte hade hänt.

"Förmodligen att det är bara och vänta" sa Baronen som hade suttit tyst en längre stund gruppen hoppade till.

"Vad får dig och tro det" sa Frank och såg på spöket som satt bland gruppen.

"Det är en sådan förhäxning som man får vänta ut om jag har förstått Mrs. Weasleys bröder rätt" sa han och vinkade med en rörelse att Frank skulle läsa vidare.

"Jag undra just när ni skulle komma å hälsa på mej. Kom in, kom in, jag trodde att de kanske va professor Lockman som va tillbaks igen."

Harry och Hermione hjälpte Ron över tröskeln och in i stugans enda rum. Det stod en enorm bädd i ena hörnet och i det andra sprakade en munter brasa. Hagrid verkade inte oroad över Rons snigelproblem, som Harry hastigt förklarade medan han lämpade ner Ron i en stol.

"Jag är tacksam över att de har Hagrid att gå till, jag undrar vad Sirius är, om vi nu har nämnt honom till Gudfar" sa Lily och rynkade pannan.

"Det undrar jag med, det finns inget som skulle få Sirius att överge sin bror eller brorson" sa Narcissa och rynkade pannan hon viste hur mycket Sirius älskade James som bror i allt förutom blod.

"Det kanske kommer fram snart" sa Remus och höll tummarna för att inget ont hade hänt med Sirius.

"Bättre å få opp dom än å få ner dem" sade han glatt och satte med en duns ner en stor kopparbalja framför honom. "Opp me dom allesammans nu, Ron."

"Vad var det jag sa" sade Baronen med ett självbelåtet.

"Vem kunde tro att ett spöke kunde veta hur man skulle behandla en förhäxning" sa Molly och såg på Baronen som stirrade på henne.

"Jag menade inget illa, vi alla har ju haft Binns som lärare och han är ingen bra lärare" sa Molly och såg på Baronen som nickade.

"Det kan beror på att han alltid har varit en monoton lärare, även när han levde" sa Baronen och såg på gruppen som nickade.

"Varför har de kvar honom som lärare då" sa Merlene och såg på Baronen som skrattade.

"Därför att han vägrar sluta, Alla rektorer som har varit här har försökt övertala Binns att sluta sin tjänst" sa Baronen och såg på eleverna som nu verkade tänka efter.

"Varför inte byta klassrum" sa Lily och såg på Baronen som nickade.

"Det kanske fungerar" sa Baronen

"Jag tror det enda man kan göra är att vänta på att det ska gå över" sade Hermione ängsligt när hon såg hur Ron böjde sig fram över baljan. "Att då den där förbannelsen att verka är svårt nog vanliga fall, och med en avbruten trollstav…"

"Som jag sa måste han vänta ut den förhäxningen" sa Baronen med en mycket stolt röst.

"Jag fattar inte Ron försökte göra det där med en trasig trollstav" sa Molly och skakade på huvudet.

"Jag tror han försökte skydda sin vän först" sa Arthur medan han tog för sig av maten på bordet.

"Jag undrar vad Lockman gjorde hos Hagrid han har aldrig varit en person som har tyckt om Hagrid" sa Ted och såg på Andromeda som nickade.

"Han försökte väl sälja mer böcker" muttrade Narcissa och såg på bilden av Lockman som stod och försökte dra fram Harry där han hade gömt sig.

Hagrid stökade omkring för att laga te åt dem.

Hans väldiga jakthund Fang dreglade över Harry så att han blev våt.

"Vad ville Lockman dig, Hagrid!" frågade Harry och kliade Fang bakom örat.

"Han gav mej råd om hur jag skulle få bort bäckahästar från en brunn" brummade Hagrid och lyfte bort en halvplockad tupp från sitt renskurade bord så att han kunde sätta ner tekannan. "Som om jag inte visste de. Å så höll han på å skröt om nån klagoande han jagat bort. Om ett enda ord av vad han sa va sant, lovar jag å äta opp min tekanna."

"Jag hatar den hunden" sa Narcissa och rös till hon hade svårt för hundar som dräglar.

"Fang är helt ofarlig Narcissa" sa Sirius och såg på sin kusin som såg på honom.

"Behöver jag påminna dig om vad som hände förra gången jag såg en hund" sa Narcissa och såg på sin kusin som skakade på huvudet han hade aldrig sett händelsen men han hade hört om den från Andromeda och det räckte.

"Vad hände" frågade Merlene och såg på Narcissa som vände blicken emot tjejerna som såg nyfiket på henne.

"Jag somnade i trädgården en gång, och vaknade av ett en hund stod och dräglade över mig, och jag helt blöt av den där hunden, och efter det så gillar jag inte dräglade hundar, jag var väl sju år när det hände" sa Narcissa och rös ännu mer hon hade inget emot hundar men det var när hundarna började drägla som hon fick problem.

"Jag kan hålla med dig, hundar som dräglar lite obehagliga att vara nära" viskade Alice och såg på Narcissa som nickade.

Det var inte alls likt Hagrid att kritisera en Hogwartslärare och Harry såg förvånat på honom. Men Hermione sade med högre röst än vanligt:

"Jag tycker du är lite orättvis. Professor Dumbledore anser tydligen att han är den bästa mannen för jobbet."

"Som om det var många som sökte jobbet" muttrade Baronen och såg på boken.

"Vad menar Baronen" sa Andromeda och såg på spöket som såg på henne.

"Hur många lärare har ni haft i försvar mot svartkonster" sa Baronen och de såg på varandra medan de tänkte efter.

"Vi har haft en del" sa Ted och såg på baronen som väntade på att de skulle komma på vad svaret var.

"Jag tror personligen att efter några år med att lärarna kanske inte vara så länge på den posten att de drar sig för att söka tjänsten" sa Remus och såg på Baronen som nickade.

"Var varje år har det blivit mindre och mindre som söker tjänsten" bekräftade Baronen och började sväva bort mot väggen.

"Skall du inte stanna kvar" sa Lily och såg på honom när han vände sig om.

"Nej jag har sett att ni inte gör Ms. Black illa och att ni behandlar henne med respekt, så jag tackar för att jag fick göra er sällskap en stund, och jag lovar att inte berätta för någon vad ni håller på med här inne men ni kanske får besök av de andra spökena hör i slottet, de kommer få veta men ingen andra kommer få veta det här från mig" sa Baronen och försvann genom väggen och försvann.

"Han va den enda mannen som sökte jobbet" sade Hagrid och bjöd runt ett fat med sirapskola, men Ron hostade så att sniglarna skvätte ner i baljan. "Å då menar jag verkligen den enda. De håller på å bli väldigt svårt å hitta nån som kan undervisa i försvar mot svartkonster. Folk e inte särskilt ivriga å anmäla sej till de jobbet. Dom börjar tro att de för olycka me sej. De va längesen nån höll ut på den posten en längre tid. Men berätta för mej nu" sade Hagrid och nickade bort mot Ron. "Vem han försökte kasta den där förbannelsen över?"

"Det måste ha gått långt väldigt långt om det bara är en lärare som söker till den där tjänsten" sa Arthur och såg hur Remus började skruva på sig, Harry hade ju skrivit att han hade varit lärare, men inte detta året i alla fall.

"Det har det" sa James som mindes att hans far hade sagt om Hogwarts skolan och de olika lärartjänsterna där.

"Jag hoppas verkligen att de kommer få ordning på de där att de får nya lärare varje år eller vart annat" sa Andromeda och såg bekymrat på boken.

"Det kan verkligen inte vara bra för deras studier" sa Remus och skakade långsamt på huvudet, han tog fram sin fjäderpenna och började lägga upp läroplaner för att försöka hjälpa kommande elever så att de inte skulle sabba sina G.E.T betyg eller F.U.T.T betyg.

"Vad gör du" sa Sirius och såg på sin vän som koncentrerade sig noga på pennan som skrev i rasande fart.

"Jag håller på att göra upp en läroplan för våra kommande generationer, får rätt utbildning inom försvar mot svartkonster" sa Remus och såg upp när han hörde hur de började skratta.

"Han kommer bli en bra lärare, om han bara får en chans" sa Narcissa och såg på Remus som rodnade.

"Malfoy kallade Hermione nånting. Det måste ha varit väldigt fult, för alla blev tokiga."

"Det var fult" sade Ron hest och dök upp med huvudet ovanför bordskanten, blek och svettig. "Malfoy kallade henne smuttskalle, Hagrid…"

"Kan man inte göra de ordet tabu belagt" frågade Lily och såg på de andra som stirrade på henne.

"Vad jag vill att man använder första generations häxa eller trollkarl eller om man måste mugglarfödd" sa Lily och såg på Narcissa som nickade.

"Men det kommer aldrig att gå för som Malfoys far och våran far och Sirius far är bara några av dem som alltid har hört ordet smuttskalle och därför måste vi utrota det överallt om det kommer att fungera inte fungerar för det går ner i generationer" sa Andromeda och såg på Lily som rynkade på pannan hon ville få bort ordet smuttskalle som hade fått henne att förlora sin närmaste vän, från barndomen.

"Lily, Narcissa och Andromeda kan ni ta och diskutera det där senare så att jag får läst klart det här kapitlet någon gång" sa Frank och såg på dem när de rodnade och nickade och lät Frank läsa vidare.

Ron dök ner utom synhåll igen då en ny ström av sniglar vällde upp. Hagrid såg upprörd ut.

"De e väl inte möjligt att han gjorde!" brummade han åt Hermione.

"Det gjorde han vist" sade hon. "Men jag vet inte vad det betyder. Jag har förstås fattat att det var hemskt oförskämt…"

"Klart hon inte vet vad ordet betyder om hon inte hade läst någon av de gamla böckerna från en av de gamla trollkarlsfamiljerna, framför att Malfoy och Black, de är bästa ställena att leta på för att hitta sådan saker" sa Sirius och såg på de andra som såg på honom.

"Black är en av det äldsta familjer och de har dessutom har Blacks familj alltid klassats som en familj som föredrar svartkonster, jag vet inte hur sanna ryktarna är pappa har inte låtit mig forska i ämnet för mycket han sägare att det inte är en kvinnas jobb att syssla med det" sa Narcissa och såg på gruppen som verkade tänka på vad Narcissa hade sagt.

"Önskar att man kunde förbjuda ordet i skolan i alla fall" muttrade Lily och kände hur James la en arm om henne.

"Det skall vi väl försöka lyckas med" viskade han i hennes öra.

"Det är nåt av det mest förolämpande man kan tänka sig" flämtade Ron och dök upp igen. "Smutsskalle är ett nedsättande skällsord för nån som kommer från en mugglar släkt – du vet, nån med föräldrar som inte är av trollkarlssläkt. En del trollkarlar, som Malfoys familj till exempel, tror att de är bättre än alla andra därför att de är vad man kallar fullblodstrollkarlar." Han utstötte en lite n rap, och en ensam snigel föll ner i hans utsträckta hand. Han slängde den i baljan och fortsatte: "Vi andra vet ju att det inte gör nån som helst skillnad. Titta bara på Neville Longbottom – han är en fullblodstrollkarl, men han vet knappt vad som är upp eller ner på en trollkittel."

"Ronald Weasley, du skall inte förolämpa dina klasskamrater" sa Arthur med en mycket hård röst han hade ändå varit vän med Frank under skoltiden och ville inte att Ron skulle förolämpa Neville.

"Jag tror det beror på Snape" muttrade Sirius lågt nog för att Frank skulle höra och han motvilligt nickade, Snape hade förmodligen skrämt hans son så pass att han inte kunde koncentrera sig på lektionerna.

"Vi måste verkligen se till att skolans styrelse anstränger sig mer och ser till att undervisningen här inte blir sämre än vad den är i dag" sa Ted och såg på som hade familjemedlemmar som hade plaster i skolans styrelse.

"Oroa dig inte jag skall prata med Greengrass hjälper pappa" sa Narcissa och såg på Andromeda som nickade medan hon höll ett öga bort emot Bellatrix som hade somnat.

"Så vi har Black, Longbottom, Potter och Greengrass, det är fyra familjer och det är de som har mest att säga till om det är bra för oss" sa Merlene och såg på de andra som nickade Merlenes familj hade ingen fast plats i skolans styrelse inte än i alla fall.

"Å den trollkonst finns inte som inte våran Hermione kan utföra" sade Hagrid stolt och fick Hermione att bli tomatröd i ansiktet.

"Det är ett vidrigt skällsord" sade Ron och torkade sig i den vettiga pannan med en darrande hand. "Ett smutsigt släkte, va. Som om de var av sämre slag. Det är ju vansinnigt. De flesta häxor och trollkarlar är förresten till hälften mugglare nu för tiden. Om vi inte gifte oss med mugglare skulle vi dö ut." Han fick en ny kräkreflex och duckade snabbt utom synhåll igen.

"Han har helt rätt där, om inte trollkarlar gifter med mugglare eller mugglarfödda så hade trollkarlsvärlden dött ut på bara hundra år" sa Ted och såg på de andra som stirrade på honom.

"Vad? Jag tycker om historia och det var för ett bara ett par århundrade sedan så höll det där på att hända" sa Ted och stirrade på gruppen som höjde på sina ögonbryn.

"Det stämmer det föddes väldigt många barn en period i historien men Binns lär inte ut det" sa Arthur och såg på gruppen som skakade på huvudet.

"Jag kan verkligen inte förstå hur de fortfarande kan låta det där ordet fortsätta vara okej i skolan efter att kriget tagit slut" sa Andromeda och skakade på huvudet.

"Andromeda vi kommer få det till förbjudet snart nog i skolan i alla fall, så länge vi får med Greengrass så kommer vi säkert komma längre" sa Alice och la en arm om Andromeda som nickade hon viste att hon var redan klassad som Blodsförrädare, då hon hade börjat dejtat Ted Tonks.

"Ja, jag kan då inte förebrå dej att du försökte å kasta en förbannelse över han, Ron" sade Hagrid med hög stämma för att överrösta dunsarna från fler sniglar som for ner i kopparbaljan. "Men de va kanske tur att din stav slog slint, för annars hade nog Lucius Malfoy kommit farande för å klaga på dej. Nu slapp du i alla fall å råka illa ut."

"Det har Hagrid helt rätt att i att om förbannelsen hade träffat Malfoy så hade Ron förmodligen blivit relegerad från skolan trots att det var hans son som började bråket" muttrade James och såg på Sirius som nickade.

"Jag förstår inte hur Ron kan prata medan han spyr upp sniglar jag vill minnas att jag inte kunde göra det" sa Molly och rös hon försökte att inte tänka på när hon hade blivit träffad av de där förhäxningen.

"Jag skall väl vara mycket glad över att ni tog med mig in i gruppen för nu kommer jag inte låta mina föräldrar övertala mig om att gifta mig med Malfoy inte för vilka pengar eller löften som helst" sa Narcissa och såg på sin händer hon var verkligen tacksam över att Lily hade låtit henne vara med och hon ville inte ha en son som skulle vara så snobbig och inte kunde prata med mugglarfödda eller de som hade en mugglarfödd mor eller far.

"Narcissa oroa dig inte vi kommer se till att kolla dig om du helt plötsligt blir väldigt förtjust i Lucius" sa Merlene och såg på hur Narcissas oro släppte lite mer och hon vände blicken mot Frank som nickade.

Harry skulle just påpeka att man inte kunde råka mycket värre ut än Ron redan hade gjort, men alla sniglar som strömmade ur munnen på honom, men han kunde inte få fram ett ord; Hagrids sirapskola hade klistrat ihop käkarna på honom.

"Nej Harry inte du borde veta bättre än att äta något hos Hagrid" sa Lily och skakade på huvudet och såg på James som nästan dräglade och fick en hård armbåge från Remus som stirrade på henne.

"Vad jag kan inte rå för att jag älskar Sirapskolorna eller sirapstårtor" sa James och såg på de andra som skrattade medan han tog för sig av en sirapstårta som nu hade dykt upp på bordet.

"Jag skall väl glad över att Ron inte äter något hos Hagrid nu när han måste hålla på med efterspelet av sin egna förhäxning" sa Remus och röst till och såg på bilden som visades av Ron.

"Jag undrar om Harry var tillräckligt hungrig för att våga äta hos Hagrid det är bara då man vågar äta hos Hagrid" sa Sirius och såg på boken han hade en gång ätit hos Hagrid men det var också ända gången han hade ätit nere hos Hagrid.

"Det verkar som han inte fick i sig någon frukost och då hade du nog med ätit hos Hagrid" sa Lily och stirrade på Sirius som nickade.

"Det var så den gången jag åt hos Hagrid" muttrade Sirius och såg på gruppen skrattade åt Sirius nerstämda ord.

"Harry!" utbrast Hagrid med ens, som om han hade slagits av en plötslig tanke. "Jag har en gås oplockad me dej. Jag har hört att du delar ut signerar fotografier. Varför har inte jag fått nåt?"

Rasade bände Harry isär tänderna.

"Klart att Harry blir rasande eftersom han inte vill inte vara känd han vill bara vara Harry" sa Lily och såg på boken hon hoppades verkligen att de som de läste nu kunde göra skillnad.

"Bara Harry skulle hata sin berömmelse" sa Sirius och såg hur Lily spände blicken i honom.

"Skulle du vilja vara berömd för att din familj dog, och du har blivit ljugen till hela ditt liv om vem dina föräldrar var och sedan upptäcka att du är berömd för att din familj dog och du överlevde" sa Lily och stirrade på Sirius med iskalla gröna ögon.

"När du utrycker dig så, Lily så hade jag nog inte heller velat vara berömd" sa Sirius och valde att retirera när Lily fäste blicken på honom.

"Bra" sa Lily och skakade på huvudet för att försöka låta Varkatten lägga sig, hade de inte lämnat rummet innan Frank hade läst om att Draco Malfoy hade kallat Hermione Granger för smuttskalle så hade hon nog förlorat kontrollen över sin katt. Lily var glad över att den drycken som hade dykt upp lugnade ner hennes katt mer än hennes mänskliga sida.

"Jag har visst inte delat ut några signerade fotografier" sade han häftigt. "Om Lockman fortfarande går omkring och påstår det…"

Men sedan upptäckte han att Hagrid skrattade.

"Jag skoja bara" sade han och dunkade Harry hjärtligt och glatt i ryggen så att han for på näsan ner i bordet. "Jag förstod förstås att du inte hade gjort de. Jag sa åt Lockman att du inte behövde syssla me såna saker. Du e mycket mer berömd än han – å du behöver inte ens anstränga dej."

"Tur att Hagrid kan driva med Harry" sa James och såg på de andra som nickade.

"Jag tror inte att Lockman blev speciellt glad över att höra det där, han har alltid varit känslig när det gäller att någon är mer berömd en honom eller populär än honom" sa Ted.

"Jag tror aldrig jag har uppfattat hur illa det var" sa Andromeda och såg på Ted.

"Var glad över att du aldrig har sett honom när han är som värst Andromeda" muttrade Sirius och såg på James som nickade.

"Jag undrar hur det skulle bli om man stängde in honom i det här rummet, eftersom Rummet verkar anpassa efter våra önskemål" sa Merlene och såg på sig om i rummet när ännu ett brev dök upp.

Hej.

Husalferna kallar det kom och gå rummet. De visade mig rummet under mitt första år på Hogwarts då mitt elevhem inte gillade mig, eller skall jag säga mina elevhem, jag blev nämligen insorterad i fler än ett första eleven i Hogwarts historia som inte till hör ett ända elevhem utan flera.

Er vän Jocelyn.

Ps har ni kommit på mina två sista namn än ds.

"Det måste vara hemskt att inte bli accepterad i sitt elevhem" sa Alice innan hon såg blicken från Remus och Lily.

"Hon tillhör mer än ett elevhem, hon måste tillhöra Ravenclaw i alla fall så klok som hon verkar vara" sa Remus och såg på Lily som nickade.

"Frågan är vilket det andra elevhemmet är eller om hon tillhör tre eller alla fyra elevhemmen" sa Lily och såg på Frank som stirrade på dem.

"Förlåt" sa Remus och Lily och Frank harklade sig.

"Det gillade han säkert inte att höra" sade Harry, som rätade på sig och gned sig på näsan.

"Nä, de gjorde han nog inte" sade Hagrid med en glimt i ögat. "Å sen talade jag om för honom att jag aldrig läst nån av hans böcker, å då beslöt han sej för å gå. Vill du ha en sirapskola, Ron?" tillade han då Ron dök upp igen.

"Det är rätt Hagrid läs inte de böckerna" sa Remus och fick gruppen att brista ut i ofrivilligt skratt.

"Jag trodde aldrig att jag skulle uppleva den dagen som Remus inte ville att folk skulle läsa" sa James och armbågade Sirius som höll på att sätta i halsen.

"Jag önskar att Remus sa det lite oftare" sa Sirius och dukade under kudden som kom flygandes.

"Ta inte Sirapskolan Ron" sa Ted och skakade på huvudet han ville inte att Ron skulle behöva svälja sniglarna.

"Klart han inte kommer äta den" sa Arthur som hoppades att hans son hade tänkt på de i alla fall att Kolan skulle klibba ihop tänderna på honom.

"Nej tack" sade Ron svagt "Jag vågar inte."

"Kom å se vad jag har drivit opp" sade Hagrid när Harry och Hermione hade druckit upp det sista av sitt te.

I den lilla grönsakstäppan bakom Hagrids hus växte ett dussin av de största pumpor Harry någonsin hade sett. Varenda en var lika stor som ett väldigt stenblock.

"Hagrid har blivit bättre med de där pumporna" sa Sirius och såg lätt besviken ut.

"Sirius han har faktiskt haft några år på sig att lära sig hur han skall göra" sa Merlene och la märket till att Lily rodnade tillsammans med Alice.

"Vad har du och Alice kokat ihop" sa Andromeda och såg på sin vänner.

"Jag gav honom bara ett tips om hur man gör en gödningsbesvärjelse" sa Lily och såg på Andromeda som skakade på huvudet och vände sig om Alice.

"Jag hjälpte honom med ett special gödsel som består av mer än drakgödsel" sa Alice och såg på gruppen som nickade.

"Det var mycket vänligt av er att hjälpa Hagrid" sa Arthur som såg på dem.

"Vi testade allt innan vi gav det till Hagrid så att det inte skulle bli fel" sa Lily och såg på Alice som nickade.

"Vi fick extra poäng i örtlära för det" sa Alice med ett leende.

"Visst växer dom fint, va?" sade Hagrid belåtet. "Till allahelgonafesten. Till dess borde dom va tillräckligt stora."

"Vad har du gött dem med?" sade Harry.

Hagrid kikade över axeln för att försäkra sig om att de var ensamma.

"Jo, jag har, öh, gett dom lite hjälp på traven, du vet"

"Tycker det är synd att han inte berättar att det är du och Alice som har hjälpt honom" sa Narcissa och såg på Lily och Alice som rodnade ännu mer.

"Vi la en förtrollning över Hagrid så han kan inte kan komma ihåg vart han tar lärt sig det eller vem som hjälpte honom med det från början, han kommer bara ihåg hur han gör det" sa Alice och såg på Lily som såg ner på sina händer.

"Det är inte snällt Lily och Alice men som sagt eftersom Hagrid inte får lov att utföra trolldom så kan jag förstå att ni inte vill att det skall komma fram att ni har hjälpt honom" sa Frank och nickade.

Längre bort ifrån gruppen vaknade Bellatrix upp och såg på gruppen som hade befriat henne, hon såg ner på fotografiet som hon hade tagit från fotoalbumet, hon ville veta vad som hände men hon fann boken tråkig att läsa, men hon visste också vad hon skulle göra emot de där mugglarna hon hade läst om, hon var inte förtjust i mugglare men hon ville heller inte leva sitt liv i hat som var vägen med Lestrange, hon log emot gruppen och såg på maten som var framför dem, hon kände sig hungrig och gick tillbaka emot sina systrar.

"Hur är det Bellatrix" sa Sirius som såg på sin kusin som satte sig hos dem.

"Jag tackade er aldrig för vad ni gjorde för mig, jag är glad över att ni släppte mig fri från kontrollen" sa Bellatrix och såg på Narcissa som gav henne en tallrik med mat.

"Vi fick ett tips och valde att hjälpa dig vi anser att ingen skall bli kontrollerad av någon annan" sa Lily och såg på Bellatrix som nickade.

"Tack jag kommer att minnas detta för alltid jag skall låta er läsa vidare och jag hoppas att jag kommer i kap er så att jag kan vara med i läsning nästa bok" sa Bellatrix och reste sig upp och lämnade gruppen.

Harry la märket till Hagrids blommiga skära paraply som stod lutat mot stugans bakvägg. Harry hade redan tidigare haft misstankar om att de här paraplyet inte var vad det såg ut att vara. Han hade faktiskt en stark känsla av att Hagrids gamla skoltrollstav dolde sig inuti det.

"Vad var det jag sa" skrek Alice och såg på Lily som nickade.

"Ja jag vet att du sa att hans skoltrollstav fanns i paraplyet" sa Lily och såg på de andra som skakade på huvudet.

"Jag är mer nyfiken på vem som har förtrollat det" sa James och såg på Sirius och Remus sedan såg han på Merlene, Alice och Lily som verkade stirra på varandra.

"Säg inte att ni känner till vem som gjorde det" sa Sirius och såg på dem.

"Nej men vi tänker ta reda på det före er och reta er med det" sa Merlene och såg på Sirius som såg på Marodörerna och nickade den tysta utmaningen var antagen av dem alla.

"Må bäste laget vinna" sa James och såg på Lily som log.

Hagrid hade egentligen inte tillåtelse att använda magi. Han hade blivit relegerad från Hogwarts under sitt tredje år, men Harry hade aldrig fått reda på varför – om man bara nämnde det allra minsta om saken, harklade sig Hagrid högljutt och blev på något mystiskt vis både döv och stum, tills man bytte samtalsämne.

"Jag önskar att vi kunde få veta hur och varför Hagrid blev relegerad" sa Alice och såg på boken medan stirrade på albumet med Hagrid som stod framför sina pumpor.

"Jag är säker på att våran son kommer att hittade anledningen i någon av de där sex böckerna" sa Lily och såg på James som log över att hon sa våran son.

"Jag hoppas att det är felaktiga grunder så att vi kan ge Hagrid en chans att få sin magiska skolning" sa Remus och såg på gruppen som nickade.

"Skall jag fortsätta läsa eller skall vi diskutera Hagrids relegering" sa Frank som hade bläddrat bland sina sidor som var kvar för kapitlet. Gruppen vinkade åt Frank att läsa.

"En extranäringsbesvärjelse, förmodar jag?" sade Hermione halvt ogillande och halvt road. "Ja, du har då verkligen gjort ett gott arbete med dem."

"De sa din lillasyster också" sade Hagrid och nickade åt Ron. "Stötte på hon häromdan." Hagrid kastade en sneglande blick på Harry, och det ryckte lite i hans skägg. "Hon sa att hon bara va ute å såg sej omkring på området, men jag tror hon hoppades på å stöta ihop me en viss person hemma hos mej" Han blinkade åt Harry. "Om du frågar mej, så tror jag inte hon skulle säja nej till ett signerat..."

"Det låter som ni lärde Hagrid mycket bra om han kommer ihåg det så lång fram i tiden som det verkar" sa Ted och såg på Alice som nickade.

"Vi var med honom i två veckor för att han skulle komma ihåg hur han skulle göra och jag tror att han har lagt till något eget med" sa Lily och såg Boken som de läste ur.

"Klart han har gjort det för så stora var det aldrig meningen att det skulle bli" sa Alice och såg på pumporna som verkade växa framför deras ögon.

"Jag hoppas att Ginny växer ifrån den där Hjälte dyrkan" sa Molly oroligt.

"Jag undrar hur mycket ett fotografi av Harry och att det är signerat skulle vara värt" sa Narcissa och stirrade på de andra som såg på henne med höjda ögonbryn.

"Vad jag bara var nyfiken, efter som Harry verkar vara så pass berömd i våran värld" sa Narcissa och såg på Gruppen som började förstå hur hon tänkte.

"Ovärderlig eftersom Harry aldrig tidigare har gjort något sådan" sa Molly och vinkade emot Frank som läste vidare.

"Äh, håll klaffen" sade Harry.

Ron frustade högt av skratt och det yrde sniglar ner på marken.

"Akta dom!" vrålade Hagrid och drog undan Ron från sina dyrbara pumpor.

"Varför visade han dem pumporna när han vet att Ron spyr Sniglar" sa Molly med en bekymmers rynka mellan ögonen hon stirrade på boken.

"Jag gillar inte att han fortfarande spyr upp sniglar de borde ha tagit honom till Madam Pomfrey" sa Andromeda som verkade skriva ner saker för att hålla kolla på hur illa det verkligen var för Ron.

"Jag tror att de kommer ta honom till Madam Pomfrey snart nog" sa Molly och höll sina händer i knät medan Arthur höll sin hand över hennes.

Det var nästa lunchdags, och eftersom Harry bara hade fått i sig en enda sirapskola sedan tidigt på morgonen, var ivrig att få återvända till skolan och äta. Det tog adjö av Hagrid och gick tillbaka upp mot slottet. Ron hickade då och då, men han stötte bara upp två, mycket små sniglar.

"Det verkar som att det varade knappt tre timmar" sa Andromeda och såg på Molly som nickade det var inte så farligt.

"Jag kan förstå att Harry är hungrig, om han bara ätit en sirapskola, undra hur mycket frukost han fick innan de började sin träning för de framgår inte" sa Alice och stirrade på boken även hon med nu rynkad panna.

"Jag tror inte det är så mycket jag tror att han är väldigt hungrig" sa Lily.

"Lily ät du med" sa Remus och såg på Lily som skrattade och tog för sig av maten som stod framför henne.

"Jag väntar tills Ron slutar rapa upp sniglar innan jag äter" sa Lily nickade mot Frank till att läsa.

Det hade knappt satt sin fot i den kalla entréhallen förrän en röst ropade:

"Där är ni ju, Potter och Weasley!" Professor McGonagall kom gående emot dem med ett strängt uttryck i ansiktet. "Ni ska göra er strafftjänst i kväll båda två."

"Jävlar jag trodde att hon hade glömt bort det" sa James och slog sig själv på låret.

"Inte Minerva McGonagall James aldrig att hon skulle glömma bort en strafftjänstgöring" sa Remus och såg på sin vän som såg på honom med hård blick.

"Vi vet trots att hon är våran Elevhemsföreståndare så är hon den som har gett oss mest strafftjänstgöring" sa Sirius och la armarna i kross och låssades tjura.

"Sluta nu Sirius, vi vet båda att vi förtjänar varje gång vi har varit där" sa James och log emot de andra som skrattade åt Sirius och James.

"Visserligen men jag kan väl få tjura för det" sa Sirius

"Vad ska vi göra, professorn?" sade Ron och försökte nervöst undertrycka en rap.

"Du ska putsa silvret i troférummet tillsammans med Mr. Filch" sade professor McGonagall. "Och ingen användning av magi, Weasley – utan hårt knog."

"Å de är ju enkelt det är bara att göra det utan trollstaven" sa Sirius och fick två slag i bakhuvudet ett från James och det andra från Frank.

"Sirius det där skulle vara våran hemlighet" sa Frank och såg på Sirius som rodnade.

"Vänta hon sa utan magi" sa Sirius och såg på Frank som såg ner i boken och nickade.

"Nej hon har kommit på oss" stönade James och såg på Sirius som nickade.

"Vad talar ni om" sa Narcissa och såg på sin kusin som satt med huvudet i händerna.

"Under alla år som vi har haft strafftjänstgöring så har hon sagt utan trollstav, och vi lärde oss ganska fort hur man gör icke-verbaliska förtrollningar hur man pustar silver, eller gör rent en toalett, senare lärde vi oss hur man gör de utan trollstav, men tydligen har hon täckt igen det där hållet nu" sa Sirius och gruppen runt dem stirrade på dem.

"Jag har aldrig sett er göra bra ifrån er på en lektion men här säger ni att ni kan faktiskt städa med icke-verbaliska förtrollningar och dessutom trollstavslös" sa Lily och såg på James och Sirius som nickade.

"JA" sa Remus som visste vart Lily ville komma.

"Och ändå så ser erat sovsal ut som den gör" sa Lily och såg hur Remus började skratta åt sina vänners ansikte.

"Tja vi har viktigare saker för oss än att städa" sa Sirius och såg på James och sedan på Remus för hjälp.

"Vi vet att ni håller på med era bus hellre än att städa men snälla kan ni hålla lite ordning på era saker jag vill inte behöva se en råtta en gång till springa uppför trappan in i eran sovsal" sa Lily och såg hur James och Sirius båda nickade medan en tanker gick igenom deras tankar, vad hade Peter gjort i sin animagus form i uppehållsrummet.

Ron svalde. Argus Filch, vaktmästaren, var avskydd av alla eleverna i skolan.

"Borde vi inte jobba för att få bort honom med" sa Andromeda och såg på gruppen som nickade.

"Han hatar ju elever och skall inte vara nära dem" sa Ted och la armen om Andromeda som nickade.

"Det borde vara en magiker som har den platsen någon som gillar att göra saker inte som Filch som hatar att städa, hatar elever och allt med magi" sa Remus och skakade på huvudet han viste flera som skulle gärna jobba i skolan.

"Och du, Potter, ska hjälpa professor Lockman att besvara hans beundrarpost" sade professor McGonagall.

"BEUNDRARPOST" Skrek Lily flög upp, drycken höll fortfarande hennes varkatt under kontroll.

"Lily det hjälper inte vi skall se till att Lockman aldrig blir lärare här" sa Remus och såg på Lilys händer som verkade darra.

"Det här är en skolan, okej jag kan köpa att de skall putsa saker eller städa något, till och med att skriva meningar, men att hjälpa en lärare besvara beundrarpost, det ingår inte ens i lärarbeskrivningen" sa Lily och hela gruppen stirrade på henne.

"Hur vet du vad som ingår i lärarbeskrivningen" sa Narcissa och såg på Lily som vaknade av och an.

"Därför att jag tog reda på det i tredje klass efter att jag hade tagit en lektion i mugglarstudier, och insåg att jag visste mer än våran lärare, jag ville se om ämnet var så dåligt som alla sa och jag tänkte efter skolan försöka bli lärare i mugglar studier så att vi lär kommande barn mer om mugglare. Vet ni inte om att mugglare har massförstörelse vapen som är tusen gånger mer effektivare än dödsförbannelsen" sa Lily och såg på de som kom ifrån renblodiga familjer, James hade hört det där från Remus en gång tidigare, men Narcissa och Andromeda, Molly och Arthur och Frank stirrade på henne med stora ögon.

"Det visste vi inte " sa Frank och såg oroligt på de andra som nickade.

"Och om detta så lärs inget ut, förstår ni att den kunskap som vi får här är femtio år gammal" sa Lily och såg på gruppen som nu verkade irriterad.

"Det där tar jag upp med pappa med en gång" sa James och såg på Gruppen som förstod vikten av att uppdatera Mugglar studierna om de inte lärde sig vad mugglare verkligen var kapabla till så skulle deras samhälle gå under.

"Å, nej, kan inte jag också få jobba i troférummet?" sade Harry förtvivlat.

"Absolut inte" sade professor McGonagall och höjde på ögonbrynen. "Professor Lockman bad särskilt att du skulle hjälpa honom. Prick klockan åtta, båda två."

Harry och Ron lommade ytterst nedslagna in i stora salen med Hermione i hälarna, och hennes ansiktsuttryck sade ungefär: Tja, ni bröt ju faktiskt mot skolreglerna. Harry nöjt inte så mycket av sin köttpudding som han hade tänkt sig. Ron tyckte att just han hade fått det värsta straffet, men Harry tyckte detsamma om sitt.

"Jag hade aldrig låtit Lockman ha hand om strafftjänstgöring, dessutom är det fel att Han bad om Harry särskilt skulle hjälpa honom, jag tycker inte om Lockman som lärare" sa Remus och skakade på huvudet.

"Lily, du som har läst Lärarbeskrivningen vad ingår i den" sa Ted och såg på Lily som drog fram tre pergament och kopierade dem.

"Detta är vad som står i beskrivningen lägg märket till att det står att lärare skall till varje buds stående medel skydda eleverna och hjälpa dem, de skall undervisa och de skall stötta eleverna" sa Lily och såg på gruppen som nu läste igenom de mycket förenklade lärarbeskrivningen.

"Snape faller utan för ramen av det här med en gång, det gör Binns med" sa Frank medan han skummade igenom pappret.

"Ja och låt oss hoppas att professor McGonagall hjälper oss, så kommer Lockman aldrig att bli lärare på Hogwarts igen" sa Andromeda och såg på Lily som nickade.

"Jag har redan skrivit tre brev som jag skall lämna över till professor McGonagall och se vad hon säger" sa Lily och såg gruppen som nickade.

"Vi kommer lämna över allt vi kan till professor McGonagall och hoppas att hon hjälper oss tillräckligt för att ändra hur ser på lärare" sa Narcissa och såg på de andra som nickade.

"Vi får hålla ögon och öron öppna så att ingen som inte skall få nys om detta får reda på det" sa Ted och såg på gruppen som nickade.

"Vi måste hålla på säkerheten, så ingen av oss talar om detta utan för detta rummet, och inte med någon annan i våra elevhem" sa Merlene.

"Varför måste vi hålla allt hemligt" sa Molly och såg på de andra som stirrade på henne.

"Vill du att infon som vi får här skall hamna i händerna på Voldemort själv" sa Sirius och såg på Molly som ryggade.

"Nej självklart inte men vi kan ju ge infon till Albus Dumbledore" sa hon och såg på Gruppen som såg på varandra.

"Om Jocelyn hade velat informera Dumbledore, så hade hon skickat böckerna till honom direkt och inte till oss. Hon gav även Minerva McGonagall böckerna, och hon delar dem med Flitwick inte med Dumbledore" sa Lily och såg på Molly som nickade hon ville inte riskera göra Lily arg igen.

"Okej så ni säger eftersom Böckerna inte kommer till Dumbledores kännedom så kommer ni inte informera honom om vad som händer i böckerna" sa Molly och såg på Gruppen som nickade.

"Vi läser igenom alla sju böckerna och framkommer det att vi har missbedömt Dumbledores inblandning i det som har hänt så kan vi tänka oss att låta honom läsa dem men eftersom han placerade Harry hos min syster så vill jag inte ge Dumbledore för mycket inflytande han kan ju ta böckerna från oss" sa Lily och såg på Gruppen som nickade medan Molly satte sig och såg på Arthur som nickade han med.

"Molly vi måste se om vi kan ända vissa saker men låta andra förbli som de skall vara, du vill väl inte riskera att du inte får dina sju barn" sa Arthur och såg på Molly som nu gick med på att vara tyst i alla fall tills böckerna var slut.

"Filch kommer hålla mig kvar där uppe hela natten" sade Ron dystert.

"Och ingen magi! Det måste finnas minst hundra pokaler i det där rummet. Jag är inte bra på att putsa på mugglarvis."

"Borde kanske lära honom att pusta ordentligt hemifrån" sa Ted tyst.

"Jag tror ingen som inte är född i trollkarlsfamilj är duktig på att göra saker på mugglarvis eftersom de bara har behövt svänga på sin stav och sakerna har fixat sig" sa Lily och såg på Ted som nickade han med han kunde inte tro hur lata trollkarlar var.

"Och är det för jobbigt så ber de husalfer om hjälp" sa Ted och såg på Andromeda som stirrade på honom.

"Har inte jag lärt mig att göra mer saker på mugglarvis" sa Andromeda och stirrade på sin pojkvän som log emot henne.

"Jo Andromeda älskling, men jag och Lily talar om den generella trollkarlsvärlden" sa Ted och kysste Andromedas kind.

"Snygg räddning" mumlade James lågt till Ted som nickade svagt nog.

"Jag skulle mer än gärna byta med dig" sade Harry med dov röst. "Jag har fått en hel del övning i att pusta silver hos familjen Dursley. Svara på Lockmans beundrarpost… det kommer att bli en mardröm…"

"Skojar Harry med oss" frågade Remus och såg på boken som verkade inte ge något svar men det kom inte heller något brev från framtiden.

"Jag tror inte det, min mor och far har en mycket fin silver samling som de brukade låta oss pusta som straff när vi hade gjort något dumt, och jag är helt övertygad om att Petunia skall få den som bröllopsgåva då hon är äldre än mig" sa Lily och såg på gruppen som skakade på huvudet.

"Vad det jag tyckte det var kul att puts silver det var som att gå in i en annan värld det var visserligen innan jag började här" sa Lily med en lät rodnad på sina kinder.

"JAg håller med Harry det kommer bli en mardröm att besvara Lockmans beundrar post jag kan verkligen inte tro att det är en godkänd strafftjänstgöring" sa Ted och skakade på huvudet, han hade sett hur Lockman sitta och signera bilder med sig själv och skickat iväg dem till sina så kallade beundrare, Ted hade en gång fått sitta och hjälpa honom med att skriva adressen och det tog timmar.

"Var det inte det jag räddade dig ifrån en gång" sa Andromeda och såg på Ted som nickade.

"Vad menar ni" sa Alice och såg på Andromeda som log.

"Det var Lockmans andra år här på skolan, och han påstod sig ha beundrare men behövde hjälp att skriva adressen, och Ted satt och läste en bok och helt plötsligt hade Lockman satt sig bredvid Ted och tackade så mycket för att Ted hade erbjudit sig att hjälpa honom med kuvertet" sa Andromeda och såg på gruppen som skakade på huvudet.

"Jag minns att jag inte kunde skriva på två dagar efter det" sa Ted och vinkade åt Frank att fortsätta läsa.

Lördagseftermiddagen tycktes flyga i väg, och innan de visste ordet av var klockan fem minuter i åtta. Harry gick på släpande ben upp till Lockmans kontor på andra våningen. Han bet ihop tänderna och knackade på.

Dörren flög genaste upp. Där stod Lockman och log strålande mot honom.

"Å, här har vi den lille odågan!" sade han "Kom in, Harry, kom in."

"Jag kan inte förstå hur Harry kan tillåta lärare vanhedra honom på det där sättet" muttrade James och såg blicken från Lily som såg på honom.

"Som ända överlevare av familjen Potter skall han egentligen tilltalas Lord Potter, eller Mr. Potter om han inte vill vara så formell" sa James och såg på Lily som nickade.

"Andromeda, Narcissa och Sirius om något skulle hända mig eller Lily något kan ni lära våran son vad som krävs av honom för att ta upp sin mantel i familjen Potter" sa James och såg på sin bror och på två kvinnorna i familjen Black som skulle kunna föra sig i familjens kretsar med stil och elegans.

"Oroa dig inte James er son kommer kunna den här gången inte uppfostras hos mugglare och han kommer få veta allt om hans föräldrar och hans uppfostran kommer vara mugglar och magisk" sa Narcissa och såg på Lily som nickade som tack.

På väggen hängde, klart upplysta av skenet från många tända stearinljus, otaliga inramade fotografier av Lockman. Han hade till och med signerat några av dem. Ytterligare en stor hög med bilder låg på hans skrivbord.

"Du kan adressera kuverten!" sade Lockman åt Harry, som om det var en kolossal ära att få göra det. "Det här första är till Gladys Gudgeon, den rara lilla flickan – en mycket trofast beundrarinna."

"Att den flickan inte har sett igenom honom än" stönade Ted och gruppen stirrade på honom.

"Vad menar du" sa Frank och höll ner boken.

"Den flickan är en av de första som han påstod vada hans beundrare och jag hade nog hållit noga kolla på hur Lockmans karriär hade gått" sa Ted och såg på de andra som nickade.

"Jag hade personligen haft sten koll på allt som hade med Lockmans karriär att göra, eftersom jag vet att han ljuger om allt som inte har med hemläxa eller lektioner" sa Andromeda och stirrade på boken.

"Jag önskar att vi kunde hindra Lockman från att ljuga" sa Merlene och vände blicken mot Lily och Alice som verkade tänka.

"Ingen av de förtrollningar vi har än så länge är inte permanenta de varar i två till tre timmar om vi har tur" sa Alice och såg på Lily som nickade.

"Men det vanligaste är två till tre minuter" sa Lily.

"Det räcker inte" muttrade Sirius och såg på Lily och Alice som skakade på huvudet.

"Nej det räcker inte alls om vi skall avslöja Lockman som lögnare" sa Alice.

Minuterna sniglade sig fram. Harry lät Lockmans röst skölja över sig medan han vid lämpliga tillfällen svarade "Mmm" eller "Just det" eller "Jaså" Då och då uppfångade han någon fras i stil med: "Berömmelsen är en flyktig vän, Harry" eller "Ryktbarhet förpliktar, glöm inte det."

"Jag tror vi måste ta honom till Madam Pomfrey och kolla så att han inte har blivit förhäxad" sa Frank och såg upp från boken.

"Nej Frank så där håller han på jämt oroa dig inte det där är normalt beteende för Lockman" sa Andromeda.

"Pratar ni om Lockman" Frågade Bellatrix och satte sig bredvid Narcissa.

"Mm han är lärare i bok två" sa Narcissa och såg på kapitlet som Bellatrix var på.

"Fanns det verkligen en trehövdad hund i skolan" sa Bellatrix och fick albumet och tittade igenom de bilder hon hade missat.

"Bellatrix vad hände med din uggla" sa Andromeda och såg på Bellatrix som verkade tänka till.

"Jag vet inte Andie, jag vet att jag kom hem från skolan och något hände så fort jag satte foten innan för dörren, jag kan inte minnas något får hela de sommar lovet, men jag vet att pappa var arg på mig för att jag hade sagt till honom att jag inte ville vara Lestranges flickvän, för att han var så hårdhänt emot mig, sedan minns jag att när jag kom till Hogwartsexpressen så var det som att jag aldrig hade sett någon mer underbar kille än Rodolphus Lestrange, och de har hållit i sig tills ni kastade de där motförhäxningar mot mig i dag, jag har knappt något minne från de där åren" sa Bellatrix och såg på Andromeda och Narcissa som stirrade på henne.

"Så du menar att du pappa kontrollerade dig den sommaren" sa Narcissa och stirrade på Bellatrix som nickade.

"Fast jag minns inte mycket av det" sa Bellatrix och tittade ner i albumet hon ville verkligen inte förlora kontrollen över sitt liv igen som hon hade gjort.

"Oroa dig inte vi kommer prata med Snigelhorn och du kommer ha ett ställe att bo på så du behöver inte åka hem till pappa, och du kommer kunna bo i det här rummet tills sommarlovet har börjat och undersommarlovet skall vi se om vi inte kan sätta dig i en annan skolan i stället för Hogwarts" sa Narcissa och såg på Andromeda för hjälp.

"Oroa dig inte, vi har en plan oroa dig inte" sa Andromeda och såg på Bellatrix som torkade tårarna från sina kinder.

"Tack jag hoppas verkligen att jag inte behöver möta pappa efter att Lestrangs talat om för honom att jag är fri från hans kontroll" sa Bellatrix och reste sig upp.

"Du får sitta med hos oss om du vill" sa Lily och såg på Bellatrix vars ögon hade blivit mycket vänligare sedan de hade brutit förtrollningen.

"Nej jag skall läsa klart första boken sedan hoppas jag att hinna i kap er" sa Bellatrix och gick och satte sig i sitt hörn.

"Bella har alltid varit en snabb läsare" sa Narcissa och såg på gruppen som godtog förklarningen.

"Jag kan inte tro att Bellatrix har vart kontrollerad genom åren som har gått" sa Sirius och såg på sina händer.

"Sirius vi har Jocelyn att tacka för att vi fick tillbaka våran syster" sa Narcissa och såg på Sirius som nickade.

"Vem hon än är så sätter hon sitt egna liv på spel för att rädda andra" sa Sirius och såg på dem som satt runt bordet ingen av de hade tänkt på det hur mycket Jocelyn offrade, vems barn var hon, hur kände hon till alla vid namn.

"Jag hoppas på ett sätt att hon kommer överleva än då oavsett vad som händer i framtiden" sa Andromeda och höll sina fingrar korsade.

Stearinljusen brann allt lägre ner och de flämtande lågorna kastade ett dansande sken över Lockmans många rörliga ansikten, som betraktade Harry från väggarna. Han skrev ut Veronica Smethleys adress med värkande hand – det kändes som om det var minst det tusende kuvertet. Det måste väl snart vara dags att sluta, tänkte han olyckligt. Snälla nån, låt det snart vara slut…

"Håller med dig Harry det måste ta slut någon gång" sa Ted och suckade.

"Hur lång tid tar det för ett stearinljus att brinna ner" sa Narcissa och såg på Lily och Ted som verkade tänka efter.

"Det tar i den icke magiska världen fyra timmar men här tar saker och ting längre tid" sa Lily och såg på Ted som nickade.

"Då har Harry haft strafftjänstgöring i drygt fyra timmar om vi förutsätter att ett stearinljus brinner i samma hastighet som de mugglare använder" sa Andromeda och stirrade på boken.

"Jag hoppas verkligen att han inte behöver vara kvar där längre. Fyra timmar är tillräckligt för att bli fördummad av Lockmans ord, dessutom kommer Harry ha skrivkramp i handen om han skall skriva mer adresser" sa Ted och såg på de andra som nickade.

Då hörde han någonting – någonting som varken var ljudet från de slocknande, fräsande stearinljusen eller Lockmans pladder om sina beundrare.

"Och nu kommer mystiska mumlande fram" muttrade Frank och såg på gruppen som stirrade på honom.

"Vad jag har funderat på vart mystiska mumlade kommer in, eftersom vi redan har hört någon säga smutsskalle så borde vi få veta mer om mumlandet nu" sa Frank och såg på sina vänner.

"Det har vi nog undrar över hela kapitlet" sa James och stirrade på boken med nyfiken blick.

"Frågan är vad det är för mystiska mumlade som finns på Hogwarts" sa Sirius och såg på de andra som nickade.

"Glöm inte att vi har en husalf som varnade Harry för något som kunde hända på Hogwarts" sa Remus och höll koll på sina anteckningar för att kunna se om han kunde lista ut vad som höll på att hända på Hogwarts i tid den här gången.

"Kan jag få läsa" muttrade Frank och ångade att han hade avbrutit sig själv.

"Förlåt Frank men jag tror kapitlet är lite väl trögt just nu" sa Lily och gned sina tinningar hon gillade inte böckerna.

"Lily du kanske skall dricka lite till av det här" sa Remus och höll fram flaskan som var märkt med Lilys initialer, Lily tog en klunk och kände hur kroppen slappande av.

"Vem Jocelyn än är så är en hon en duktig trolldrycksframställare" sa Lily och tog ännu en klunk av den ljusa lila väskan. James såg på Remus som nickade Lilys katt var på väg fram, Remus kände av Lily bättre eftersom han var en varulv, och de borde berätta för henne om att han och Sirius var animagus och kunde hjälpa henne om det blev så illa att hennes katt skulle hamna utom kontroll.

Det var en röst, en röst som kylde ända in i märgen, en röst fylld av iskall ondska, som tog andan ur en.

"Kom… kom till mig… låt mig sarga dig… låt mig slita sönder dig… låt mig döda dig…"

"Okej det där är inte bra" sa Merlene och såg på gruppen som just hade stelnat till, de alla svalde och stirrade på varandra.

"Någon vill döda någon i en skola full av barn" sa Alice och gned sina armar.

"Är det bara jag som tyckte att temperaturen har sjunkit här inne" sa Lily och såg på gruppen som nickade.

"DE där orden det får det som is i kroppen på en" sa Molly och såg på Arthur som nickade.

"Det måste vara något fel med den rösten det bådar inte gått" sa Arthur och såg på Frank som darrade.

"Låt oss hoppas att vi inte möter vad som än har sagt de där orden" sa Frank och såg ner i boken med darrade händer.

Harry hoppade högt upp i luften och lämnade en stor lilafärgad plump på Veronica Smethleys gata.

"Vad?" sade han med hög röst.

"Ja, är det inte otroligt!" sade Lockman. "Sex hela månader överst på bestsellerlistan! Slog alla rekord!"

"Å den där idioten" sa Ted och stönade de stirrade på varandra.

"Jag tror inte Lockman kan höra den där rösten" sa Lily med ostadig röst och stirrade på boken hon kände hur hennes katt inte riktigt ville vara stilla.

"Lily fokusera" sa Remus som hade läst vad den där drycken gjorde.

"Tack Remus" sa Lily efter ett par andetag.

"Tacka Jocelyn" sa Remus och såg på Lily som nickade.

"Tack Jocelyn, och råttan klarade sig igenom levande" sa Lily och såg på den levande råttan som stirrade på dem.

"Nej" sade Harry upphetsat. "Den där rösten!"

"Förlåt?" sade Lockman och såg förbryllad ut. "Vilken röst?"

"Den… den där rösten som sa… hörde inte professorn den?"

Lockman tittade ytterst förvånat på Harry.

"Klart att Professor Lockman inte hör den mystiska rösten som talar om att döda någon" sa Narcissa med ett hån i rösten.

"Jag tror han inte skulle klara av att möta vad som än framkallar den där rösten" sa Andromeda och såg Boken med avsmak.

"Jag är inte säker på att vi kommer få veta vad rösten kommer ifrån" sa Merlene och såg på gruppen som verkade se på henne med nyfiken blick.

"Tror du verkligen det Merlene för jag tvivlar inte en sekund på att Harry kommer möta den där rösten någon gång under boken, för det är bara vem Min gudson är" sa Sirius och såg på de andra som verkade tänka till igen.

"skall jag läsa det sista nu" sa Frank och såg på gruppen som nickade

"Vad är det du pratar om, Harry? Du håller kanske på att bli lite trött? Å, du store tid – titta vad klockan har blivit! Vi har varit här i nästan fyra timmar! Det är otroligt så tiden har flugit i vägen, tycker du inte?"

"Det var ändå inte så farligt men eftersom det var med Lockman så känns det tio gånger värre" sa Ted och såg på gruppen som verkade andas ut.

"Nej Lockman tiden har inte flugit förbi, det är bara du som tycker det" sa Remus och kände hur varje hår på hans armar stod ut från kroppen han hade inte kommit över orden som hade låtit som de kom ifrån väggarna i rummet.

"Jag måste erkänna att vad Jocelyn har gjort så är hon väldigt duktig, för det lät som ljudet kom från väggarna" sa James och såg på Remus som nickade.

"Det är ändå bra att Lockman skyller på att Harry hör röster för att han är trött, det kan vara ett sätt att slippa ur strafftjänstgöring" sa Sirius och började tänka på det när han såg, tjejernas händer dras i mot trollspöna.

"Jag menade inte säga att någon vill döda någon men fråga om Professorn hörde den där rösten" sa Sirius och såg på de stirrade på honom medan Frank skakade på huvudet och såg ner i boken igen.

Harry svarade inte. Han lyssnade spänt för att höra rösten igen, men det hördes ingenting förutom Lockman, som talade om för Harry att han kanske inte alls skulle ha lika stor tur nästa gång han blev straffkommenderad. Med en känsla av förvirring lämnade han Lockmans kontor.

"Tack och lov att den är över" sa Andromeda och såg på Ted som nickade.

"Jag hoppas att det var Harrys ända strafftjänstgöring med honom" sa Ted och såg på boken som Frank höll i.

"Jag tror att det är tur att Harry inte hörde rösten igen." sa Remus och såg på Lily som nickade, hennes katt ville ut men hon kunde inte göra det inte nu inte med trolldrycken i kroppen, hon var tacksam Jocelyn hade hittat en hjälpmedel mot hennes sjukdom.

"Det är knappt en och en halv sida kvar" sa Frank och såg på gruppen som andades ut, medan Frank läste vidare,

Det var så sent att Gryffindors uppehållsrum nästan var tomt på elever. Harry gick raka vägen upp till sovsalen. Ron var ännu inte tillbaka. Harry drog på sig pyjamasen, kröp i säng och väntade. En halvtimme senare kom Ron äntligen. Han gned försiktigt sin ömma höger arm och förde med sig en stark lukt av putsmedel in i det mörka rummet.

"Om Harry hade fyra timmar, så hade Ron fyra och en halv timme" sa Molly och såg på boken hon gillade inte orättvis behandling.

"Molly vi vet ännu inte varför Rons strafftjänstgöring var längre" sa Arthur och drog upp Molly så hon satt i knät på honom.

"Mina muskler är alldeles förstörda" stönade han och sjönk ner på sängen.

"Molly jag tror du måste låta dina barn pusta mer silver, för det tar fyra timmar att pusta silver på mugglar vis utan att man spyr upp sniglar" sa Lily och såg på Molly som nu verkade se vad som kunde ha gjort att Ron hade en halvtimmes längre strafftjänstgöring än Harry.

"Tror ni att han spydde upp sniglar under tiden" sa Molly och såg på Lily som nickade.

"Han hade två små innan de fick lapparna" sa Merlene och såg på Molly som lutade sig tillbaka och stirrade på Frank som läste vidare.

"Han tvingade mig att polera om quidditchpokalen fjorton gånger, innan han var nöjd. Och sen fick jag en attack till och spydde upp massor med sniglar över skolans hederspris för särskilda insatser. Det tog en evighet att tvätta bort allt snigelslemmet… Hur var det hos Lockman?"

"Han har blivit snällare, kom du ihåg när vi putsade den där pokalen 28 gånger" sa James och såg på Sirius som nickade.

"Japp men det var tillsammans vi fick det, så det var fjorton gånger var" sa Sirius med ett leende.

"Och varför gjorde vi det för" sa James och stirrade upp i taket.

"För att ni var oansvariga nog att sätta av fyrverkerier i hans kontor när han var där inne" sa Lily och såg på dem.

"Nej det gjorde vi inte det var därför vi fick strafftjänstgöring, vi var faktiskt oskyldiga till den händelsen men vi kunde inte ta reda på vem som gjorde det" sa Sirius och såg på gruppen detta var en av de få gångerna som Marodörerna var helt oskyldiga.

"Vänta lite jag minns det där" sa Bellatrix från hörnet där hon satt och reste sig upp och såg på Sirius som väntade på at hon skulle fortsätta.

"Det var någon ur Slytherins elevhem som gjorde det, men det var inte Malfoy, Nott eller Lestrange" sa hon och såg på Sirius som nickade.

"Så där har ni det vi försökte aldrig döda Filch även om vi hatar honom" sa James och såg på gruppen som nickade.

Med låg röst, för att inte vecka Neville, Dean och Seamus, berättade Harry exakt vad han hade hört.

"Och Lockman sa att han inte kunde höra det?" sade Ron. Harry kunde se att han rynkade pannan i månljuset. "Tror du han ljög? Men jag fattar inte, också nån som var osynlig hade varit tvungen att öppna dörren för att komma in."

"Jag tror vi behöver utbilda våra söner mycket mer än vad som har skett" sa Arthur och såg på Molly som verkade känna sig stött.

"Det fanns ingen mer i rummet för rösten kom från väggen som om den befann sig i väggen" sa Remus och såg på Molly som nickade nu.

"Jag undrar hur Harry tänker" sa Sirius

"Jag tror han tänker liknade även om han inte förstår att rösten kommer från väggen vi hörde den alla ihop från väggen det är vi hundra på" sa Lily och såg på Merlene och Alice som nickade.

"Den var runt oss, från alla sidor" sa Bellatrix och satt bredvid Narcissa nu.

"Har du läst klart boken" sa Andromeda och såg på Bellatrix som skakade på huvudet.

"Nej inte än men den rösten skrämde mig, så jag sitter gärna med er och läser nu" sa Bellatrix och gruppen log emot henne.

"Det är en mening kvar nu" sa Frank och såg på gruppen som vände blicken emot honom.

"Jag vet" sade Harry. Han lade sig på rygg i sängen och stirrade upp i sänghimlen ovanför. "Jag fattar det heller inte."

"Jag tror att Detta kommer sätta griller i huvudet på Harry tills han har löst problemet" sa James och skakade på huvudet.

"Och vem har han fått det ifrån" sa Lily och såg på James som rodnade.

"Du är lika illa du Lily" sa Merlene och såg på Frank som stängde igen boken och lutade sig fram och stirrade på pergamentet.

"Här Molly din tur" sa Frank och kastade boken till Molly som tog den och Frank la sig ner på rygg.

"Jag fattar inte att ni orkade läsa förra boken" sa Frank och såg på Lily som log.

"kan vi ta en bensträckare innan vi läser nästa kapitel" sa Remus och såg på alla som nickade och reste sig, Andromeda och Narcissa gick och pratade med Bellatrix om hur rummet fungerade, och Remus tog tag i Lily och ledde henne till ett mörkt hörn.

"De där trolldryckerna ger dig kontroll, så skifta vi är i mörker och ingen hör oss" sa Remus och såg på Lily som andades och skiftade form.

Längre fram i tiden

Jocelyn höll just på att lämna vidbehovsrummet hon hade hämta sina saker, hon var den enda som tillhörde flera elevhem och hon hatade det Hatten hade vägrat välja ett elevhem till henne, hon skyndade sig emot sin lektion i trollkonsthistoria och hörde rösten av professor McGonagall och hon lät inte glad.

"MISS SHADOW" Skrek Professor McGonagall och Jocelyn vände sig om och höll ena ögat slutet.

"Professor McGonagall vad kan jag hjälpa er med" sa Jocelyn med så lugn röst hon kunde uppbåda.

"Vill du förklara för mig varför jag har ett minne av att en häst faller från taket i stora salen under den tiden som James Potter och Lily Evans Gick i skolan här" sa professorn och stirrade på henne.

"En missberäkning, Professor jag fick lite bråttom med att skicka i väg djuren, och det ledde till att det spriddes i delar över hela skolan, jag ber så mycket om ursäkt professorn de kommer inte ske igen" sa Jocelyn med uppriktig röst och såg på sin lärare.

"Har du löst problemet med Lilys problem" sa Minerva och andades ut, hon hade gett Jocelyn all information om Varkatter.

"Ja professorn jag har skickat tillbaka en dryck som gör att hennes katt inte kan komma fram i närheten av andra människor, men hon måste dricka den när katten börjar känna sig orolig för att den skall göra bäst effekt" sa Jocelyn och såg på professor McGonagall som nickade.

"I väg till lektionen" sa Minerva och såg på sin klipskaste elev som skyndade sig iväg emot lektionen.

Tillbaka hos Marodörerna och de andra,

"Remus kommer du, och vart har du gömt Lily" sa Sirius och såg på Remus som kom och tog en flaska med sig tillbaka till skuggorna.

"Vi kommer jag skall bara låta Lily dricka detta" sa Remus och såg på de andra som skrattade och skakade på huvudet medan Molly satte sig bekvämt och harklade sig för att börja läsa.

---

Jag hoppas på att det var värt väntan.

Jag har alltid gillar Bellatrix och kände att hon var värd att komma med i berättelsen så vi får väl se vart de leder till.

Har ni några idé på vilka elevhem Jocelyn tillhör utom Slytherin, det är anledningen till att hon sover i Vid-behovs rummet