Anna-Karin tittar på listan som nu sitter på det i övrigt tomma kylskåpet. Allting som står där ska alltså hinnas med innan jul, hur hade Minoo tänkt där? Självklart var det Minoo som hade kommit på de flesta sakerna, Linnéa brydde sig inte och Vanessa var bar ointresserad. Hon själv hade kommit på en punkt eller två, men Minoo hade verkat klara det bra själv.

Listan innehåller fler saker än vad Anna-Karin tror att de kommer att klara av. Inte för att det är så mycket egentligen, men att förvänta sig att de fyra skulle klara av att organisera sig såpass, det var lite för mycket begärt.

Även trots att de har räddat världen så har samarbetet fortfarande mycket att önska, kanske just därför också. De hade upplevt extrema saker med varandra, men vardagen hade alltid varit långt borta. Julhandel är något helt annat än att kämpa med hela världens öde på sina axlar. hon slänger en sista blick på listan innan hon går in på sitt rum. Hon har en bok att läsa över jullovet och det funkar som tidsfördriv.

Jullista

-Julgran

-Köpa julpynt

-Mäta takhöjd

-Köpa lagom stor julgran

-Hänga upp julpynt

-Sätta upp adventsljusstakar

-Pynta granen

-Julstäda

-Julhandla mat

-Julhandla paket

-Julhandla var och en för sig

Linnéa suckar och sparkar till en klädhög. Hon förstår inte vad Minoo tycker är så viktigt med att ha julgran och en massa sån skit, om de nu prompt ska fira jul kan de väl få göra det på nåt annat sätt? Själv hade hon valt, att inte fira alls. Ge en present till Vanessa kanske, men inte mycket mer. Hel julen är överskattad, snö likaså, den som föll imorse är säkert bara slask imorgon ändå.

För att få bort tankarna från Julen börjar hon istället städa, en av de jävla punkterna på Minoos lista. Vanessas grejer slängs i ett hörn och hennes egna saker lägger hon där de ska vara, eller där de skulle kunna vara. Rummet har inte varit ordentligt städat sen de flyttade in i höstas och ingenting har någon egentlig plats och det behövs inte. De har ju klarat sig perfekt hittills och allt skräp ligger, som Minoo uttryckte det "iallafall samlat i ett rum". "Och all ordning ligger visst samlad i en hjärna" muttrar Linnéa.