Thalia606: Hej Thalia, jag är glad att du gillade kapitlet :) Hoppa att du lyckades organisera dig, kan definitivt känna igen mig i att känna som om man har tusen saker att göra, jag har definitivt haft den känslan hela december.
Blir ett litet minikapitel den här gången men bättre än inget. Hoppas du har det bra och var rädd om dig med, kram Lea.

Merinus: Hej, kul att du gillade kapitlet. Mår definitivt bättre nu när jag återfunnit mitt intresse för det, hade blandade känslor av sorg och skuld när intresset försvann så det var väldigt skönt att det kom tillbaka.

Karen potter 97: I am also looking forward to the chapter about the ministry battle, even if I dread it considering Sirius. I'm happy that you liked the chapter.

Bokmalvan: Kul att du gillade kapitlet. Mitt bottennapp kom också med att JKR började hålla på på twitter, det var väldigt frustrerande och gjorde mig både arg, ledsen och besviken. Men försöker hålla texten separerad från författaren, death of author and all that. I alla fall, det verkar som om förra kapitlet kom väldigt lägligt och ljusa upp fler personers dagar. Jag är glad att du gillar min tolkning av Sirius, ska man gå enbart på boken så stämmer din tolkning mer och det skulle vara otroligt svårare för dem att ha en fader-sons relation till varandra. Jag försökte att blanda Sirius från böckerna och Sirius från filmerna och landade då på någon som är lite mer mentalt stabil och har möjlighet att, tillsammans med andra, ta hand om Harry. Så det gör mig väldigt glad att höra att du finner min tolkning väldigt fascinerande och att det dessutom även påverkar hur du ser på bok-Sirius. Det är väldigt kul att experimentera med karaktärerna och hitta deras personligheter.

Tinsy-girl: Glad att du gillade kapitlet och att det kunde muntra upp dig. Haha det blev ingen ihjälslagning men Sirius är definitivt arg på Snape, det enda som stoppar honom från att hoppa på honom är troligtvis risken att det kommer försvåra hans fall att bli fri och få vårdnaden av Harry. Men jag är glad att du gillade Sirius förolämpningar.
Åh det var jag inte medveten om, samtidigt så har jag inte så stort intresse för mugglarportalen så lider inte jättemycket av det.

AN: God jul allihopa! Kapitlet är lite senare än vad jag planerat men jag har haft fullt upp med skolan och jobb. Jag ville dock inte lämna er helt utan något och skrev ihop ett kort kapitel som ni kan läsa tills vidare. Jag håller på för fullt med nästa kapitel. Tills dess god fortsättning och gott nytt år!

Madam Bones såg sig om i kontoret, fylld av en känsla av frustration. Hon ville inget hellre än att föra sina händer genom håret och dra i det, men hon var omgiven av sina kollegor, kollegor som hon var ansvariga för. Hon kunde inte visa hur frustrerad hon var för dem. Istället knöt hon ena näven hårt, gömd från de andras ögon av ärmen på klädnaden.

"- avbryta, madam Bones? Det här är sista rummet."

Madam Bones ryktes från sina tankar vid frågan och tittade upp på Walker som stod i dörröppningen in till sovrummet.

"Förlåt Walker, mina tankar var någon annanstans, kan du upprepa vad du sade?" frågade madam Bones och vände all sin uppmärksamhet mot mannen.

Walker gav ifrån sitt ett lätt skratt innan han blev allvarlig igen. "Vi är klara med alla andra rum, det fanns inte så mycket att anmärka på i de flesta av dem. En del oroväckande saker i vissa kontor eller gemak som vi kommer att följa upp på så snart vi kan."

"Och det här kontoret?" frågade madam Bones och såg sig omkring på den skrikiga färgen.

Walker grimaserade. "Inget alls. Allt ser ut att vara i ordning. Det enda kriminella är den överdrivna användningen av färgen rosa."

Madam Bones gav ifrån sig en ilsken väsning. Hon visste redan innan hon frågade vad svaret skulle vara, någon av aurorerna skulle ha hämtat henne omedelbart om de hade hittat något. Ändå var hela hennes kropp fylld av frustration och ilska över bristen på bevis.

"Jag vet att det inte är svaret du ville höra, men vi har ingenting."

Madam Bones gnisslade tänderna. "Så vi har ett flertal elever med berättelser om tortyr, vi har ärr på elevernas händer efter tortyren men vi saknar ett vapen eller något som kan stärka elevernas ord?"

"Tack vare miss Granger har vi tre pergament skrivna i blod med varsin mening som upprepas konstant", påpekade Kingsley och stängde kontorsdörren bakom sig.

Madam Bones fnös frustrerat. "Du vet lika väl som jag att vilken medioker advokat som helst kan argumentera för att de skapat pergamenten med blod själva. Så länge vi inte har en penna att knyta till det kommer vi inte komma någonstans."

Kingsley grimaserade. "Det är ett problem. Jag fick i alla fall äntligen Moody att lämna Snapes kontor. Jag tror inte det finns en pryl han inte vände uppochner på", tillade han och himlade med ögonen.

"Ja, jag fick en rapport från Wilson om det. Han verkade trivas att samarbeta med Moody men jag undrar om det var så klokt att placera dem tillsammans… vi kan åtminstone vara säkra på att det kontoret är ordentligt genomsökt", madam Bones skakade på huvudet.

"Madam Bones, vad ska vi göra?" upprepade Walker och tittade på klockan.

Madam Bones såg sig om och stirrade på skrivbordet, på bokhyllan och de små borden täckta av rosa dukar, på askan som sparkats ut från eldstaden och nu låg på golvet. "Kingsley?"

"Ja, madam?" sade Kingsley och ställde sig mer rakt så han inte längre lutade sig mot dörrkarmen.

"Ta med dig Moody ner till stora salen och återvänd till läsningen, jag vill inte att ni två deltar i genomsökningen av det här kontoret. Håll ett öga på vad som händer där nere, håll ett särskilt öga på både Umbridge och Snape, för säkerhets skull."

Kingsley nickade och lade ner ett pergament på skrivbordet innan han försvann ut hur kontoret i jakt på att hitta Moody och tvinga ner honom till salen för att fortsätta läsa. Ett leende täckte hans läppar när han vandrade nerför korridoren och tänkte på läsningen. Det skulle bli intressant att fortsätta få veta vad som hänt, eller eventuellt vad som skulle hända i framtiden om de hunnit så långt medan han var borta. Det var enkelt för honom att medge att det var fascinerande att läsa om Harrys tankar och hans äventyr på Hogwarts tillsammans med Ron och Hermione.

Madam Bones vände sig om och tittade på Walker efter att dörren stängdes bakom Kingsley. "Hämta Wilson, vi är inte klara här än. Om vi så måste vända hela kontoret upp och ner för att hitta pennorna så får vi göra det. Vi är inte färdiga med det här rummet. Vi fortsätter hela kvällen och imorgon om vi så måste."

Walker höjde ett ögonbryn men nickade. "Ska ske. Men du borde ställa dig in på att vi inte kommer hitta något. Det verkar inte som om vi kommer hitta något, allt ser ut att vara i sin ordning."

"Hämta bara Wilson, vi har missat något", svarade madam Bones korthugget och Wilson nickade innan han försvann ut ur dörren. Madam Bones sjönk ihop och lutade sig mot skrivbordet och drog en hand nerför ansiktet. Hon såg sig runt om och skakade på huvudet, kände sig hånad av alla söta kattungar som jammade i sina tavlor, av de torkade blommorna som stod i sina runda vasar. "Vi ska hitta det, vi kan inte svika barnen", mumlade hon för sig själv innan hon knuffade ifrån sig skrivbordet och stegade fram mot det närmaste runda bordet som hade ett smyckeskrin på sig och ett gäng vaser för att undersöka dem. "Vi kommer inte svika dem", mumlade hon igen medan hon förde sitt trollspö över skrinet.

...

Kingsley kom ner i hallen framför stora salen och såg sig om, undrandes vart han skulle bege sig nu för att hitta mannen han letade efter. Ur ögonvrån kunde han se något röra sig och han vred långsamt på huvudet och fick syn på Moody på väg nerför trappan till fängelsehålorna.

"Alastor, kom hit!" han höjde rösten från sitt normala tonläge så att rösten skulle kunna höras ordentligt för den gamla auroren.

"Kingsley, har du några nyheter från Amelia?" frågade Moody medan han stampade över till honom.

Kingsley höjde ett ögonbryn och lät blicken vandra över till den nu tomma dörröppningen ner till fängelsehålorna. "Tillbaka ner till Snapes kontor, Alastor?"

"Man vet aldrig vad man kan ha missat", brummade Moody och lät sitt magiska öga snurra runt och stirra ner mot den riktning där kontoret låg.

"Jag tror du och Wilson har hittat allt som går att hitta och mer", påpekade Kingsley och skakade på huvudet. "Men nej, vi är klara med Snapes kontor nu. Amelia vill att vi återvänder till salen och ansluter oss till läsningen igen. Hålla ett öga på alla."

Moody grymtade och skiftade vikten från foten till sitt träben. "Tillbaka till salen säger du", han strök sin ärrade haka. "Det kan ge oss värdefull information… och jag antar att jag är klar med Snapes kontor."

"Precis, och Amelia sköter genomsökningen av Umbridges kontor tillsammans med Walker och Wilson. Jag tror hon försöker hålla oss oss borta från den utredningen så mycket som möjligt på grund av vår koppling till Fenixorden. Så Umbridge inte kan använda vår koppling till Dumbledore och yrka på konspiration eller något liknande", Kingsley kunde inte hjälpa grimasen som uppstod vid den sista tanken.

"Det är vettigt, jag antar att det är dags att ta reda på vad Potter håller på med", medgav Moody innan han började halta iväg mot stora salen, Kingsley strax bakom honom.

AN: Som sagt ett kort kapitel, men bättre än inget. Jag har ungefär 14 sidor kvar på nästa kapitel att behandla innan jag är klar med kapitlet men förhoppningvis kommer det gå snabbt